2. Tidigare forskning
5.2 Sammanfattande reflektioner
Läxan är ett fenomen som oftast tas för givet och inte ifrågasätts. Hellsten12 kritiserar mycket av den forskning som gjorts kring läxor just för att forskare i många fall tar för givet att läxan är något positivt. Enligt Österlind (2001) reflekterar inte heller elever nämnvärt över varför de har läxor, de verkar ges av tradition. Inte heller föräldrar, oavsett vilket förhållningssätt de intar, verkar ifrågasätta läxan. Läxan är ett bekant fenomen, de hade själva läxor när de gick i skolan, och de ifrågasätter inte heller att deras barn får läxor, detta trots att läxorna beskrivs som tidskrävande och konfliktskapande. Vi tror att många ser läxan som ett viktigt redskap för inlärning, och om den tas bort tvivlar föräldrarna i högre grad på att barnen lär sig det de ska. Läxan fungerar också som en bro mellan hem och skola, och att läxor på så sätt är ett sätt för föräldrarna att se vad deras barn arbetar med. Men för att läxan ska kunna fylla denna funktion måste den vara tydligt utformad så att föräldrarna inte tvekar över läxans syfte. Detta kan också vara anledningen till att intresset för läxhjälp är relativt svalt. Framförallt föräldrar med ett kontrollerande förhållningssätt använder läxan för att övervaka barnens skolgång, och om läxorna skulle göras utanför hemmet så förlorar föräldrarna denna övervakningsmöjlighet. Även föräldrar med ett stödjande förhållningssätt vill gärna ha kvar läxan i hemmet, här tror vi att det främst beror på att man vill vara en god förälder enligt normen, och det innebär att man ska kunna hjälpa sina barn själv. Vi tror att föräldrar med ett överlämnande förhållningssätt är lite mer villiga att ta hjälp utifrån, eftersom bristen på tid och ork är de två största anledningarna till att inte hjälpa till med barnens läxor. Den enda, av de föräldrar som vi intervjuade, som var positiv till läxhjälp intog väldigt tydligt ett överlämnande förhållningssätt.
31
Något som också blir tydligt i denna uppsats är att det finns stora brister i kommunikationen, både mellan förälder och skola och mellan förälder och barn. Detta resulterar i konflikter och missförstånd mellan alla parter och vi anser att lösningen på dessa problem i teorin egentligen är ganska enkel. De olika grupperna, lärare, elever och föräldrar, måste kommunicera och framför allt lyssna mer på varandra. Lärare bör alltid ha ett tydligt syfte med läxorna som ges och dessutom se till att detta syfte framförs till både elever och föräldrar. Föräldrar, i sin tur, bör fråga sig vilken funktion läxan egentligen ska fylla, ska läxan vara till för barnets inlärning eller ska det vara ett forum för kommunikation mellan hem och skola? Tyvärr är läxan, som nämnt innan, starkt traditionsbunden och det är sällan någon som reflekterar över den. Vi anser att skolan bör ta upp läxor i en diskussion med elever och föräldrar, och i denna diskussion bör föräldrarna ges mycket stort utrymme då läxan i praktiken innebär att ett stort pedagogiskt ansvar läggs över från skolan på föräldern.
Det vi med denna uppsats har försökt göra är att lyfta fram föräldrarnas perspektiv på läxläsning. Om ett samarbete mellan hem och skola eftersträvas så anser vi att mycket mer forskning bör utgå från föräldrarnas synvinkel. Vi har tidigare i diskussionen gett ett par förslag på framtida forskning inom de olika teman vi diskuterat. Vi tror dock att ett första steg bör vara att med en kvantitativ metod mäta förekomsten av de förhållningssätt som vi konstruerat för att få veta om dessa behöver kompletteras med något ytterligare förhållningssätt. Detta ger oss en grund att arbeta vidare från så att vi sedan närmare kan studera och belysa föräldrarnas ökade roll och ansvar i skolan.
32
Referenser
A
llt för Föräldrar (2009a): Läxorhttp://www.alltforforaldrar.se/snack2/showthread.php?t=1292619 [Hämtad 2009-11-20].
A
llt för Föräldrar (2009b): Hur gör era yngre barn engelskaläxan?http://www.alltforforaldrar.se/snack2/showthread.php?t=1309010 [Hämtad 2009-11-20].
B
ergh, Cecilia & Haglund, Josephine (2008): Läxor befrämjar hälsa och välstånd ochförhindrar varje tillfälle till synd. Göteborg: Universitas Gothoburgensis VT08-1420-04.
[C-uppsats]
B
uell, John (2004): Closing the Book on Homework. Enhancing Public Education andFreeing Family Time. Philadelphia, PA: Temple University Press.
C
ooper, Harris (1989): Homework. New York, NY: Longman.C
ooper, Harris (2007): The Battle Over Homework. Common Ground for Administrators,Teachers, and Parents. Thousand Oaks, CA: Corwin Press.
D
rummond, Kathryn. V & Stipek, Deborah (2004): Low-Income Parents’ Beliefs about Their Role in Children’s Learning. The Elementary School Journal, 104(3), s 197-213.D
ahlstedt, Magnus (2007): I val(o)frihetens spår. Segregation, differentiering och två decennier av skolreformer. Pedagogisk forskning i Sverige, 12(1), s 20-38.E
ccles, Jaquelynne S. & Harold, Rena D. (1996): Family Involvement in Children’s and Adolescents’ Schooling. I Booth, Alan & Dunn, Judith F. (red.): Family-School Links.How Do They Affect Educational Outcomes? Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.
E
liasson, Annika (2006): Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Erikson, Lars (2008): Föräldrar och skola – olika innebörder. I Myndigheten förskolutveckling Nilsson, Agneta (red.): Vi lämnar till skolan det käraste vi har… Om
samarbete med föräldrar – en relation som utmanar. Stockholm: Liber.
Flood, Linda (2009): Läxhjälp på schemat. Dagens Nyheter.
http://www.dn.se/ekonomi/din-ekonomi/laxhjalp-pa-schemat-1.478479 [Hämtad 2009-11-17]
F
orsberg, Lucas (2009): Involved Parenthood. Everyday Lives of Swedish Middle-ClassFamilies. Linköping: Linköping studies in arts and science, 473.
G
ill, Brian P. & Schlossman, Steven L. (2003): Parents and the Politics of Homework: Some Historical Perspectives. Teachers College Record, 105(5), s 846-871.G
ill, Brian P. & Schlossman, Steven L. (2004): Villain or Savior? The American Discourse on Homework, 1850-2003. Theory into Practice, 43(3), s 174-181.H
ellsten, Jan-Olof (2000): Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt. En studie av hurgrundskoleelevers arbetsmiljö skapas – förändras – förblir som den är. Uppsala: Uppsala
33
K
lapp Lekholm, Alli (2004): Föräldrars oavlönade pedagogiska arbete. I Arbetslivsinstitutet i Malmö: Perspektiv på skolans arbetsliv. Resultat från nio skolforskningsprojekt vidArbetslivsinstitutet i Malmö. Malmö: Arbetslivsinstitutet.
K
ohn, Alfie (2006): The Homework Myth. Why Our Kids Get Too Much of a Bad Thing.Philadelphia, PA: Da Capo Press.
K
vale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.L
areau, Annette (2000): Home Advantage. Social Class and Parental Intervention inElementary Education. Lanham, MD: Rowman & Littlefield Publishers, Inc.
L
eo, Ulf (2004): Läxor är och förblir skolarbete. En studie om inställningar till läxor i ettF-9spår i grundskolan. Malmö Högskola, Lärarutbildningen. [D-uppsats.]
L
idegran, Ida (2009): Utbildningskapital: Om hur det alstras, fördelas och förmedlas. Acta Universitatis Upsaliensis, Studier i utbildnings- och kultursociologi 3. [D-uppsats.]Lgr 62. Läroplan för grunskolan 1962. Allmän del. Skolöverstyrelsens skriftserie 60.
Stockholm: SÖ-förlaget.
Lgr 69. Läroplan för grundskolan 1969. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Liber
Utbildningsförlaget.
Lgr 80. Läroplan för grundskolan 1980. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och
Utbildningsförlaget.
Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Skolverket.
Nilsson, Emelie (2007): När skoldagen är över tar läxhjälpen vid. Norrköpings Tidningar. http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=372398 [Hämtad 2009-11-17].
N
ordenlöw, Marianne (2008): Läxhjälp – i skolan. Lärarnas tidning (9)http://www.lararnastidning.net/LT_Output_2005.asp?ArticleID=392035&ArticleOutput TemplateID=92&ArticleStateID=2&CategoryID=8736&FreeText=läxhjälp i skolan
[Hämtad 2009-11-17].
P
ersson, Ingrid (2006): V vill avskaffa läxorna för barn i grundskolan. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/v-vill-avskaffa-laxorna-for-barn-i-grundskolan_323248.svd [Hämtad 2010-01-15].
R
ibom, Leif (1993): Föräldraperspektiv på lärande. En analys från två håll. Uppsala: Uppsala studies in education, 51.R
epstad, Pål (1999): Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.S
ydsvenskan (2004): Heta åsikter för och emot läxor.http://sydsvenskan.se/sverige/article84675/Heta-asikter-for-och-emot-laxor.html [Hämtad 2009-10-15].
34