Resultaten visar att ett butiksnät där stora externa etableringar har höga marknadsandelar är det nät som kan uppvisa den lägsta samhällsekonomiska kostnaden för att distribuera dagligvaror i städer. Övriga butiker i bostadsområden och stadsdelscentra kommer i huvudsak att fungera som kompletteringsbutiker. Butiksnätets kostnadseffektivitet kan endast ifrågasättas om det råder mycket hög trängsel av extrem storstadskaraktär i vägsystemet.
Butiksnätet kan uppvisa den lägsta kostnaden beroende på betydande stordriftsfördelar inom parti- och detaljhandeln med dagligvaror, och det faktum att de samhällsekonomiska kostnaderna för privat biltrafik i svenska städer är förhållandevis moderata. Städerna har sedan andra världskrigets slut utformats för att kunna rymma ett transportsystem som till stora delar består av privat biltrafik. Den andel av den totala trafiken som består av inköpsresor till och från dagligvarubutiker är marginell. Den ökning av trafiken som uppkommer när externa stormarknader etableras är inte av den storleksordningen att förhållandet förändras.
Av de butiksnät som har analyserats är ett nät med butiker i bostadsområden och stadsdelscentra det näst mest kostnadseffektiva, följt av ett nät med butiker enbart i bostadsområden. Stora dagligvarubutiker i städers centrum, kompletterade av butiker i stadsdelscentra och bostadsområden, är det mest kostnadskrävande butiksnätet om bilparkering i innerstäder medför höga samhällsekonomiska kostnader.
Om resultaten används som ett raster för att utvärdera dagligvaruhandelns omvandling i kostnadshänseende, kan det konstateras att med undantag för den korta perioden med stora butiker i centrumområden, har omvandlingen varit en rationell process för att hålla tillbaka distributionskostnaderna när förutsätt- ningarna har förändrats. Externa etableringar inom dagligvaruhandeln är en konsekvens av att transportsystemet i städer har utformats för att kunna rymma en betydande volym privat biltrafik.
För att kunna göra en mer fullständig utvärdering av omvandlingen måste ytterligare ett förhållande beaktas: detaljhandeln med dagligvaror producerar distributionstjänster och när butiksnäten förändras kommer utbudet av tjänster att påverkas. I analysen har betydelsen av servicedimensionen tillgänglighet och närhet fokuserats. Produktionen av den tjänsten är högre om butiksnätet baseras på butiker lokaliserade i bostadsområden och stadsdelscentra, i jämförelse med ett butiksnät med externa etableringar av stormarknader. I de undersökningar som har genomförts i projektet anger cirka hälften av respondenterna att de är beredda att betala för att få tillgång till en bra dagligvarubutik i det egna bostadsområdet. Men resultaten visar också att marknaden har svårigheter med att tillfredsställa efterfrågan på bostadsområdesbutiker, eftersom individer bosatta i samma stadsdelar har olika preferenser och på grund av s.k. sociala dilemman. I genomsnitt föredrar ca 40 % ett butiksnät med stormarknader och mindre kompletteringsbutiker.
Detta innebär att problemets fokus, konsekvenser av dagligvaruhandelns omvandling, bör förändras från att avse butiksnätets förändringar i sig till att omfatta den strategiska frågan om hur städer bör utformas med boendemiljöer och transportsystem för att skapa så goda levnadsbetingelser som möjligt för alla invånare. Dagligvaruhandelns omvandling är beroende av hur städer utformas med avseende på bebyggelsestruktur och transportsystem. Funktionsseparerade
städer med kapacitetsstarka vägnät för biltrafik ger upphov till ett antal effekter. Dagligvaruhandelns förändrade lokaliseringsmönster är ett exempel. Resultaten, tillsammans med övrig refererad forskning, visar att det finns effektivitetsvinster att göra i form av en bättre anpassning mellan utbud och efterfrågan om individer och hushåll kan välja bland ett större urval av boende- och trafikmiljöer.
7
Publikationer från projektet
De resultat som diskuteras i rapporten baseras på de delstudier som har genomförts. Nedan följer en sammanställning av de publikationer som har producerats i projektet:
7.1 Institutionsrapporter
Haraldsson, M (2001): Diskreta valmodeller för analys av urbana transport-
och distributionssystem. VTI notat 12-2001. Statens väg- och transportforsk- ningsinstitut, Linköping.
Haraldsson, M (2000): Distributionsekonomisk optimering av dagligvaru-
handelns lokalisering – förstudie till ett forskningsprojekt. D-uppsats i nationalekonomi. Ekonomiska Institutionen. Linköpings universitet.
Hellberg, C (2000): De externa etableringarnas framtid – En samhälls-
ekonomisk analys av behov och möjlighet till politisk styrning och planering. D-uppsats i nationalekonomi. Ekonomiska Institutionen,
Linköpings universitet.
Holmberg, M (2001): Dagligvarumarknaden – En samhälls- och distribu-
tionsekonomisk analys av Internet som försäljningskanal. D-uppsats i nationalekonomi. Ekonomiska Institutionen, Linköpings universitet.
Svensson, T (2002): Stormarknader eller närbutiker? Inköpsmönster och
butiksval i södra Stockholm. VTI meddelande 934. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Svensson, T (2001): Hushållens inköpsmönster och val av dagligvarubutiker –
En förstudie. VTI notat 6-2001. Statens väg- och transportforskningsinstitut,
Linköping.
Svensson, T och Haraldsson, M (2002): Konsekvenser av dagligvaruhandelns
strukturomvandling – Slutrapport. VTI rapport 485. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
Svensson, T och Haraldsson, M (2001): Hushållens inköpsmönster och val av
dagligvarubutiker i Trollhättan, Västerås och Östersund. VTI notat
62-2001. Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.
7.2 Konferensbidrag
Haraldsson, M and Svensson, T (2001): Economic analysis of out-of-town
establishments in the retail industry, pp. 245–258 in Sucharov, L.J. and C.A.
Brebbia (eds.) ”Seventh International Conference on Urban Transport and the Environment, Urban Transport VII”, WIT Press, Southampton and Boston. Svensson, T (2003): The diminishing market for local food stores: A case for
collective action? Paper to be presented at the conference “Urban Transport and the Environment 2003”. Kommande.
Svensson, T (2003): Butiksnätets utformning inom dagligvaruhandeln – En
efterfrågeanalys. Bidrag till Transportforum 2003. Kommande.
Svensson, T (1999): Dagligvaruhandelns strukturomvandling – politik eller
marknad? sid. 147–162 i ”VTI:s och KFB:s forskardagar. Rapportsamman- ställning av föredrag vid forskardagarna i Linköping 1999-01-13–14. Del 1”. KFB & VTI forskning/research 27, del 1. Linköping.
Svensson, T och Haraldsson, M (2002): Stormarknader eller närbutiker? Paper presenterat vid Transportforum 2002, 9–10 januari. Linköping.
Svensson, T and Haraldsson, M (2001): Efficiency Implications of Household´s
choice of Stores in Grocery Retailing, sid. 407–415 i ”Trafikdage Aalborg
Universitet 2001. Konferencerapport 2”. Aalborg 2001.
Svensson, T and Haraldsson, M (2001): Modelling the Frequency for Shopping
Trips using Poisson Regression Analysis. sid. 416–425 i ”Trafikdage
Aalborg Universitet 2001. Konferencerapport 2”. Aalborg 2001.
Svensson, T and Haraldsson, M (2001): Efficiency implications of households´
choice of stores in grocery retailing, Paper presented at ”Cities of tomorrow”. 4th KFB Research Conference, 23–24 August, 2001. Göteborg. Sweden.