Sammanfattande
slutord


Arbetet med denna uppsats har varit givande på många sätt. När jag började sätta mig in i rektors arbete för drygt två månader sedan hade jag ingen aning om var jag skulle hamna, men allteftersom tiden har gått och arbetet fortgått, har en tydligare bild framträtt och idag är det roligt och spännande att se resultatet. För egen del har arbetet inneburit nya kunskaper inom ett område som för mig själv var outforskat och nytt. Jag tror insikten i rektorers arbete och uppgifter kan vara en stor hjälp i mitt arbete som lärare. Uppsatsen har visat hur viktig relationen mellan rektorn och lärarna är för att tillsammans kunna bedriva skolutveckling. Rektorer kan visa vägen och gå före när det gäller olika pedagogiska frågor men lärarna måste följa efter och genomföra arbetet i klassrummen för att utveckling ska ske. Denna

undersökning visar att rektorer inte vill vara de som bestämmer hur allting ska vara, utan att de vill bjuda in till dialog och diskussion rektorer och lärare emellan. Deras avsikt med att vara en aktiv deltagare i verksamheten är inte att kontrollera utan att stötta lärare att göra ett ännu bättre jobb. Den mål-och-resultatstyrda skolan har gett rektorer ett nytt uppdrag som innebär en starkare fokusering på att vara den pedagogiska ledaren. Kanske är det så att lärarna inte riktigt har hängt med på denna utveckling och inte förstår den möjlighet som finns att samarbeta med en rektor som är inriktad på att utveckla den pedagogiska verksamheten. Ifall detta stämmer vet jag inte, men jag kan inte låta bli att ställa mig frågan. Kanske är detta ett uppslag för ytterligare efterforskningar?

Den bild som framträtt i min undersökning av hur rektorer arbetar med skolutveckling är en bild av rektorn som en ledare med tydliga mål och visioner och som vill föra en dialog med lärarna för att utveckla den pedagogiska verksamheten på bästa sätt. Det är också en bild av rektorn som vill mycket men som inte hinner med på grund av rektorns olika uppdrag och fokuseringar. Jag hoppas att denna undersökning har kunnat utöka kunskaperna kring rektorns uppdrag och arbete så att rektorer i framtiden ska kunna bli ännu bättre på att hjälpa lärare att utvecklas i sitt uppdrag och arbete. Allt för att få en så bra skola som möjligt.

Referenser


Andersson, D. Terry (1993): Transformativt ledarskap – nytt organisationstänkande ställer

nya krav på ledaren Göteborg: ISL

Axiö, Annika & Palmquist, Berit (2000): Utveckla ledarskapet i skolan. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bass, M. Bernard & Avolio, J. Bruce (1988): Transformational Leadership, Charisma, and

Beyond. In Hunt, James G. (red.) (1988): Emerging leadership vistas. Lexington, Mass:

Lexington Books

Blase, Joseph & Kirby C. Peggy (1992): Bringing out the best in teachers. What effective

principals do Newsbury Park, Cal: Corwin Press

Berg, Gunnar (1995): Skolkultur – nyckeln till skolans utveckling Göteborg: förlagshuset Gothia

Blossing, Ulf (red) (1999): Samtal för förändring: en rapport om 43 skolors arbete med mål

och resultat Statens skolverk: Stockholm

Dalin, Per (1994): Skolutveckling: teori 1uppl. Stockholm: Liber utbildning

Egerbladh, Thor & Tiller, Tom (1998): Forskning i skolans vardag Lund: Studentlitteratur Ekholm, Mats (red.) (2000): Forskning om rektor: en forskningsöversikt. Stockholm: Statens

skolverk

Hamerén, Göran (2007): Hantering av känsligt forskningsmaterial Stockholm: Vetenskapsrådet

Hameyer, Uwe & Ekholm, Mats (red.) (1995): Portraits of productive schools: an

international study of institutionalizing activity-based practices in elementary science.

Albany: State University of New York Press

Jönsson, Ingrid (1995): Jämlikhet, demokrati och likvärdig utbildning i Carlberg, Axel (red.) (1995): Likvärdighet i skolan: en antologi. Stockholm: Statens skolverk

Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur

Leithwood, Kenneth (1992): The move toward Transformational Leadership. Educational

Leadership 49 (5), 8-18

Likvärdighet – ett delar ansvar (1996): Stockholm: Skolverket

Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Mc Namara, Peter (1999): The principal as change-agent for school climate and pupil achievement. Stockholm: Univ.

Nestor, Bo (1993): Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning – två svårfångade begrepp i Stålhammar, Bert (red.) (1993): Skolledare i en föränderlig omvärld. Göteborg: Gothia Møller, Jorunn (1996): Lära och leda i skolan Stockholm: Gothia

Nihlfors, Elisabeth (1998): Mod att leda: en skola i utveckling Göteborg: Gothia Repstad, Pål (2007): Närhet och distans Lund: Studentlitteratur

Scherp, Hans-Åke (1998): Utmanande eller utmanat ledarskap Göteborg studies i educational sciences 120 Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis

Skollagen (SFS 1994: 696) Skollagen (SFS 1999: 886)

Stoll, Louise (1992): Teacher growth in effective school. In Fullan, M & Hargreaves, A (eds),

Teacher development an educational change London: Falmer press

Stålhammar, Bert (1984): Rektorsfunktionen i grundskolan. Vision-verklighet Uppsala Studies in Education, 22. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis

Svedberg, Lars (2000): Rektorsrollen: om skolledarskapets gestaltning. Diss. Stockholm: Univ.

Utbildningsdepartementets skriftserie (2001): Lärande ledare: ledarskap för dagens och

framtidens skola, rapport 4 Stockholm: Utbildninsdepartementet, Regeringskansliet

Vetenskapsrådet (2008): Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

Bilaga
1


• Beskriv ditt arbete som rektor; uppdrag och arbetsuppgifter

• Vad innebär skolutveckling enligt dig? Vad innebär det att arbeta med skolutveckling? • Vilket forum för skolutveckling finns som du och lärarna deltar i?

Pedagogiskt ledarskap

• Berätta om din roll som pedagogisk ledare, på vilket sätt leder du skolans pedagogiska verksamhet, för det som händer i klassrummet?

• Vilket ansvar anser du att du har för den pedagogiska verksamheten?

Inflytande över lärarnas arbete

• Hur ser samarbetet mellan dig och lärarna ut? • Vad förväntar sig lärarna av dig som rektor, tror du?

• På vilket sätt påverkar du lärarna i deras pedagogiska arbete? Om du inte har någon större påverkan, känner du att du skulle vilja eller behöva det och på vilket sätt? • Hur ser den pedagogiska diskussionen mellan dig och lärarna ut? Vad handlar den

om?

• Hur brukar dina åsikter kring pedagogiska frågor mottas bland lärare? Hur agerar du utifrån det?