Sammanfattande slutsats

Syftet var att beskriva och förstå hur förskollärare upplever att de i bildskapande aktivite- ter möjliggör för barnen att vara kompetenta. Resultatet visar att några av de intervjuade har en önskan om att i större utsträckning kunna möjliggöra för barnen att vara just kom- petenta i deras bildskapande aktiviteter men av tidigare nämnda anledningar ser de inte riktigt att de kan göra detta. Samtidigt kan vi se att en av de intervjuade förskollärarna tydligt synliggör det kompetenta barnet som beskrivs i vår bakgrund genom sitt förhåll- ningssätt till barnen och hur personen utifrån detta organiserar miljön för att möjliggöra för barnen att vara kompetenta. Förskolläraren upplever att barnen ges stora möjligheter till att vara kompetenta i sitt bildskapande. Det faktum att resultatet visar att inte alla för- skollärarna möjliggör för barnen att vara kompetenta i de bildskapande aktiviteterna har visat oss arbetssätt som i stället tycks begränsa barnens möjligheter till att visa sig kom- petenta i just de bildskapande aktiviteterna. Vi ställer oss frågande till hur det kommer sig att förskollärarnas syn på barn varierar i denna utsträckning när Lpfö98 (2006) beskriver att arbetet i förskolan ska ta sin utgångspunkt i barnsynen det kompetenta barnet. Utifrån detta kan vi vidare diskutera om huruvida förskollärarna har fått de förutsättningar som krävs för att kunna förverkliga läroplanens intentioner.

6.4 Lärdomar för framtiden

Genom vår studie hoppades vi på att få en större medvetenhet om det samband som finns mellan teori och praktik och vår förhoppning var att vi skulle kunna finna vägar för att inte tappa bort vår syn på barn som kompetenta i verksamheten. Vi har genom vår studie fått en djupare förståelse av att som förskollärare se till sig själv. Som förskollärare 5 ut- tryckte det ligger nog eventuella svårigheter mer hos pedagogen än hos barnet och vi tror att den insikten kommer att kunna hjälpa oss mycket i vår kommande yrkesroll. Vårt upp- drag som förskollärare innebär att se barn som kompetenta individer och detta blir synligt om vi ger dem möjlighet till det. Även det faktum att några av de intervjuade förskollä- rarna, enligt resultatet, inte synliggör det kompetenta barnet har gett oss viktiga tankestäl- lare inför det uppdrag som vi som förskollärare kommer att arbeta för.

Vi ser en fara i att som nyexaminerade förskollärare tappa bort oss själva i mötet med andra sätt att se på barn. Genom vår studie har vi blivit säkrare på vår syn på barn som kompetenta och vi har sett exempel på hur viktigt det är att låta barn vara kompetenta och inte genom sitt förhållningssätt göra dem till bara små barn. Genom att se på barn som bara små blir naturligtvis mycket material farligt fastän mycket av det inte behöver vara det. Vi anser att kärnan i att möjliggöra för barnen att vara kompetenta ligger i att alltid se till sig själv och hur man som pedagog utformar verksamheten, såväl i de bildskapande aktiviteterna som i hela förskolans vardag.

6.5 Framtida forskning

Vi tycker att det skulle vara intressant, att som framtida forskning, studera barn- och vux- enstyrda bildskapande aktiviteter med fokus på om det är skillnad mellan i vilken ut- sträckning barnen ges möjligheter till att vara kompetenta i de olika lärandesituationerna. En annan intressant framtida forskning skulle vara att studera detta ämne i ett genusper- spektiv. Påverkar och styr förskollärare barnen olika utifrån deras kön i de bildskapande aktiviteterna? Vi tycker att det skulle vara intressant att studera hur förskollärarna möter pojkar och flickor i de bildskapande aktiviteterna med fokus på dialogen mellan barn och förskollärare.

Referenser

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bendroth Karlsson, M. (1996). Bildprojekt i förskola och skola. Estetisk verksamhet och

pedagogiska dilemman. (Akademisk avhandling). Linköpings universitet: Tema barn.

Bendroth Karlsson, M. (1998). Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlittera- tur.

Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan

lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Liber.

Dahlberg, G., & Moss, P., & Pence, A. (2006). Från kvalitet till meningsskapande. Post-

moderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: HLS Förlag.

Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, E. (2003). Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i

förskolan. Stockholm: Fritzes

Johansson, S., & Svedner, P.O. (1998). Examensarbetet i lärarutbildningen, undersök-

ningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: kunskapsföretaget, Andra upplagan.

Kennedy, B. (2002). Glasfåglar i molnen. Om temaarbete och dokumentation ur en prak-

tikers perspektiv. Stockholm: HLS Förlag.

Kjørholt, A. (2001). The participating child. A vital pillar in this century. Nordisk peda- gogik, 21(2), 65-81.

Kroksmark, T. (2003). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lenz Taguchi, H. (2003). Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn

och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS förlag.

Lindahl, I. (2002). Att lära i mötet mellan estetik och rationalitet. Pedagogers vägledning

och barns problemlösning genom bild och form. (Akademisk avhandling). Lärarhögsko-

lan i Malmö.

Lpfö98 (2006). Läroplan för förskolan Lpfö98. Stockholm: Fritzes.

Månsson, A. (2000). Möten som formar. Interaktionsmönster på förskola mellan pedago-

ger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. (Akademisk avhandling). Lärarhögskolan

Nordin-Hultman, E. (2005). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber AB.

Patel, R., & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomfö-

ra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, I., & Sheridan, S. (2006). Lärandets grogrund. Lund: Studentlit- teratur.

Rinaldi, C. (2001). Reggio Emilia: The image of child and the child´s environment as a fundamental principle. In L. Gandini & C. Edwards (Eds.), Bambini. The Italian Ap-

proach to Infant/Toddler Care (pp. 49-54). NY and London: Columbia University, Tea-

chers College.

Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i förskolan. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2008). Tio år efter förskolereformen. Nationell utvärdering av förskolan. Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Malmö: Runa förlag.

SOU (1997:157). Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes.

Svenning, C. (2003). Metodboken. Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling.

Klassiska och nya metoder i informationssamhället. Källkritik på Internet. Eslöv: Lorentz

Förlag.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Thors Hugosson, C. (2002). Barndomen har ett eget värde. Pedagogiska magasinet (1), 44-48.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Bokförlaget Daida- los AB.

Vygotskij, L. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Åberg, A., & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i pe-

Elektroniska källor

Smith, A.B. (2000). Children´s rights and early childhood education : The rights of ba-

bies and young children.

http://www.earlychildhoodaustralia.org.au/australian_journal_of_early_childhood/ajec_in dex_abstracts/childrens_rights_and_early_childhood_education.html

Hämtat 3 november, 2008

Vetenskapsrådet (2001). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsveten-

skaplig forskning.

http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_princip er_fix.pdf

Bilaga. Intervjuguide

Beskrivande frågor

 Ungefär hur länge har du varit verksam som förskollärare?

 Har du i din utbildning läst något specifikt om barns bildskapande?

Om ja: berätta lite om detta.

 I vilken ålder är barnen på den avdelning du arbetar på?

Förhållningssätt

 Berätta, vilken roll upplever du att du som förskollärare har i barnens bild- skapande?

 Berätta, på vilket sätt är du som förskollärare delaktig i barnens bildska- pande?

Kan du beskriva en konkret situation?

 Berätta, hur använder du läroplanen som stöd för ditt förhållningssätt till barnens bildskapande?

Miljö

 Upplever du att större delen av barnens bildskapande sker utifrån barnens eget initiativ eller från pedagogernas?

Berätta varför ni väljer att arbeta på det sättet.

Upplever du att det är positivt eller negativt och varför?

 Är den fysiska miljön utformad så att material finns tillgängligt för barnen?

Om ja: Vilket material? Allt material? Om nej: Varför inte?

Övergripande frågor

 Vilka eventuella svårigheter upplever du att man kan möta när man arbetar på detta sätt med barnens bildskapande?

Avslutande frågor