6. Diskussion, vidare forskning och sammanfattande slutsatser
6.5 Sammanfattande slutsatser
Studien visar att betygsättning i första hand baseras på kunskap men att externa faktorer påverkar exempelvis genom hur många chanser och möjligheter till omprövning en elev får. Eleverna i studien upplever också att de är väl medvetna om de tillfällen de examineras och bedöms och upplever därmed ingen stress eller prestationspress på lektioner. Information och kommunikation är enligt eleverna mycket viktigt men också något som inte sällan är
problematiskt och som till och med påverkar betygen genom att elever inte får veta deras betygssituation och därmed inte hinner påverka den innan betygen sätts. Betygsättningen och inte minst betygsystemet får också konsekvenser genom att elevers ambition och drivkraft påverkas negativt när möjligheterna till ett visst betyg försvinner. Betygen kan också få sociala konsekvenser då elever ständigt upplever press till att prestera och att detta upplevs som påfrestande och slitsamt.
32
Referensförteckning
Barnes, Susan. Study of a classroom pupil evalutation: The missing link in teacher education,
Journal of Teacher Education, No. 4 (1985), 46-49.
Barney Glaser & Anselm Strauss, The discovery of grounded theory: Strategies for qualitative
research. Chicago, 1967.
Brinkmann, Svend. & Kvale, Steinar. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, 2014.
Brookhart, Susan M. Grading Practices and Validity, Educational Measurement: Issues and
Practice, Vol. 10, No. 1 (1991) 35-36.
Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Stockholm, 2011.
Crooks, Terence J. The impact of classroom evaluation practices on students, Review of
Educational Research, Vol. 58, No. 4 (1988) 438-481.
Halvorsen, Knut. Samhällsvetenskaplig metod. Lund, 1992.
Hambleton, Ronald K. & Sireci, Stephen G. Future Directions for Normreferenced and Criterion-referenced achievement testing, International Journal of Educational Research, Vol. 27, No.5 (2007) 379-393.
Hattie, John & Timperley, Helen, The Power of Feedback, Review of Educational Research March 2007, Vol. 77, No. 1 (2007) 88-90.
Jönsson, Anders. Lärande bedömning. Malmö, 2013.
Klapp Lekholm, Alli. Grades and grade assignment: effects of student and school
characteristics. Göteborg, 2008.
Korp, Helena. Kunskapsbedömning – Vad, hur och varför, Skolverket: Stockholm. 2013.
Korp, Helena. Lika chanser på gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social
reproduktion. Malmö, 2006.
LeCompte M.D. & Goetz J.P, Problems om reliability and validity in ethnographic research.
Review of Educational Research, Vol. 52, No 1 (1982) 31-60.
Lindqvist, Susanne. Elevers uppfattningar och upplevelser av bedömning i skolår 5. Stockholm, 2003.
33 Messick, Samuel. Validity. I Educational Measurement, R.L. Linn (red.), 13-103. 3:e uppl. New York, 1989.
Myndigheten för skolutveckling, Samhällsorienterande ämnen: en samtalsguide om kunskap,
arbetssätt och bedömning. Stockholm, 2008.
Nyström, Peter. Rätt mätt på prov. Umeå, 2004.
Orsmond, Paul & Merry, Stephen. The Importance of Marking Criteria in the Use of Peer Assessment, Assessment & Evaluation in Higher Education, Vol 21, No. 6 (1996) 239-250.
Rienecker, Lotte & Stray Jörgenssen, Peter, Att skriva en bra uppsats. 3:e uppl. Stockholm 2014.
Rinne, Liona. Att bedöma och bemöta - Förståelsen av betyg så som den visar sig i ett betygssamtal på gymnasiet, Nordic Studies in Education, Vol.33, No.3 (2013) 171-186.
Selghed, Bengt. Ännu icke godkänt: lärares sätt att erfara betygssystemet och dess
tillämpning i yrkesutövningen. Lund, 2004.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket, Betyg och bedömning. Stockholm, 2011.
Skolverket, Gymnasieskola 2011. Stockholm, 2011.
Skolverket, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola
2011. Stockholm, 2011.
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red), Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund, 1994.
Törnvall, Maj. Uppfattningar och upplevelser av bedömning i grundskolan. Malmö, 2001.
Vetenskapsrådet, Rapport: God forskningssed, Stockholm, 2011. https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ (2015-05-05)
I
Bilaga I - Intervjufrågor
Vad upplever du spelar in i betyget?
När upplever du att du bedöms?
Hur väl förstår du de grunder och betygskriterier du betygsätts efter?
Hur upplever du lärares kommunikation med dig kring ditt betyg?
Hur upplever du möjligheterna att pröva era kunskaper flera gånger under en kurs?
Hur upplever du att läraren kan förklara och motivera varför ni får ett visst betyg?
Upplever du att dina kunskaper motsvaras av de betyg du får?
Hur rättvist upplever du betygsystemet vara?
II
Bilaga II –
Koder och teman
Använda fakta för högre betyg
Nyanserat svårt att veta
Smöra påverkar inte
Prov främst men ambition kan hjälpa
Läser sällan kunskapskrav men vet ungefär
Läser inte kriterier
Kriterier brukar stå i uppgiften
Målsättning betyg
Betygprat midterm
Ej regelbunda betygsnack
Kunde ej komplettera
Nedlagt tid avgör
Betyg ger status
Bra betyg men ej plugghäst
Betygen är allt
Insats på lektioner bidrar
Uppförande bidrar lite
Svårt att förstå kunskapskrav
Själv ta kontakt
F-varning, då kommer de
Nedlagt tid avgör
Ansträningning avgör
Endast examinationer
Ingen press i klassrummet
Läraren visar berörda kunskapskrav
Betygsnack sista veckan
Inget betygsnack
Kolla betyget själv
50-poängskurser få chanser
Skiljer sig mellan lärare
Ta reda på själv
Fler betygssteg bra
Betyg spelar stor roll
Social kontakt spelar roll
Svårt förstå kriterier
Kollar sällan kunskapskraven
Målsättning önskat betyg
Ej tillräcklig information var man ligger
Omprov om man ber om det
Veta betyg sent
Fakta för godkänt, resonemang för högre
Prestera ständigt
Bra på allt jämt
Systemet sänder konstiga signaler
III Relation till läraren
Bedöms hela tiden
Kan ej sänka
Flams negativt
Genomgående begrepp i kriterier
Tog et tag att förstå innebörden
Genomgång vid kursstart
Betygsnack inbokas
Målsättning betyg
Ingen kommunikation
Jaga lärare
Återprövning viktigt
Lärare förklarar processen.
Social kontakt
Ansträngning avgör
Möjlighet till ompröva
Betygen allt Lätt att förstå kriterier Svårt visa i prov Bedöms ständigt Särskilda bedömningstillfällen Svårt i ettan Svårt sätta sig in Sänkte viljan Kommunikationsmissar
Viktigt med flera chanser
Lärare skiljer sig åt
Relation spelar roll
Ingen feedback
Vissa ger feedback
Bra med flera steg
1 kriterie kan sänka
Tappar motivationen
Dåligt för högpresterande
Bra för lågpresterande
Betygen är allt
Press hela tiden
Drivkraft och vilja påverkar
Visa att man vill ha högt betyg hjälper
Ambition ger fler möjligheter
Tydliga bedömningstillfällen
Genomgång första lektionen
Visar kriterier i uppgifter
Beror på läraren
Beror på kurs (matte)
Veta i efterhand olika tyngd
Utebliven förklaring
Små kurser få chanser
Kört i kursen
Värt lägga ner energi
Fler chanser i högre kurser
IV Gå och fråga
Använda fakta
Slump vid seminarier
Veta frågor på förhand
Orättvist system
Dålig information i ettan
Alla betyg spelar roll, ej fila
Vill bli informerad tidigare
Missuppfattat
Lektioner påverkar lite
Inte rädd att fråga
Inte alls förstått systemet
Aldrig ifrågasatt
Strikt till kriterierna
Inter reflekterat djupare
Be om återkoppling
Sätter upp möten
Ej upplyst om systemet
Korta kurser ej omprövning
Visste inte vad fokusera på
Förkunskaper spelar stor roll i ettan
I trean är det prestationerna
Lärarnas tolkning betydelse
Olika betygsättningar
Bra med fler steg
Strikt på kriterierna
Vi räknar ditt högsta betyg
Betygen viktiga
Dålig inställning i ettan
Ångrar ettan
Betygen är framtiden