Den här studien undersöker hur arbetskraftens sammansättning, med särskilt fokus på andel kvinnor och andel individer med utländsk bakgrund, påverkar produktiviteten i svenska jordbruksföretag. Syftet är att öka förståelsen för hur två av Landsbygdsprogrammets (2014-2020) prioriterade områden, jämställdhet och integration, påverkar konkurrenskraften inom det svenska jordbruket. En ojämn fördelning mellan kvinnor och män i företag är ett faktum inom och mellan industrier samt över geografin. Även om en ojämn fördelning i sig själv inte nödvändigtvis behöver spegla diskriminering så har den Europeiska Kommissionen lyft fram att jordbrukssektorn utmärker sig när det gäller just brister i både integration och jämställdhet. Att öka deltagandet av kvinnor och att integrera personer med utländsk bakgrund inom jordbrukssektorn står därmed högt upp på EU:s och Sveriges politiska agenda. Trots detta finns det i nuläget relativt lite forskning som fokuserar på sambanden mellan jämställdhet, integration och konkurrenskraft inom jordbrukssektorn, vilket utgör motivet till den här studien.
Det finns flera problem förknippade med en ansats som baseras på offentliga registerdata när det gäller att undersöka kvinnors deltagande och anställningsgrad inom jordbruket. Den största utmaningen ligger i att definiera jämställdhet och integration samt att mäta dessa koncept empiriskt. Med utgångspunkt i befintliga data antar den här studien ett tillvägagångssätt där jämställdhet och integration observeras utifrån arbetskraftens fördelning. Trots att det tillvägagångssätt som vi har antagit innebär en förenkling av koncepten så är detta det närmaste vi i dagsläget kan komma, givet tillgången till data. Att kvinnors företagande och anställningsgrad inte syns fullt ut i den offentliga statistiken kan innebära att flera viktiga perspektiv faller bort i empiriska analyser som bygger på offentliga företags- och individdata. Detta innebär givetvis att resultaten kan påverkas av dessa felkällor, vilket vi även diskuterar i anslutning till och i tolkning av resultaten.
En annan utmaning är att observera och mäta jordbruksföretagens konkurrenskraft. Med utgångspunkt i befintliga data antar den här studien ett tillvägagångssätt där konkurrenskraft indikeras genom både förädlingsvärde och total faktorproduktivitet. Den statistiska analysen skattar en produktionsfunktion av typen Cobb-Douglas med hjälp av paneldatametoder och baserat på företags- och individdata från SCB över åren 1997-2010. Metodvalet ger oss möjlighet att kontrollera för viktiga karaktärsdrag hos företagen som inte förändras över tiden, som exempelvis de naturliga förutsättningarna att bedriva jordbruk, vilket till stor del utgörs av exogena faktorer som kan antas vara konstanta över tiden. Känslighetsanalyser och skattningar med hjälp av andra statistiska metoder resulterar i oförändrade resultat och styrker således resultaten i den här studien.
Resultaten visar att andelen kvinnor i ett jordbruksföretag korrelerar negativt med företagets produktivitet (mätt som förädlingsvärde per anställd, nettoomsättning per anställd samt total faktorproduktivitet). Resultaten återfinns hos företag inom tillverkningsindustrin och när alla företag i Sverige tas med i skattningen. Genom att följa samma storlekskategori som EU:s definition av SMF/ SME,24 där man delar upp företag i fem storlekskohorter finner vi att andelen kvinnor endast är negativt korrelerad med produktivitet för de jordbruksföretag som har två till fem sysselsatta. Vi ser samma mönster när vi delar upp jordbrukssektorn i olika undergrupper (odling, mjölk, kött & ägg, service, djurhållning). Dessa undergrupper täcker inte hela jordbrukssektorn utan vi har valt att lyfta ut vissa undergrupper som är homogena och som täcker den största delen av jordbrukssektorn. Andelen kvinnor är endast negativt korrelerad med produktivitet för de jordbruksföretag som återfinns inom mjölksektorn. Således ger rapportens resultat stöd till tidigare forskning som belyser vikten av att ta hänsyn till företagens storlek och produktionsinriktning i analyser inom jordbrukssektorn då företag med kvinnliga ägare generellt sett är mindre sett till storlek och har en lägre specialiseringsgrad. Vidare visar resultaten av den empiriska analysen att det finns ett intressant multiplikativt samband mellan
44 mångfald, andelen kvinnor i jordbruksföretagen och jordbruksföretagens produktivitet. Detta resultat indikerar att jordbruksföretagens produktivitet påverkas positivt av en hög andel kvinnliga anställda om företaget är lokaliserat i en kommun med stor mångfald (i befolkningen).
Resultaten visar även att andelen individer med utländsk bakgrund inte har någon statistisk påverkan på jordbruksföretags konkurrenskraft oavsett konkurrenskraftsdefinition, storleksindelning eller vilken undergrupp inom jordbrukssektorn som analyseras. Vi kan således inte hitta något stöd för hypotesen att ökad integration inom jordbrukssektorn (ökat arbetsmarknadsdeltagande) bidrar till ökad produktivitet, vilket ett flertal tidigare studier har påvisat.
Eftersom det i mångt och mycket saknas tidigare studier med ett liknande syfte och med fokus på svenska förhållanden har vi valt att, i första hand, fokusera på de generella mönstren. Vi har alltså haft som utgångspunkt att försöka identifiera de generella sambanden mellan integration, jämställdhet och konkurrenskraft inom Sveriges jordbrukssektor. Utifrån våra resultat finns det utrymme för ett flertal fördjupningar inom de olika perspektiv som vi har studerat. Ett särskilt intressant perspektiv är vikten av kön och bakgrund med fokus på enmansföretagen inom jordbruk. Fördjupade studier med fokus på dessa företag kan vara intressanta sett ur flera olika perspektiv. Dels kan analysen på ett bättre sätt ta hänsyn till kön och bakgrund eftersom man i majoritet kan anta att den ensamt sysselsatta även är företagsledare. Dessutom finns det undersökningar (Tillväxtverket 2015) som visar att företag som leds av kvinnor, unga och personer med utländsk bakgrund generellt sett har en större potential att växa. Att jordbrukssektorn inte har studerats specifikt i dessa undersökningar innebär att det finns utrymme för fortsatta analyser för att se om liknande samband återfinns inom jordbruket.
För att underlätta förståelsen så diskuterar vi här nedan några vanligt förekommande frågor:
Kan man mäta jämställdhet?
Det är givetvis svårt att empiriskt kvantifiera ett begrepp, såsom jämställdhet, som beror på många olika aspekter. Jämställdhet innefattar exempelvis lika möjligheter vilket tar sig uttryck på olika sätt, vilket är främst dessa olika resultat som går att mäta empiriskt. Detta innebär att det är svårt att mäta jämställdhet direkt utan det mäts därför, i den här studien, indirekt genom arbetsmarknadsrelaterade faktorer.
Hur mäter vi jämställdhet?
Vi mäter jämställdhet som andel kvinnor (av totala antalet anställda) i ett företag. Detta är inget perfekt (direkt) mått på jämställdhet utan ett försök att mäta om det finns lika jämställda möjligheter att vara jordbrukare i Sverige. Vi är väl medvetna om att detta inte är ett perfekt mått men det speglar en aspekt av jämställdhet eftersom det ger en inblick i hur arbetssammansättningen ser ut i ett företag och därmed möjligheterna för olika personer att jobba inom näringsgrenen. Eftersom vi använder oss av registerdata från SCB så kan vi bara mäta de som är registrerade i företaget, d.v.s. de som får lön i ett företag, och inte dem som hjälper till utan att få lön. Av erfarenheten så vet vi att de ofta är kvinnor som jobbar i företaget men som t.ex. inte får lön i företaget och registreras därför inte som anställd.
Kan man mäta integration?
På samma sätt som jämställdhet så är det svårt att empiriskt mäta integration.
Hur mäter vi integration?
Vi mäter integration genom andelen anställda som har utländsk bakgrund. På detta sätt så mäter vi integration genom att observera om individer med olika bakgrund blir anställda i ett företag och på så sätt blir integrerade. På samma sätt som med jämställdhet så använder vi registerdata från SCB och genom dessa kan vi bara mäta dem som är registrerade i företaget, d.v.s. de som får lön i ett företag, och
45 inte dem som hjälper till utan att få hjälp. Detta är även viktigt i integrationssammanhang eftersom företag anställer individer med utländsk bakgrund säsongsvis eller under kortare perioder och fångas därmed inte upp i den statistik som vi använder. Statistiken hämtas in i november varje år och missar därmed skördesäsongen under vår och sommar.
Hur mäter vi konkurrenskraft?
Konkurrenskraft kan mätas på olika sätt beroende på vilken nivå som analyseras; företag, bransch, regionalt eller nationellt. I denna rapport analyserar vi företag och mäter konkurrenskraft som företagsproduktivitet. Produktivitet mäter vi som produktivitet per anställd (förädlingsvärde) samt som total faktorproduktivitet.
Vilken metod har vi valt och varför?
Vi använder oss av en paneldata metod som kallas ”fixed effects”, detta innebär att man kan kontrollera för alla faktorer som inte varierar över tid. Detta innebär att faktorer såsom klimatzon, bördighet, jordkvalité tas med i analysen. Metoden medför stora fördelar när det gäller att kontrollera för icke- observerbara faktorer och det är därför vi har valt metoden.
Vad finns det för brister/styrkor med denna metod?
Styrkorna är att man kan kontrollera för faktorer som inte varierar över tid. Metoden kan vara bristfällig om man inte har tillräckligt med variation i varje variabel, i vårt fall så har vi cirka fem procent variation i våra kärnfaktorer (andel kvinnor och andel individer med utländsk bakgrund). Detta kan låta lite men med tanke på att vi har över 60 000 företag så har vi tillräckligt med variation.
Vad finns det för kompletterande metoder?
Det finns såklart flera olika metoder som kan användas. Det finns olika kvantitativa metoder såsom ”random effects” som kan användas. Det finns även olika sätt att definiera jämställdhet som kan användas. Forskare kan även använda sig av kvalitativa metoder där man intervjuar personer i företag för att gå djupare in på jämställdhet och integration.
Vilka slutsatser kan man dra av dessa resultat?
Resultaten i denna rapport visar att andelen kvinnor och konkurrenskraft generellt är negativt associerande men att detta mönster inte håller när man bryter ner det på olika typer av jordbruksföretag och i olika storleksklasser. Slutsatserna man kan dra är att det är viktigt att inte tänka på jordbrukssektorn som en homogen näringsgren utan det finns mycket variation inom näringsgrenen. Andelen individer med utländsk bakgrund påverkar inte konkurrenskraften varken negativt eller positivt.
Vilka frågor kan vi besvara med hjälp av denna ansats?
Vi kan besvara hur andelen kvinnor och hur andelen individer med utländsk bakgrund påverkar produktiviteten i svenska jordbruksföretag.
Vilka frågor kan vi inte besvara?
Vi kan inte besvara frågor som inte täcks av våra val av definitioner eller metoder. Vi kan med andra ord inte besvara varför man inte anställer fler kvinnor och/eller individer med utländsk bakgrund eftersom vi inte intervjuar ägarna i företagen. Vi kan inte heller besvara om företagsägarna aktivt inte väljer att anställa kvinnor och/eller invandrare eller om det inte finns några att anställa. Det vi analyserar är hur det ser ut i företagen.
46
Vad finns det för behov av ytterligare studier?
Ytterligare studier behövs för att analysera varför förhållandet mellan andelen kvinnor och andelen individer med utländsk bakgrund påverkar konkurrenskraften skiljer sig åt mellan olika typer av jordbruksföretag (se tabell 13) och i olika storleksklasser (se tabell 8).
47
Referenser
Acemoglu, D. (1996). A Microfoundation for Social Increasing Returns in Human Capital Accumulation. Quarterly Journal of Economics, 111(3): 779-804.
Acs Z. och Armington C. (2004). Employment Growth and Entrepreneurial Activity in Cities. Regional
Studies, 38(8): 911-927.
Alvarez, A. och Arias, C. (2004). Technical efficiency and farm size: a conditional analysis. Agricultural
Economics, 30(3): 241-250.
Andersson, H., Larsén, K., Lagerkvist, C. J., Andersson, C., Blad, F., Samuelsson, J. och Skargren, P. (2005). Farm cooperation to improve sustainability. Ambio, 34(4-5): 383-387.
Arrow, K. (1962). Economic Welfare and the Allocation of Resources for Invention, i: The Rate and
Direction of Inventive Activity: Economic and Social Factors, pp. 609-626. Cambridge, MA:
National Bureau of Economic Research.
Baltagi, B. H. (2008). Econometric Analysis of Panel Data, 4th ed. Chichester: John Wiley & Sons. Bartolini, F. och Viaggi, D. (2013). The Common Agricultural Policy and the Determinants of Changes
in EU Farm Size. Land Use Policy, 31: 126-135.
Becker, G. S. (1964). Human Capital: A Theoretical and Empirical Analysis, with Special Reference to
Education. Chicago. IL: University of Chicago Press.
Berliant, M. och Fujita, M. (2008). Knowledge creation as a square dance on the Hilbert cube.
International Economic Review, 49(4): 1251-1295, doi: 10.1111/j.1468-2354.2008.00512.x.
Berliant, M. och Fujita, M. (2009). Dynamics of knowledge creation and transfer: The two person case.
International Journal of Economic Theory, 5(2): 155-179.
Borjas, G. J. (1986). The Self-Employment Experience of Immigrants. NBER Working Paper No. 1942. Cambridge, MA: National Bureau of Economic Research.
Borjas, G. J. (1996). The earnings of Mexican immigrants in the United States. Journal of Development
Economics, 51(1): 69-98.
Boschma, R., and Frenken, K. (2011). The emerging empirics of evolutionary economic geography.
Journal of Economic Geography, 11(2), 295-307.
Bosma, N., van Praag, M., Thurik, R. och de Wit, G. (2004). The Value of Human and Social Capital Investments for the Business Performance of Startups. Small Business Economics, 23(3): 227- 236.
Brambor, T., Clark, W. R., and Golder, M. (2006). Understanding Interaction Models: Improving Empirical Analyses. Political Analysis, 14(1), 63-82.
Chand, R., Prasanna, P. A. L. och Singh, A. (2011). Farm Size and Productivity: Understanding the Strengths of Smallholders and Improving Their Livelihoods. Economic & Political Weekly, XLVI(26-27): 5-11.
Coelli, T.J. och D.S.P. Rao (2005). Total factor productivity growth in agriculture: a Malmquist index analysis of 93 countries, 1980-2000. Agricultural Economics, 32(Supplement s1): 115-134. Croppenstedt, A., Goldstein, M. och Rosas, N. (2013). Gender and Agriculture: Inefficiences,
Segregation, and Low Productivity Traps. World Bank Research Observer, 28(1): 79-109. Duranton, G. och Puga, D. (2004). Micro-foundations of urban agglomeration economies. Handbook of
Regional and Urban Economics, i: J. V. Henderson and J. F. Thisse (red.), Handbook of Regional
and Urban Economics, Volume 4: Cities and Geography, pp. 2063-2117.
Dyer, G. (1997). Class, State and Agricultural Productivity in Egypt: Study of the Inverse Relationship
between Farm Size and Land Productivity. Portland, OR: Frank Cass & Co.
Earley, C. P. och E. Mosakowski (2000). Creating Hybrid Team Cultures: An Empirical Test of Transnational Team Functioning. Academy of Management Journal, 43(1): 26-49.
Eicher, C. K. och Staatz, J. M. (red.) (1998). International Agricultural Development. Baltimore, MD: The Johns Hopkins University Press. /OR: London: The Johns Hopkins Press/
Eldmann, U. (2002). Agricultural productivity indicators – State of development. STD/NA/AGR 13. Paris: OECD.
Esteve-Volart, B. (2004). Gender Discrimination and Growth: Theory and Evidence from India.
Development Economics Discussion Paper Series 42. London, UK: Suntory and Toyota
48 Political Science.EU (2012). Women in EU agriculture and rural areas: hard work, low profile,
EU Agricultural Economic Briefs, Brief N° 7 – June 2012. Bryssel: Europeiska Kommissionen.
Europeiska Kommissionen (2010)
.
Europe 2020: A European strategy for smart, sustainable and inclusive growth. Brussels: European Commission.Fafchamps, M. och Minten, B. (2001). Social Capital and Agricultural Trade. American Journal of
Agricultural Economics, 83(3): 680-685.
Featherstone, A. M., and Goodwin, B. K. (1993). Factors Influencing a Farmer's Decision to Invest in Long-Term Conservation Improvements. Land Economics, 69(1), 67-81.
Fujita, M. och Thisse J.-F. (1996). Economics of Agglomeration. Journal of the Japanese and
International Economies, 10(4): 339–378.
Fujita, M., Krugman, P., och Venables, A. J. (1999). The Spatial Economy: Cities, Regions, and
International Trade. Cambridge, MA: MIT Press.
Fuglie, K. O., Wang, S. L. och Ball, V. E. (red.) (2012). Productivity Growth in Agriculture: An
International Perspective. Wallingford, UK: CAB International.
Gaigné, C., Riou, S. och Thisse, J.-F. (2012). Are compact cities environmentally friendly? Journal of
Urban Economics, 72(2-3): 123-136.
Glaeser, E. L., Scheinkman, J. A. och Shleifer, A. (1995). Economic growth in a cross-section of cities.
Journal of Monetary Economics, 36(1): 117-143.
Goldin, C. (1995). The U-shaped Female Labor Force Function in Economic Development and Economic History, i: Schultz, T. P. (red.), Investment in Women’s Human Capital. Chicago, IL: University of Chicago Press, pp. 61-90.
Goldstein, M. och Udry, C. (2008). The Profits of Power: Land Rights and Agricultural Investment in Ghana. Journal of Political Economy, 116(6): 981-1022.
Hanson, D. och Laitner J. A. (2004). An integrated analysis of policies that increase investments in advanced energy-efficient/low-carbon technologies. Energy Economics, 26(4): 739-755.
Haugen, M. S. och Brandth, B. (1994). Gender Differences in Modern Agriculture: The Case of Female Farmers in Norway. Gender & Society, 8(2): 206-229.
Hausman, J. A. (1978). Specification Tests in Econometrics. Econometrica, 46(6): 1251-1271.
Herremans, I. M., Akathaporn, P. och McInnes, M. (1993). An investigation of corporate social responsibility reputation and economic performance. Accounting, Organizations and Society, 18(7-8): 587-604.
Horrell, S. och Krishnan, P. (2007). Poverty and productivity in female-headed households in Zimbabwe. Journal of Development Studies, 43(8): 1351-80.
Jacobs, J. (1969). The economy of cities. New York, NY: Random House.
Jacobs, J. (1984). Cities and the Wealth of Nations: Principles of Economic Life. Hammondsworth, UK: Penguin.
Jordbruksverket (2015), Hur påverkar jämställdhet, integration, miljö, klimat och innovation jordbruksföretagens konkurrenskraft?
Kennedy, P. (2003). A Guide to Econometrics, 5th ed. Oxford, UK: Wiley-Blackwell.
Kennedy, P. L., Harrison, R. W., Kalaitzandonakes, N. G., Peterson, H. C. och Rinfuss, R. P. (1997). Perspectives on evaluating competitiveness in agribusiness industries. Agribusiness 13(4): 385- 392.
KOM (2003). Commission communication — Model declaration on the information relating to the
qualification of an enterprise as an SME. Official Journal of the European Union C118, Vol. 46.
Landsbygdsbarometern (2015) produceras av Swedbank och Sparbankerna tillsammans med LRF Latruffe, L. (2010). Competitiveness, Productivity and Efficiency in the Agricultural and Agri-Food
Sectors. OECD Food, Agriculture and Fisheries Papers No. 30.
Lau, D. C. och Murnighan, J. K. (1998). Demographic Diversity and Faultlines: The Compositional DYnamics of Organizational Groups. Academy of Management Review, 23(2): 325-340.
Laureti, T. och Viviani, A. (2011). Competitiveness and productivity: a case study of Italian firms.
Applied Economics, 43(20): 2615-2625.
Lee, S. Y., Florida, R. och Acs, Z. (2004). Creativity and Entrepreneurship: A Regional Analysis of New Firm Formation. Regional Studies, 38(8): 879-891.
Leung, D., Meh, C. och Terajima, Y. (2008). Productivity in Canada: Does Firm Size Matter? Bank of
49 Lucas Jr, R. E. (1988). On the mechanics of economic development. Journal of Monetary Economics,
22(1): 3-42.
Malmberg, A. och Maskell, P. (1997). Towards an explanation of regional specialization and industry agglomeration. European Planning Studies, 5(1): 25-41.
Mammen, K. och Paxson, C. (2000). Women’s Work and Economic Development. Journal of Economic
Perspectives, 14(4): 141-164.
Martin, P. L. (1985). Migrant Labor in Agriculture: An International Comparison. International
Migration Review, 19(1): 135-143.
Martin, P. L. (1995). Immigration Reform and U.S. Agriculture. Oakland, CA: University of California. Martin, W. och Mitra, D. (2001). Productivity Growth and Convergence in Agriculture versus
Manufacturing. Economic Development and Cultural Change, 49(2): 403-422. Marshall, A. (1920). Principles of Economics, 8th ed. London, UK: Macmillan.
Mathijs, E. och Vranken, L. (2001). Human Capital, Gender and Organisation in Transition Agriculture: Measuring and Explaining the Technical Efficiency of Bulgarian and Hungarian Farms. Post-
Communist Economies, 13(2): 171-187.
McEarlean, S. och Wu, Z. (2003). Regional agricultural labour productivity convergence in China. Food
Policy, 28(3): 237-252.
Moretti, E. (2004). Estimating the social return to higher education: evidence from longitudinal and repeated cross-sectional data. Journal of Econometrics, 121(1-2): 175-212.
Morrison, A. R., Raju, D. och Sinha, D. (2007). Gender Equality, Poverty and Economic Growth. Policy
Research Working Paper 4349. Washington, DC: The World Bank.
Mueller, D. C. (red.) (1990). The Dynamics of Company Profits: An International Comparison. Cambridge, UK: Cambridge University Press.
Nilsson, P. (2014). The influence of urban and natural amenities on second home prices. Journal of
Housing and the Built Environment, DOI 10.1007/s10901-014-9421-6.
Norton, R. D. (1992). Agglomeration and Competitiveness: from Marshall to Chinitz. Urban Studies, 29(2): 155-170.
OECD (2012). OECD Economic Surveys: Sweden. December 2012. Figure 3. The foreign-born are not well integrated into the labour market. Paris: OECD.
Page, S. E. (2007). The Difference: How the Power of Diversity Creates Better Groups, Firms, Schools,
and Societies. Princeton, NJ: Princeton University Press.
Pereira, M. F., da Silveira, J. S. T., Lanzer, E. A. och Samohyl, R. W. (2002). Productivity growth and technological progress in the Brazilian agricultural sector. Pesquisa Operacional, 22(2): 133-146. Peri, G. (2012). The Effect Of Immigration On Productivity: Evidence From U.S. States. Review of
Economics and Statistics, 94(1): 348-358.
Porter, M. E. (2000). Location, Competition and Economic Development: Local Clusters in a Global Economy. Economic Development Quarterly, 14(1): 15-34.
Rauch, A. och Rijsdijk, S. A. (2013). The Effects of General and Specific Human Capital on Long-Term Growth and Failure of Newly Founded Businesses. Entrepreneurship Theory and Practice, 37(4): 923–941.
Richard, O. C. (2000). Racial Diversity, Business Strategy, and Firm Performance: A Resource-Based View. Academy of Management Journal, 43(2): 164-177.
Rigby, D. L. och Essletzbichler, J. (2002). Agglomeration economies and productivity differences in US cities. Journal of Economic Geography, 2(4): 407-432.
Robb, A. M. och Watson, J. (2012). Gender differences in firm performance: Evidence from new ventures in the United States. Journal of Business Venturing, 27(5): 544–558.
Robinson, G. och Dechant, K. (1997). Building a business case for diversity. The Academy of
Management Executive, 11(3): 21-31.
Romer, P. M. (1990). Capital, Labor, and Productivity. Brookings Papers on Economic Activity,
Microeconomics 1990: 337-367.
Romer, P. (1994). New goods, old theory, and the welfare costs of trade restrictions. Journal of
Development Economics, 43(1): 5-38.
Ruttan, V. W. (2002). Productivity Growth in World Agriculture: Sources and Constraints. Journal of
50 SCB (2014). På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet 2014. Örebro: Statistiska
Centralbyrån.
Scott, S., McCormick, A. och Zaloznik, M. (2008). Staff shortages and immigration in agriculture. London, UK: Migration Advisory Committee.
Sigward, E. och Turesson, E. (2012). Invandring och integration – möjligheter och utmaningar, för
Gotlands framtid. Visby: Länsstyrelsen Gotlands län.
Shannon, C. E. (1948). A mathematical theory of communication. Bell System Technology Journal,
27, 623-656.
Sheng, Y., Zhao, S., Nossal, K. och Zhang, D. (2015). Productivity and farm size in Australian agriculture: reinvestigating the returns to scale. Australian Journal of Agricultural and Resource
Economics, 59(1): 16-38.