Studiens syfte var att ta reda på vilka uppfattningar föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter har om stöd från lärare och speciallärare samt hur de upplever sin delaktighet i sitt barns skolgång.
Sammanfattningsvis visar studien att samtliga föräldrar upplever att den enskilda läraren påverkar och har en mycket stor betydelse för barnens skolgång och kontakten med hemmen. Det är därför viktigt att lärare utbildas/fortbildas och att skolor arbetar fram goda rutiner så att skillnaderna mellan barns skolgång utjämnas.
Speciallärare har en viktig roll genom att påtala och arbeta fram rutiner så att föräldrar blir delaktiga vid dokumentation av barnen. I de utarbetade rutinerna bör man försäkra sig om att föräldrarna förstår syftet med dokumentationen och att de får chans att uttala sig och påverka innehållet utifrån att de är experter på sina barn.
Beträffande stöd upplever de sex föräldrarna i studien att det är svårt att utvärdera barnens tidigare stöd, men samtliga är överens om att det stöd barnen fick fram till läs- och skrivutredningen har påverkat barnens läsprocess positivt, och att utredningen har lett till utökade, effektiva och mer riktade stödinsatser. Föräldrarna efterfrågar rutiner så att skolan identifierar barn som riskerar läs- och skrivsvårigheter och sätter in stödåtgärder tidigt. En intressant slutsats beträffande detta är, att trots att vissa föräldrar efterfrågar att skolan ska identifiera barn som riskerar få läs- och skrivsvårigheter så tidigt som möjligt, har ingen av föräldrarna några åsikter om tidpunkten för själva läs- och skrivutredningen eller upplever att utredningen borde ha gjorts tidigare. Detta är förvånansvärt eftersom alla föräldrar i studien upplever att stödinsatserna till barnen blivit mer riktade, effektiva och utökade efter läs- och skrivutredningen.
Föräldrarna i studien har önskemål om att speciallärare tar ansvar för och ser till att nya lärare snabbt blir insatta i barnens särskilda behov samt metoder så att de inte blir utsatta för undervisning som gör att de kommer efter eller känner sig utpekade och/eller sämre än de andra. Föräldrarna är kluvna inför typen av stöd, och har önskemål om olika framtida stödinsatser som inte exkluderar eller utmärker deras barn. Detta kan speciallärare bidra till och vara med att påverka, bland annat genom att fortbilda lärare.
Föräldrarna efterfrågar samsyn kring arbetssätt och stöd i form av olika metoder. Dels metoder för att föräldrarna ska kunna hjälpa sina barn på bästa sätt vid hemstudier, dels metoder för studieteknik så att barnen ska få ett metakognitivt tänkande.
För min egen del, och i min framtida yrkesutövning som speciallärare, har den här studien lärt mig att förstå att föräldrar är en större tillgång än jag tidigare som klasslärare insett. Skolan bör lyssna på, ta tillvara och i större utsträckning lära sig av föräldrars kloka och insiktsfulla uppfattningar. Som speciallärare kommer jag ta lärdom av föräldrarnas uppfattningar i den här studien och försöka få till stånd möten där barn, föräldrar, lärare och speciallärare kan diskutera.
Som speciallärare kommer jag även att tillsammans med berörda parter arbeta fram rutiner för att tidigt upptäcka läs- och skrivsvårigheter. Jag vill också ordna fortbildningsinsatser för klass/ämneslärare så att de får kunskap, verktyg och förståelse för att börja arbeta på ett annat och mer inkluderande sätt med barn som har läs- och skrivsvårigheter. Detta för att barnen ska få de stödinsatser de har behov av och rätt till.
Litteraturlista
Andersson, Inga. (1999). Samverkan för barm som behöver. Stockholm: HLS förlag.
Asp-Onsjö, Lisa. (2006). Åtgärdsprogram – dokumentation eller verktyg? En fallstudie I en
kommun. Göteborg: Acta Universitas Gothenburgensis, 248.
Asp-Onsjö, Lisa. (2012). Elevdokumentation, föräldrainflytande och motstånd I den svenska skolan. Utbildning & demokrati 2012, vol. 21, nr 3, s.71-90.
Barber, Michael. & Mourshed, Mona. (2007). How the world’s best-performing school systems come out on top. London: McKinsey & Company.
Christopher, Micaela E., Hulslander, Jacqueline., Byrne, Brian., Samuelsson, Stefan., Keenan, Janice M., Pennington, Bruce., Defries, John C., Wadsworth, Sally J., Willcutt, Erik., Olson, Richard K. (2013). The genetic and environmental etiologies of individual differences in early reading growth in Australia, the United States, and Scandinavia. Journal of experimental child psychology, 2013, Vol.115(3), s. 453-67.
Conlon, Elisabeth G., Zimmer-Gembeck, Melanie J., Creed, Peter A & Tucker, Melinda. (2006). Family history, selfperceptions, attitudes and cognitive abilities are associated with early adolescent reading skills. Journal of Research in Reading (29:1) s.11-29.
Denscombe, Martyn.(2009). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.
Ericsson, Britta.(2008). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. Erikson, Lars. (2004). Föräldrar och skola. V Frölunda: DocuSys.
Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena., Göransson, Kerstin & Nilholm, Cleas (red). (2011).
Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Fletcher, Jo., Greenwood., Janinka & Parkhill, Faye. (2010). Are schools meeting their clients' expectations? Parents voice their perceptions about children learning to read in schools today.
Teaching and Teacher Education, 2010, Vol.26(3), s.438-446.
Frith, Uta. (1999). Paradoxes in the definition of dyslexia. Dyslexia, Volume 5, Issue 4 s.192-214. Gerrbo, Ingemar (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. Göteborg: Acta Universitas Gothenburgensis, 326.
Gough, Philip B. & Tunmer, William E. (1986) Decoding, reading and reading disability.
Remedial and Special Education, (7). 6-10.
Hausstätter, Rune Sarromaa & Takala, Marjatta. (2011) Can special education make a difference? Exploring the differences of special educational systems between Finland and Norway in relation to the PISA results. Scandinavian Journal of Disability Research, 2011, Vol.13(4), s.271-281. Hjörne, Eva & Säljö, Roger. (2012). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om
normalitet i den svenska skolan. Med samtalsguide. Finland: Norstedts förlag.
Høien, Torlei. & Lundberg, Ingvar. (1992). Dyslexi. Stockholm: Natur och Kultur.
Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar. (2004). Dyslexi från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur.
Kvale, Steinar. (2007). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Nelson, Karin Zetterqvist & Sandin, Bengt. (2005). The Politics of Reading and Writing Problems: Changing Definitions in Swedish Schooling during the Twentieth Century. History of Education,
2005, Vol.34(2), 189-205.
Nilholm, Claes. (2005). Specialpedagogik – Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk
forskning i Sverige 2005, årg. 10, Nr 2, s. 124-138.
OECD. (2010). PISA 2009 Results: Executive Summary.
Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal -
för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur och Kultur.
Rutter, Michael., Caspi, Avshalom., Fergusson, David., Horwood, L John., Goodman, Robert., Maughan, Barbara., Moffitt, Terrie E., Meltzer, Howard & Carroll, Julia. (2004). Sex differences in developmental reading disability: new findings from 4 epidemiological studies. JAMA : the
journal of the American Medical Association, 2004, Vol.291(16). 2007-12.
Salamancadeklarationen. (2/2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådets skriftserie.
Samuelsson, Stefan. m.fl. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur.
SCB. (2010). Statistisk årsbok för Sverige 2011 Statistical Yaerbook of Sweden. Örebro: SCB-tryck.
SFS 2010:800. (2010). Skollagen. Utbildningsdepartementet: Svensk författningssamling.
SKOLFS 2010:37. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen 2011. Stockholm: Fritzes.
Stanovich, Keith. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in acquisition of literacy. Reading Research Quarterly (2). 360-407.
Stukát, Staffan. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Dyslexiföreningen. (2013). Hämtad 23 sep -13 från
http://www.dyslexiforeningen.se/?page_id=161 .
Svensson, Idor. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med språket. Stockholm: Natur och Kultur. Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westlund, Barbro. (2013). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur och Kultur.