Syftet med detta arbete har varit att undersöka retrons och nostalgins betydelse för människor i samtiden med folkparken Tyrolens kulturarv som fallstudie.
Följande frågeställningar har lyfts och behandlats i detta arbete:
Svar: Folkparken Tyrolen är en retro-miljö med
mate-riella kulturarv i form av byggnader och målningar som tillkommit på 1960-talet, till exempel dansbana och Cloetta-kiosk. Musik är ett immateriellt kulturarv som är av stor vikt för folkparken Tyrolens verksamhet, låtar från 1950-talet används medvetet för att skapa nostal-gisk stämning. Sedan 2012 har en del av detta kulturarv i olika former av berättelser och musik samlats i den mobila museivagnen ”Tyrolen på hjul”.
Kulturarv i folkparken Tyrolen har betydelse av exist-entiell art för besökare, som kan vara barnbarn till par som förälskade sig på dansbanan, samt i förlängningen för de nuvarande ägarnas val av verksamhet (1960-talsmusik lockar besökare till ”nostalgikvällar”). Besökare kan även av estetiska skäl lockas till folkparken Tyrolen, till exempel kan retronauter uppskatta arkitektur och målningar från 1960-talet. Nostalgi och retro har betydelse inom folkparken Tyrolen genom att begreppen anspelar på män-niskors minnen och sinnen. Nostalgikickar som framförallt beskrivs som positiva känslominnen eftersträvas och upplevs genom folkparken Tyrolens evenemang, till exempel iscensättande av musikframträdanden på den befintliga dansbanescenen. Dansbanan har genom mitt arbete starkt framträtt som en plats där möten skett som bidragit till att vissa människor bildat livslånga relationer vilket i vissa fall resulterat i både barn och barnbarn. Människor som mötts under musik- och dansevenemang i folkparken Tyrolen återbesöker platsen för att uppleva nostalgi.
Svar: Materiellt och immateriellt kulturarv samverkar
tydligast i den mobila museivagnen ”Tyrolen på hjul” i folkparken Tyrolen. Samlingen av retro-material utgörs av till exempel skivomslag och musik, i telefonerna från 1960- och 1970-talet hörs kärlekspar berätta om möten på festplatsen. Nostalgi är känslominnen som påverkas av materiellt och immateriellt kulturarv, till exempel kan åsynen av folkparkens Cloetta-kiosk och de godis-produkter som säljs framkalla smakminnen. Om smak-minnet är angenämt är det troligt att till exempel en chokladrulle konsumeras. Musik talar till flera mänsk-liga sinnen, hörsel-, känsel- och synintryck berör män-niskor och väcker minnen av musik-, dans- och kärleks-möten på festplatsen.
Fråga nr 3: Vilka minnen av folkparken Tyrolen finns? a) Upplevs nostalgi när minnen efterfrågas genom intervjuer? b) På vilket sätt
definieras och upplevs nostalgi under
intervjun?
Fråga nr 4: Vilka
möjligheter och utmaningar innebär nostalgi och retro? a) Vilken betydelse har nostalgi och retro för bevarande och
brukande av materiella och immateriella kulturarv?
b) Hur kan begreppen nostalgi och retro användas inom arkeologi?
Svar: Mina informanter som besökt och/eller fått
höra berättelser om festplatsen Tyrolen från 1960- och 1970-talet upplever nostalgi. Kompisar, arti-ster, musik, dans och inte minst möjligheten till kärleksmöten är centrala inslag i de nostalgiska berättelserna. Genom mina frågeställningar under intervjuerna framkommer upplevelser av nostalgi som är både positiva och negativa känslominnen, till exempel återges känslor av utsatthet kontra gemenskap. En kluvenhet till nostalgi framhålls av mina anonyma informanter och Jacob Hector liksom i tidigare forskning, det ger nostalgin bredd och djup samt stärker definitionen med dess dimensioner av känslominnen. Det råder ingen tvekan om att positiv nostalgi är något som främst eftertraktas exempelvis doften av ljumma sommarkvällar, förfester med kompisar och musikfestivalen ”Muskelrock”.
Svar: I folkparken Tyrolen synliggörs människors
minnen och berättelser genom den mobila musei-vagnen ”Tyrolen på hjul”, det tydliggör att begrep-pen nostalgi och retro har stor betydelse för verk-samheten. Nostalgi och retro innebär en möjlighet att diskutera kulturarvs estetiska och existentiella värde. Mänskliga värden av estetisk och/eller exi-stentiell art tillvaratas (bevaras och brukas) av de nuvarande ägarna i folkparken Tyrolen. På den generella frågeställningen om nostalgi och retro har betydelse för bevarande och brukande av kulturarv, så anser jag att det generellt sätt är begrepp som det bör tas hänsyn till när kulturarvsfrågor utreds. Den mobila museivagnen ”Tyrolen på hjul” utgör ett exempel att inspireras av. Nostalgi och retro innefattar möjligheter till kunskap om vad det innebär att vara människa. Arkeologer arbetar med att samla och tolka (forn-)-lämningar, arkeologer diskuterar och drar slutsatser om mänsklig verksamhet. Inom arkeologin produceras kunskap av, om och för människor. Det är ett ansvarsfullt arbete som med fördel bör utföras med en mångfald av perspektiv. Återvinning, lycka, attraktion och trygghet är några av de möjliga uttryck som ger begreppen nostalgi och retro betydelse för människor. Nostalgi och retro är begrepp som även innefattar uppgivenhet, plåga, sorg och stagnation vilket synliggör ett omfattande spektrum av betydelser för människor. Jag argumen-terar för ett användande av begreppen nostalgi och retro då de öppnar upp för en mångfald av perspektiv som berör människor genom tid och rum. I arkeologisk forskning är människan i centrum och med nostalgi och retro som teoretiska verktyg kan perspektiv, dimensioner och aspekter nås som är avgörande för att förstå kulturarvs mening och värden för människor i samtiden. Inom arkeologin tolkas kulturarv, forskning som tydliggör kulturarvs betydelser för människor är aktuellt och angeläget för arkeologer och andra kulturarvsansvariga.
8 Referenser
Bernhard, Emelie 2011, Folkparken i Kalmar då och nu – ett kulturmiljöpedagogiskt
projekt, examination av kursen 1KU015: Kulturmiljöpedagogik, Institutionen för kultur-vetenskaper, Linnéuniversitetet, tillgänglig: https://www.academia.edu/s/75bf300957, åtkomst datum: 2015-05-04.
Bernhard, Emelie 2013, Möten i kulturmiljöer: En studie av publika insatser i samband
med arkeologiska utgrävningar, Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet,
tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23738, åtkomst datum: 2015-05-04.
Bernhard, Emelie 2014, An ‘ordinary’ terrace house in Manchester, essay for the course ARGY60382: Producing and consuming heritage, School of Arts, Languages and Cultures, The University of Manchester, tillgänglig:
https://www.academia.edu/s/a9d83e869e, åtkomst datum: 2015-05-04. Björkholm, Johanna 2011, Immateriellt kulturarv som begrepp och process:
folkloristiska perspektiv på Kulturarv i Finlands svenskbygder med folkmusik som exempel, Åbo Akademis förlag, Åbo.
Boym, Svetlana 2001, The future of nostalgia, Basic Books, New York. Burström, Mats 2007, Samtidsarkeologi, Studentlitteratur, Lund. Byteatern 2015, Dina folkparksminnen, tillgänglig:
http://byteatern.se/forestallningar/var-2015/nojesparken/dina-folkparksminnen, åtkomst datum: 2015-05-01.
Cloetta 2015, Cloetta i korthet, tillgänglig: http://www.cloetta.com/sv/om-cloetta/cloetta-i-korthet/, åtkomst datum: 2015-04-21.
Corbin, Juliet & Strauss, Anselm 2008, Basics of Qualitative research: Techniques
and Procedures for Developing Grounded Theory, 3rd edition, Sage, Thousand Oaks. Davis, Fred 1979, Yearning for yesterday: a sociology of nostalgia, The Free Press, New York.
Goulding, Christina 1999, Heritage, nostalgia, and the “grey” consumer, Journal of
Marketing Practice: Applied Marketing Science, Vol. 5(6, 7, 8), s. 177–199.
Goulding, Christina 2001, Romancing the Past: Heritage Visiting and the Nostalgic Consumer, Psychology & Marketing, Vol. 18(6), s. 565–592.
Guvå, Gunilla & Hylander, Ingrid 1998, Att tillägna sig grounded theory, FOG Rapport
nummer 43, Forskning om grupper och sociala system, institutionen för pedagogik och
psykologi, Linköpings universitet.
Hallgren, Torbjörn 2012, Tillbaka till framtiden, Fokus, 29 juni–23 augusti 2012, s. 58–64.
Hector, Jacob 2014, intervju av Carl Hector och Hanna Evelyndotter med informanterna Rut, Bo och P-O Olofsson, tillgängligt genom Jacob Hector via e-post 2014-10-24. Helgee, Mona 2014, Nostalgi: KP november nr. 23 2004, Kalmarposten, nr. 46, årgång 26, s. 30.
Hemström, Ola 2009, Moore lovade besöka Tyrolen, Sveriges Radio, tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=2819872, åtkomst datum: 2014-11-24.
Homemaker 2014, tidskrift issue 21.
Johannisson, Karin 2001, Nostalgia: en känslas historia, Albert Bonniers Förlag, Stockholm.
Johansson, Daniel 2014, Dansfest för kropp och själ, Smålandsposten, tillgänglig: http://www.smp.se/nyheter/alvesta/dansfest-for-kropp-och-sjal(4408425).gm, skapad den 18 augusti 2014, åtkomst datum: 2015-01-15.
Jörngården, Anna 2006, Skapande sorg: Nostalgi, modernitet och kön i Kerstin Ekmans Händelser vid vatten och Majgull Axelssons Aprilhäxan, Samlaren, årgång 127, s. 283–348.
Jörnmark, Jan 2007, Övergivna platser, Historiska media, Lund.
Kalmarposten 2015, ”Byteatern efterlyser folkparksminnen”, Kalmarposten, årgång 27, nr 15, s. 8.
Kulturmiljölag (1988:950), 3 kap. Byggnadsminnen, tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1988950-om-kulturminnen_sfs-1988-950/#K3, åtkomst datum: 2015-05-14.
Lindberg, Maria 2012, Kollektiv kamp väckte Tyrolen: ”Varför ska alla ha varsin såg?”,
Folket i bild, nr 11, s. 24–30.
Lindström, Tina 2014, Resebyråchefen har ordet, Tidsresor AB – en del av Kalmar läns
museum, Kalmar läns museum, s. 3.
Lowenthal, David 1985, The Past is a Foreign Country, Cambridge University Press, Cambridge.
Lowenthal, David 2013, Nostalgic Dreams and Nightmares, Change over Time, Vol. 3, nr 1, s. 28–54.
Online Etymology Dictionary 2014, tillgänglig:
http://www.etymonline.com/index.php?term=nostalgia&allowed_in_frame=0, åtkomst datum: 2014-09-29.
Reynolds, Simon 2011, Retromania: Pop culture’s addiction to its own past, Faber and Faber, London.
Riksantikvarieämbetet 2015, Byggnadsminnen, tillgänglig:
http://www.raa.se/kulturarvet/byggnader/byggnadsminnen/, uppdaterat datum: 2014-08-20, åtkomst datum: 2015-05-14.
Ripcek, Nathalie 2009, Återanvändning med tro, tillgänglig:
http://www.hejkalmar.se/artiklar/view/ateranvandning-med-tro, skapat den 7 november 2009, åtkomst datum: 2015-03-30.
Rockabilly – känslan som aldrig dör 2013, Filmdirekt, Björksebo, Vimmerby.
Rutherford, Jana & Shaw, Eric H. 2011, What Was Old Is New Again: The History of Nostalgia as a Buying Motive in Consumption Behavior, CHARM 2011 Proceedings, s. 157–166.
Råhlin, Agneta 2010, TYROLEN: Nöjesparken som fick nytt liv, D-uppsats vid institutionen för bildpedagogik, Konstfack, tillgänglig: www.smalandsmusik-arkiv.nu/.../tyrolenprojektet/tyrolen_d-uppsats.pdf, åtkomst datum: 2015-05-14. Samuel, Raphael 2012, Theatres of memory: past and present in contemporary culture, Verso, London.
SAOL 2006, Svenska Akademiens ordlistas över svenska språket, trettonde upplagan, Svenska Akademien, Stockholm.
Scandinavian Retro 2014, tidskrift nr 4.
Smith, Laurajane & Waterton, Emma 2009, ’The envy of the world?’: Intangible heritage in England, i Laurajane Smith and Natsuko Akagawa (editors), Intangible
Heritage, Routledge, London and New York, s. 289–302.
Smålands musikarkiv 2015, Tyrolenprojektet, tillgänglig:
http://www.smalandsmusikarkiv.nu/Samarbetsprojekt/tyrolenprojektet/tyrolenprojektet. html, åtkomst datum: 2015-04-21.
Trenter, Cecilia 2009, Tre vägar mot framtiden: Industrimiljöer som nostalgiska utopier, i Peter Aronsson (red.), Platser för en bättre värld: Auschwitz, Ruhr och röda stugor, Nordic Academic Press, Lund, s. 125–147.
Tyrolen 2015, tillgänglig: http://www.tyrolen.se, åtkomst datum: 2015-05-06.
UNESCO 2015a, Text of the Convention for the Safeguarding of the Intangible Cultural Heritage, tillgänglig: http://www.unesco.org/culture/ich/index.php?lg=en&pg=00006, åtkomst datum: 2015-05-13.
UNESCO 2015b, Protecting Our Heritage and Fostering Creativity, tillgänglig: http://en.unesco.org/themes/protecting-our-heritage-and-fostering-creativity, åtkomst datum: 2015-05-13.
Wasling, Pontus 2013, Minnet fram och tillbaka, Volante, Stockholm.
8.1 Muntliga uppgifter
Anonym informant benämnd ”Erik”, intervju i Växjö den 22 oktober 2014. Anonym informant benämnd ”Per”, intervju i Växjö den 28 oktober 2014. Carlbark, Karin 2014, samtal via telefon den 19 september 2014.
Hector, Jacob 2014, intervju i folkparken Tyrolen, Blädinge den 20 november 2014. Råhlin, Agneta 2014, samtal vid möte på Kafé de Luxe i Växjö den 9 september 2014.