Sammanfattande slutsatser och framtida forskning

Som konstaterades inledningsvis med hänvisning till bland annat Berg (2011) och Persson och Persson (2012) är rektors roll komplex och mångfacetterad. Enligt bland andra Hjörne och Säljö (2013) och Lindqvist och Rodell (2015) utgör denne också en av de viktigaste funktionerna för arbetet med särskilt stöd. Ett av de ansvarsområden som utgör komplexiteten är finnandet, tolkandet och verkställandet av och inom frirummet rörande särskilt stöd. Denna studie visar på att rektorers tolkning av frirummet gällande organisering av arbetet med särskilt stöd handlar om särskilt viktiga faktorer som kompetens, grundläggande organisationsstruktur och relationsbygge. Det handlar också om att förhålla sig till den diskrepans samtliga rektorer utrycker att de upplever existerar mellan skolans styrdokument och det som bland annat beroende på tillgängliga ekonomiska medel kan realiseras.

40 Forbes (2007) visar att det i andra delar av världen, i detta fall Australien, vid tidpunkten för undersökningen rådde begreppsförvirring. Eftersom en liknande situation i Sverige idag, 2019, fortfarande gör sig gällande är det kanske i arbete runt just begrepp man som rektor ska lägga kraft för att åstadkomma en stabil grundstruktur att utveckla sitt arbete kring särskilt stöd utifrån. För utan den samverkan mellan olika paradigm, för att använda Skrtics (1995) uttryck och som här representeras av skolans olika kompetenser, är det svårt att skapa samsyn. Samverkan är som visat både enligt svensk lag och tidigare forskning ett av rektors främsta verktyg i sitt organisationsbygge runt bl.a. särskilt stöd, vilket rektorerna i föreliggande studie håller med om. Skollagen (SFS 2010:800) och Skolverket (2014) framhåller i denna kontext elevhälsan som forum. I detta sammanhang och med tanke på rådande begreppsförvirring blir också behovet av specialpedagogisk kompetens och funktion i arbetet för samverkan och samsyn tydlig.

Samsyn kring elevernas och skolans mål både internt och externt, som alltså visat sig vara centralt för arbetet med särskilt stöd, nås i sin tur lättare genom goda relationer. Relationsbygge skulle således kunna betraktas som en eftersträvansvärd kompetens för de flesta professioner inom skolans värld. Relationers betydelse i frirummet kring särskilt stöd skulle kunna vara ett intressant tema att fördjupa sig i för vidare forskning.

Ett annat tänkbart område för vidare forskning är det jämförande. Dels skulle den i avsnittet avgränsningar nämnda jämförande studien med de kommunala och enskilda skolors styrdokument innefattade vara intressant att göra. Ett jämförande perspektiv mellan föreliggande studie och en med rektorer i fokusgrupper är ett annat angreppssätt som skulle vara intressant. Precis som att genom observation undersöka om det rektorer säger att de upplever i förhållande till sin organisation stämmer med den faktiska verksamheten. Sistnämnda aspekt är särskilt intressant med tanke på den konstaterat rådande begreppsförvirringen.

Avslutningsvis skulle jag i sammanhanget av begreppsdiskussionens betydelse vilja lyfta en aspekt som en av de intervjuade rektorerna och jag diskuterade efter att intervjun avslutats. Med tanke på Barnkonventionens (1989) lagstadgande funktion från och med 2020, vore det inte lämpligt att vi inom skolans värld, både på enskild, kommunal och statlig nivå, började diskutera begreppet rättigheter istället för behov i större utsträckning?

41

Referenser

Ahmad, Imtiaz, Khawaja, Mumtaz, Ather Hussain, Muhammad, Panhwar, Uzma & Farshad, Muhammad (2017). Behavioral Characteristics Rated by District Education Officers (DEOs) for Effective Principalship. Journal of Education and Practice, 8(5), 143-150.

Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber.

B. Kozleski, Elizabeth, Yu, Ting, L. Satter, Allyson, L. Francis, Grace & J. Haines, Shana (2015). A Never Ending Journey: Inclusive Education Is a Principle of Practice, Not an End Game. Research and Practice for Persons with Severe Disabilities, 40(3), s.211-226. Berg, Gunnar (2011). Skolledarskap och skolans frirum. Lund: Studentlitteratur.

Berg, Gunnar (2012). Ledarskap, skolkultur och skolans uppdrag. I G. Berg, F. Sundh & C. Wede (Red.), Lärare som ledare – i och utanför klassrummet (kap 12). Lund:

Studentlitteratur.

Berg, Gunnar (2013, 20 maj). Skolorganisation och skolkultur. 14: Frirum och skolutveckling[Blogginlägg]. Tillgänglig:

https://wpress.miun.se/forskarbloggen/2013/05/20/skolorganisation-och-skolkultur-14-frirum- och-skolutveckling/

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Cobb, Cam (2015). Principals Play Many Parts: A Review of the Research on School Principals as Special Education Leaders 2001.2011. International Journal of Inclusive

Education, 19(3), 213-234.

Comenius, Johan Amos (ca 1628). Didactica Magna – Stora undervisningsläran. Lund: Studentlitteratur.

Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dewey, John (1985). Democracy and Education. Southern Illinous University: Board of Trustees.

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (Red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Forbes, Fiona (2007). Towards Inclusion: An Australian Perspective. Support for Learning, 22(2), 66-71.

Gerrbo, Ingemar (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i

praktiken (Doctoral thesis, Gothenburg Studies in Educational Sciences, 326). Göteborg: Acta

Universitatis Gothoburgensis.

Giota, Joanna & Emanuelsson, Ingemar (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur?

Rektorers hantering av policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor (RIPS,

42 Godovnikova, L.V (2009). The Conditions for the Integrated Education of Children with Impaired Development. Russian Education and Society, 51(10), 26-39.

Göransson, Kerstin, Nilholm, Claes & Karlsson, Kristina (2011). Inclusive Education in Sweden? A Critical Analysis. International Journal of Inclusive Education, 15(5), 541-555. Heimdahl-Mattson, Eva (2006). Mot en inkluderande skola. Skolledares syn på

specialpedagogiska insatser. En jämförande studie 1996- 2006 (Specialpedagogiska institutet

2006:52). Västerås: Edita Västra Aros.

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2013). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling

om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, Gunilla (2013). Who should do what to whom? Occupational Groups´ Views on

Special Needs (Dissertation in Education, Jönköping University, 22). Jönköping: Jönköping Universitet.

Lindqvist, Gunilla & Nilholm, Claes (2013). Making Schools Inclusive? Educational Leaders’ Views on How to Work with Children in Need of Special Support. International Journal of

Inclusive Education, 17(1), 95-110.

Lindqvist, Gunilla & Rodell, Annica (2015). Stöd och anpassningar. Att organisera särskilda

insatser. Stockholm: Gothia Fortbildning.

Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära

sig av forskningen? (FoU-rapport: 2013:03). Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Persson, Bengt (1995). Specialpedagogiskt arbete i grundskolan. En studie av förutsättningar,

genomförande och verksamhetsinriktning (specialpedagogiska rapporter, 1995:04). Göteborg:

Göteborgs universitet.

Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse – att nå

framgång med alla elever. Stockholm: Liber.

Regeringskansliet (1990). FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet.

Regeringskansliet (2008). Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Regeringskansliet.

Regeringskansliet (2011). FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet.

Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Scherp, Hans-Åke & Scherp, Gun-Britt (2007). Lärande och skolutveckling – Ledarskap för

demokrati och meningsskapande (forskningsrapport, 2007:03). Karlstad: Karlstad University

43 SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Kulturdepartementet.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skidmore, David (1996). Towards an integrated theoretical framework for research into special educational needs. European Journal of Special Needs Education, 11(1), 22-47.

Skolinspektionen (2014). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014a). Allmänna råd för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och

åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014b). Stödinsatser i utbildningen. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2019). Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/extra-stod-till- elever/lasa-skriva-rakna---garanti-for-tidiga-insatser.

Socialstyrelsen (2016). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20394/2016-11-4.pdf Skrtic, Thomas M. (1991). Behind Special Education. A Critical Analysis of Professional

Culture and School Organization. Denver: Love Publishing Company.

Skrtic, Thomas M (Red.) (1995). Disability & Democracy. Reconstructing (Special) Education

for Postmodernity. New York: Teachers College Press.

Svenska Unescorådet (2001). Salamancadeklarationen. Stockholm: Svenska Unescorådet.

Thomassen, Magdalene (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion i

vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups.

Thornberg, Robert & Thelin, Katina (Red.) (2011). Med ansiktet vänt mot Europa. Perspektiv

på skolutveckling. Stockholm: Skolverket.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Ödman, Per-Johan (2017). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Öhman, Johan (2018). Kvalitativ analys: att skapa kategorier. Örebro: HumUS, Örebro universitet.

Bilaga 1

Intervjuguide

Inledande frågor

1. Hur länge har du arbetat som rektor på skolan? 2. Hur många elever går det på skolan?

Frågor direkt relaterade till studien

1. I Skollagen används begreppet likvärdig utbildning, hur ser du på detta begrepp?

2. Ett annat begrepp som används i Skollagen är särskilt stöd, hur definierar du detta begrepp? 3. Hur skulle du beskriva att din skolas verksamhet är förankrad i det styrdokumenten fastställer gällande särskilt stöd?

4. I vilka former arbetar man med särskilt stöd på skolan?

Ev. stödfrågor kring a) Plats, enskilt/grupp/klassrum/urformande? b) Vem ger stödet?

c) Vilka professioner är involverade i processen kring särskilt

stöd?

d) Elevhälsans roll?

e) Hur ser arbetsgången kring särskilt stöd ut? f) Hur utvärderas arbetet med särskilt stöd? 5. Vilka elever får särskilt stöd?

6. Upplever du att samtliga elever som är i behov av särskilt stöd kan erbjudas detta? Ev. stödfråga a) Har du några tankar kring varför det är så?

7. På vilket sätt skiljer sig arbetet med särskilt stöd från det med extra anpassningar samt leding och stimulans?

8. Finns det enligt dig särskilt viktiga faktorer för att få till stånd en välfungerande organisation kring särskilt stöd?

Ev. stödfråga a) Vad definierar en framgångsrik organisation kring särskilt stöd? 10. Vilka utmaningar finns i arbetet med särskilt stöd?

11. Upplever du någon form av diskrepans mellan styrdokumenten och verklighetens verksamhet kring särskilt stöd och hur skulle du i så fall beskriva den?

Fråga i mån om tid