Sammanfattande slutsatser och vidare forskning

Sammanfattningsvis visar vår studie på uppfattningar som dels understryker det nära sambandet mellan tillgänglighet, tillhörighet, delaktighet och inflytande som aspekter vilka förutsätter varandra, dels på uppfattningar om elevers delaktighet och inflytande som hälsofrämjande faktorer både på en individuell- och organisatorisk nivå. De faktorer som specialpedagogerna uppfattar som betydelsefulla för att elever ska kunna vara delaktiga och ges möjlighet till inflytande är känslan av tillgänglighet och tillhörighet, vilka poängteras som grundförutsättning för att ett arbete för att stärka elevers delaktighet och inflytande ska kunna realiseras. Skolans förmåga att skapa organisatoriska möjligheter för eleverna att vara

delaktiga och ges inflytande kopplas, enligt vårt resultat, dels till förmågan att

uppmärksamma den enskilde elevens förutsättningar och behov, dels till förmågan att skapa forum för kollegiala samtal och handledning där föreställningar och fördomar kan utmanas. Vårt resultat visar på uppfattningar om hinder och möjligheter som främst kopplas till skolans organisatoriska nivå. Specialpedagogens handledande roll betonas, där specialpedagogen ska vara den som ifrågasätter och utmanar de organisatoriska ramar som i studien poängteras som hinder för arbetet med elevers delaktighet och inflytande som hälsofrämjande faktorer.

För den specialpedagogiska verksamheten ser vi studiens resultat som relevanta som en vägledning för det hälsofrämjande arbetet. Studien understryker hur elevers delaktighet och inflytande både kan uppfattas som betydelsefulla faktorer för hälsofrämjande arbete i mötet med den enskilde eleven, men även i ett skolutvecklande arbete.

Då vi i vår studie inte har valt att uppmärksamma en specifik ålderskategori eller geografisk tillhörighet ser vi ett intresse att i vidare forskning undersökas specialpedagogers

uppfattningar om arbetet med elevers delaktighet och inflytande utifrån olika förutsättningar, exempelvis elevers ålder, bakgrund eller könstillhörighet. Vidare forskning skulle även kunna behandla skolans arbete med elevers formella beslutsfattande, som elev- och klassråd, då studiens resultat presenterar uppfattningar om detta som bristfälligt. Ett tredje intresse för vidare forskning ser vi i att vända uppmärksamheten till elevernas uppfattningar om deras

52 delaktighet och inflytande. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv ser vi ett särskilt intresse i att undersöka hur elever i behov av särskilt stöd uppfattar dessa företeelser.

53

Referenser

Ahlström, B (2010). Student participation and school success- The relationship between participation, grades and bullying among 9th grade students in Sweden. Education Inquiry,

1, 97-117

Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.

Baroutsis, A., Mills, M., McGregor, G., te Riele, K., & Hayes, D. (2016). Student Voice and the Community Forum: Finding Ways of "Being Heard" at an Alternative School for Disenfranchised Young People. British Educational Research Journal, 42(3), 438-453. Berg, B.L. (2004). Qualitative research methods for the social sciences. (5. ed.) Boston, Mass.: Pearson.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.

Danell, M. (2006). På tal om elevinflytande: hur skolans praktik formas i pedagogers samtal. Diss. Luleå: Luleå tekniska univ., 2006. Luleå.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. (3., rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete [Elektronisk resurs]. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2009. Linköping.

Engdahl, K. (2014). Förskolegården: en pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och

inflytande. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2014. Umeå.

Eriksson, L. & Bostedt, G. (2011). Elevinflytande i spänningsfältet mellan skolans

kunskapsuppdrag och demokratiska uppdrag [Elektronisk resurs] : en studie av fyra skolor. Härnösand: Mittuniversitetet.

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

Gustafsson, L.H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

54

Hälsa, lärande och trygghet: regeringens proposition 2001/02:14. (2002). Stockholm:

Utbildningsdep.

Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige, 17(3-4), 152- 170.

Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lönnerblad, V. & Ericson, L. (2015, 10 maj). Elevinflytande tolkas fel i skoldebatten.

Svenska Dagbladet. Hämtad från https://www.svd.se/elevinflytande-tolkas-fel-i-skoldebatten.

Nilsson, A. (2014). Elevhälsans uppdrag - främja, förebygga och stödja elevens utveckling

mot målen. Stockholm: Skolverket.

Organisation for Economic Co-operation and Development (2013). Pisa 2012 results: ready

to learn. Vol. 3, Students' engagement, drive and self-beliefs. Paris: OECD.

Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsa. (1. uppl.) Östersund: Skolutvecklarna Sverige.

Pramling, Samuelsson och Sheridan (2003) Delaktighet som värdering och lärande pedagogik Pedagogisk forskning i Sverige (1-2) 70-84 issn: 1401-6788

Quennerstedt Ann (2015) Mänskliga rättigheter som värdefundament, kunskapsobjekt och inflytande: en läroplansanalys Resultatredovisning för Skolenkäten till elever i årskurs 5

Resultatredovisning för Skolenkäten till elever i årskurs 5 och årskurs 9 samt år 2 i gymnasieskolan, VT 2015 [Elektronisk resurs]. (2015).och årskurs 9 samt år 2 i gymnasieskolan, VT 2015 [Elektronisk resurs]. (2015).

Robinson, C., & Taylor, C. (2013). Student voice as a contested practice: Power and participation in two student voice projects. Improving Schools, 16 (1), 32-46. Shier, H. (2001) Pathways to participation: openings, opportunities and obligations.

55 Simmons, C., Graham, A., & Thomas, N. (2015). Imagining an Ideal School for

Wellbeing: Locating Student Voice. Journal of Educational Change, 16(2), 129-144. Simovska, V. (2005) Learning by InterAction: Learning about health through participation and action—the health promoting schools perspective. Köpenhamn, Danmark: Danish University of Education

Simovska, V. (2012). Case study of a participatory health-promotion intervention in school. Democracy & Education, 20(1), 10

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen (2014). Stöd och stimulans i klassrummet [Elektronisk resurs] : rätten att

utvecklas så långt som möjligt. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2015). Delaktighet för lärande. (1. uppl.) Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2016). Sju timmar om delaktighet och inflytande. Hämtad 10 februari från ttps://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/utveckla-undervisningen/sju-timmar- om/delaktighet-och-inflytande/barns-och-elevers-delaktighet-och-inflytande-1.2h14725 Socialstyrelsen Sverige. Skolverket (2016). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen.

Swahn, R. (2006). Gymnasieelevers inflytande i centrala undervisningsfrågor. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2006. Linköping.

Szönyi, K. & Söderqvist Dunkers, T. (2015). Delaktighet [Elektronisk resurs] : ett arbetssätt i

skolan. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande.

Utbildning & Demokrati, 20 (3), 67-82.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.

Thörnblad, H. (2008). Vems röst väger mest: barn och vuxna om elevinflytande i skolan. Stockholm: Rädda barnen.

56 Törnsén, M. (2014). Rektor, elevhälsan och elevers lärande och utveckling. Stockholm: Skolverket.

UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet

Warne, M. (2012). Med våra ögon: [en metodbok om photovoice. Östersund: Mittuniversitetet ; [Östersunds kommun].

Warne, M. (2013). Där eleverna är: ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för

hälsa. Diss. (sammanfattning) Östersund: Mittuniversitetet, 2013. Östersund.

Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ

analys. (2., utök. uppl.) (s. 71-89) Stockholm: Liber

Widén, P. (2015). Kvalitativ textanalys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i

kvalitativ analys (2., utök. uppl.) (s. 176-193) Stockholm: Liber.

Ödman, P. (2016[2017]). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

57

Bilagor