Sammanfattningsvis kan sägas att lärares relationella arbete på gymnasiet är enligt mina observationer bestående både av medvetna handlingar, såsom sam-verkan och mellanmänskliga möten, såsom sam-varo. Ur ett elev- och lärarperspektiv framstår sam-varon som särskilt viktig vilket innebär att lärare och elev möts i genuin kommunikation och delar ett mellanmänskligt möte. Det innebär för specialpedagogens arbete att utveckla lärandemiljön genom att handleda och stötta läraren i att utvecklas i sin lärarroll och inom det relationellt pedagogiska fältet. För att detta ska vara möjligt bör specialpedagogen ha ett mandat att arbeta med skolutveckling, både från skolans ledning och från lärarna. En tänkbar väg att gå är att samarbeta med förstelärarna och rektor i ett pedagogiskt skolutvecklingsteam. Ett forskningsområde att utveckla är att undersöka vad det finns för hinder och möjligheter för elever i behov av stöd att delta i genuina mellanmänskliga möten präglade av sam-varo. En annan aspekt av den relationella pedagogiken är vad elev-elevrelationer har för påverkan för lärandemiljön? Vad är det elever gör i relationer med varandra i klassrummet och vilka hinder och möjligheter till lärande finns att beakta med hänsyn till elevrelationer?
Ytterligare en intressant aspekt är att undersöka den relationella pedagogiken ur ett genusperspektiv. Är genus betydelsefullt för vilka elever lärarna etablerar goda relationer med? Har elevernas genus har någon betydelse, efterfrågar pojkar något annat i relation till sina lärare än vad flickor gör? Det skulle också om möjligt vara intressant att utveckla huruvida relationell pedagogik går att koppla till goda resultat, om det går att finna några
57
samband mellan goda lärar-elevrelationer och elev-elevrelationer och en hög måluppfyllelse. Då skulle förmodligen intresset för att arbeta med relationell pedagogik spridas ytterligare.
58
Referenser
Ahlberg, Ann (2001): Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ask Johannesson, Anette (2011): Ämneslärares hinder och möjligheter med det relationella
uppdraget i mötet med varje elev: En fallstudie på en 7-9 skola. Uppsala universitet,
institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. [D-uppsats.]
Aspelin, Jonas (2008): Social interaktion i klassrummet – ett mikrosociologiskt angreppssätt. I Carina Rönnqvist & Monika Vinterek, red: Se skolan – forskningsmetoder i pedagogiskt
arbete, s 139-150. Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet.
Aspelin, Jonas (2010): Pedagogiska relationer och socialt ansvar. Malmö: Gleerup.
Aspelin, Jonas (2013a): Vad är relationell pedagogik? I Jonas Aspelin, red: Relationell
specialpedagogik: i teori och praktik, s 13-25. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Aspelin, Jonas (2013b): Var är relationell specialpedagogik? I Jonas Aspelin, red: Relationell
specialpedagogik: i teori och praktik, s 179-189. Kristianstad: Kristianstad University Press.
Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011): Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerup. Asplund, Johan (1992): Det sociala livets elementära former. Göteborg: Korpen.
Frelin, Anneli (2010): Teachers' Relational Practices and Professionality. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, institutionen för didaktik, 2010. Uppsala.
Giles, David (2011): ’Who We Are’ and ’How We Are’ Are Integral to Relational Experiences: Exploring Comportment in Teacher Education. Australian Journal of Teacher
Education, 36(1), s 59-72.
Hansson, Susanne (2012): Den nödvändiga osäkerheten: elevers perspektiv på respekt i
relationer i skolan. Diss. Karlstad: Karlstads universitet, estetisk-filosofiska fakulteten,
pedagogik, 2012. Karlstad.
Hattie, John A.C. (2009): Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.
Haug, Peder (1998): Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Statens skolverk.
59
Heikkilä, Mia & Sahlström Fritjof (2003): Om användning av videoinspelning i fältarbete.
Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1-2), s 24-41.
Hilmarsson, Hilmar Thór (2012): Samtalet med känslomässig intelligens. Lund: Studentlitteratur.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997): Forskningsmetodik: om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Holmgren, Anders (2006): Klassrummets relationsetik: det pedagogiska mötet som etiskt fenomen. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2006. Umeå.
Hugo, Martin (2007): Liv och lärande i gymnasieskolan: en studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymnasieskolans individuella program. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping, 2007. Jönköping.
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003): Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Staffan (2009): A Pluralist View of Generalization in Qualitative Research.
International Journal of Research & Method in Education, 32(1), s 25-38.
Lauvås, Per, Lycke, Kirsten Hofgaard & Handal, Gunnar (1997): Kollegahandledning i
skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lilja, Annika (2013): Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2013. Göteborg.
Murphy, Mark & Brown, Tony (2012): Learning as Relational: Intersubjectivity and Pedagogy in Higher Education. International Journal of Lifelong Education, 31(5), s 643- 654.
Nordevall, Elisabeth (2011): Gymnasielärarens uppdrag som mentor: en etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping, 2011. Jönköping.
60
Repstad, Pål (2007): Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
SFS 2007:638. Examensförordningen. SFS 2010:800. Skollagen.
SFS 2013:70. Förordning om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för
lärare.
Skolverket (2006): Lusten och möjligheten – om lärarens betydelse, arbetssituation och förutsättningar. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2009): Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om
betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012): Allmänna råd om bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.
Trost, Jan (2010): Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning.
Wedin, Ann-Sofi (2007): Lärares arbete och kunskapsbildning: utmaningar och inviter i den vardagliga praktiken. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2007. Linköping.
Von Wright, Moira (2002): Det relationella perspektivets utmaning. I Skolverket: Att arbeta
med särskilt stöd några perspektiv, s 9-20. Stockholm: Skolverket.
Muntliga källor
Dyson, Alan (2011): Small scale research projects. Föreläsning i kursen “Pedagogik på avancerad nivå, specialpedagogiska områden och perspektiv”, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. 2011-09-22.
Elektroniska källor
Språkrådet (2012): Hen inte nytt i nationalencyklopedin. http://www.sprakradet.se/13119 [Hämtad 2014-03-31].
61
Bilaga 1