I den kvalitativa intervjustudien om lärares syn på en tillgänglig lärmiljö för språkligt kommunikativt sårbara elever har en tillgänglig miljö belysts utifrån faktorer lärare anser gynnar eller hindrar tillgängligheten.
Den här studien bidrar med kunskap om språklig kommunikativ sårbarhet och tillgänglig lärmiljö ur ett lärarperspektiv. Resultatet visar på ett behov av kompetensutveckling samt vidare forskning om språklig kommunikativ sårbarhet och en tillgänglig lärmiljö för att öka kunskapen om betydelsen av att i lärmiljön möta de språkliga behov elever har, i första hand inom ledning och stimulans på gruppnivå med stöd av specialpedagoger, studiehandledare och logopeder. Det kan ske genom ett lokalt främjande och förebyggande skolutvecklingsarbete där specialpedagoger tillsammans med skolledning och elevhälsoteam verkar för att öka pedagogers kunskaper om en språkligt kommunikativ tillgänglig lärmiljö samt tecken på språklig kommunikativ sårbarhet hos elever.
Studiens resultat stärks av tidigare forskning som är presenterad i forskningsöversikten om vad som påverkar graden av en tillgänglig lärmiljö.
55
Viktiga faktorer är;
• En välutbildad lärare
• Tydligt relationsskapande ledarskap
• Strukturerad, förutsägbar och vägledd undervisning • Språkstärkande stöd som bilder, gester, ord och tecken • Värdegrundsarbete som ger tillåtande socialt klassklimat • Grupprum och möjlighet till flexibel möblering
• Lärares stöd av specialpedagog, logoped, studiehandledare, svenska som andraspråkslärare och klassresurser
Hindrande faktorer är;
• Snabb muntlig undervisning
• Tiden och stöd för inlärning räcker inte till • Sociala missförstånd som leder till konflikter • Litet klassrum utan tillgång till grupprum • Liten tillgång till stödjande resurser • Stressade pedagoger
Tidigare studier pekar även på följande aspekter som hindrar möjligheten till en tillgänglig lärmiljö;
• Åtskild undervisning i särskild undervisningsgrupp • Självständig elevcentrerad undervisning
Dilemmat mellan behov och resurser synliggörs i stöd till lärare i arbetet med språkligt kommunikativt sårbara elever. Behov och önskan av handledning och möjlighet till att bolla tankar kring elever framträder i studien vilket också finns med som del av det specialpedagogiska uppdraget. Konsekvenser som framkommer är att lärare lämnas ensamma att möta de språkligt sårbara elevernas behov utifrån bästa förmåga. Resultatet visar på lärares uppfattning om samarbete med specialpedagog och det är en sida av myntet. För att klargöra hur specialpedagoger uppfattar samarbete med lärare kring språkligt kommunikativt sårbara elever är framtida forskning om specialpedagogens roll som stöd till lärare i arbetet betydelsefullt för att få en helhetsbild av samarbete och stödinsatser. Även krocken mellan
56
behov och resurser som lärare i studien synliggör är ett fenomen för framtida forskning utifrån skolledares syn på specialpedagogens roll som stöd för lärare i arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön för kommunikativt sårbara elever.
Den föreliggande studien har inte kommit åt specialpedagogens syn på samarbetet med lärare, vilket stöd som ges och hur det gynnar språkligt kommunikativt sårbara elevers möjlighet till en tillgänglig lärmiljö. Studien har inte heller innefattat de språkligt kommunikativt sårbara elevernas upplevelse av en tillgänglig lärmiljö. I framtida forskning kan även elevens röst om vad en tillgänglig lärmiljö innefattar vara en god vägledning för både lärare och specialpedagoger i arbetet med att upptäcka, möta och anpassa lärmiljön så att bästa kunskapande är möjligt.
57
Referenslista
Almqvist, Lena, Malmqvist Johan & Nilholm, Claes (2015). Vilka stödinsatser främjar
uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? -En syntes av metaanalyser
Delrapport från SKOLFORSK-projektet tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering, Vetenskapsrådets rapporter, 2015. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25be5/1529480529189/Tre- forskningsoeversikter-specialpedagogik-inkludering_VR_2015.pdf
Andersson, Fia (2007). Att utmana erfarenheter. Kunskapsutveckling i en forskningscirkel. (Doktorsavhandling i pedagogik). Stockholm: Universitetsservice. Tillgänglig:
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:197827/FULLTEXT01.pdf
Bruce, Barbro, Nettelbladt, Ulrika & Hansson, Kristina (2012). The relationship between language skills and interactional skills in children with language impairment. Journal of
Interactional Research in Communication Disorders, 3(2), 195-219. doi: 10.1558/jircd.v3i2.195
Bruce Barbro, Sventelius Eva, Ivarsson Ulrika & Svensson Anna-Karin, (2016). Språklig
sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, Barbro. (ILT talks). (2018, 26 mars). Barbro Bruce – språklig sårbarhet. [podcast]. Hämtad från https://player.fm/series/ilt-talks/barbro-bruce-spraklig-sarbarhet
Denscombe, Martyn (2017). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dockrell, Julie E. & Lindsay, Geoff (2001). Children with specific speech and language difficulties – The teachers´perspective. Oxford Review of Education, 27(3), 369-394. doi: 10.1080/03054980120067410
Dockrell, Julie E, Bakopoulou, Law, James, Spencer, Sara & Lindsay, Geoff (2015). Capturing communication supporting classrooms: The development of at tool and feasibility study. Child Language Teaching and Therapy 31(3), 271-286. doi: 101177/0265659015572165
Dockrell, Julie E & Howell, Peter (2015). Identifying the challenges and opportunies to meet needs of children with speech, language and communication difficulties. British
58
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. A. Fejes & R. Thornberg (Red.). Handbok i kvalitativ analys (s.16-41). Stockholm: Liber.
Fors-Andrée Jeanette. (2011, 21 januari). Vad är kommunikation? [Diskussionsinlägg] Hämtad från https://www.jeanettefors.se/vad-ar-kommunikation/
Fridlund, Lena (2011). Interkulturell undervisning – Ett pedagogiskt dilemma. Talet om
undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser. Akademisk avhandling
i pedagogik, vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgens. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/25382
Ganz, Jennifer B. & Flores, Margaret M. (2010). Implementing visual cues for young children with autism spectrum disorders and their classmates. Young Children, 65(3), 78- 83. Hämtad från
http://db.ub.oru.se/login?url=http://search.proquest.com.db.ub.oru.se/?url=https://search-
proquest-com.db.ub.oru.se/docview/762466874?accountid=8028
Göransson, Kerstin & Nilholm, Claes (2015). Den sociala situationen för barn och elever i svårigheter som undervisas i reguljära klasser och förskolegrupper. En systematisk
forskningsöversikt. Delrapport från SKOLFORSK-projektet tre forskningsöversikter
inom området specialpedagogik/inkludering, Vetenskapsrådets rapporter, 2015. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25be5/1529480529189/Tre- forskningsoeversikter-specialpedagogik-inkludering_VR_2015.pdf
Göransson, Kerstin, Lindqvist Gunilla, Klang, Nina, Magnusson, Gunnlaugur & Nilholm, Claes (2015). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En enkätstudie. (Forskningsrapport, 2015:13). Karlstad: Fakulteten för
humaniora och samhällsvetenskap, Karlstad Universitet. Tillgänglig: https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:784444/FULLTEXT01.pd
Jacobsson, Anders (2012). Sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige 17(3– 4), 152-170. Tillgänglig:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/15890/sociokulturella_perspektiv.pdf?sequenc e=2
59 Kers, Karin (2014, 21 februari). Språket är nyckeln [Blogginlägg]. Hämtad från
https://skolvarlden.se/bloggar/karin-kers/spraket-ar-nyckeln
Kjellmer, Lisen & Norrelgen, Fritjof (2017, maj). Språkliga svårigheter och autism [diskussion i Forskarhörna]. Hämtad från
https://gillbergcentre.gu.se/forskningsomraden/forskarhornan/2017/sprakliga-svarigheter- och-autism-maj-2017
Kvale, Steinar & Brinkmann Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, Gunilla (2013). SENCO:s vanguards or in vain? Journal of research in Special
Educational Needs, 13(3), 198-207. doi: 10.1111/j.1471-3802.2012.01249.x
Lindqvist, Gunilla & Nilholm, Claes (2014). Promoting inclusion? Ìnclusive´and effective head teachers´descriptions of their work. European Journal of Special Needs Education,
29 (1), 74-90. doi:10.1080/08856257.2013.849845
Linell, Per (1982). Modeller och metaforer för kommunikation. (Tema kommunikation, SIC1,1982) Linköping: Linköping Universitet. Hämtad från http://liu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:749075/FULLTEXT01.pdf
Linell, Per (2014). Mishearings are occasioned by contextual assumptions and situational affordances, Language & Communication, 40 (2015), 24-37. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.langcom.2014.10.009
Löthagen, Annika, Lundenmark, Pernilla & Modigh, Anna (2008). Framgång genom
språket. Verktyg för språkutvecklande undervisning av andraspråkselever. Stockholm:
Hallgren & Fallgren.
Mitchell, David (2015). Inkludering. Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur&Kultur.
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2013). Inkluderande undervisning. Vad kan man lära
av forskningen? (FoU skriftserie, 2013:03). Härnösand: Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2015). Forskning om inkludering – en SMART
översikt. Delrapport från SKOLFORSK-projektet tre forskningsöversikter inom området
60
Vetenskapsrådet. Tillgänglig:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25be5/1529480529189/Tre- forskningsoeversikter-specialpedagogik-inkludering_VR_2015.pdf
Nilholm, Claes (2017, 1maj). Språksvårigheter – ett allvarligt men svårfångat fenomen [Blogginlägg]. Hämtad från https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/- /blogs/spraksvarigheter-ett-allvarligt-men-gackande-problem
Redmond, Sean M. (2016). Markers, models and measurement error: Exploring the links between attention deficits and language impairments. Journal of Speech, Language, and
Hearing Research 59, 62-71. Hämtad från
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4867933/pdf/JSLHR-59-62.pdf Röstkonsulten AB (2018). Selektiv mutism. Information för föräldrar, förskola och skola.
Hämtad från
http://www.roestkonsulten.com/uploads/1/0/3/5/103550216/folder_selektiv_mutism.pdf SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Shanan, Lynn E., & Roof, Lisa M. (2013). Developing strategic readers: a multimodal analysis of a primary school teacher´s use of speech, gesture and artefacts. Literacy,
47(3), 157–164. Hämtad från https://doi.org/10.1111/lit.12002
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Hämtad från
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2 899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3975.pdf?k=3975
Skolverket (2011). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning
och utvärdering. Stockholm: Skolverket. Hämtad från
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2 899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf1787.pdf;jsessionid=005BC B59AF8B77CB181EE5BE4854A7BE?k=1787
Wallin Fredrik (2018, 8 april). Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning.
Skolvärlden. Hämtad från https://skolvarlden.se/artiklar/sa-ska-skolan-battre-stotta- elever-med-sprakstorning
61
Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra
anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket. Hämtad från
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2 899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3362.pdf?k=3362
Spanoudis, George, Natsopoulos, Demetrios & Panayiotou, Georgia (2007). Mental verbs and pragmatic language difficulties. International Journalof language & communication
disorders 42(4), 487-504. doi: 10.1080/13682820601010027
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015). Arbeta med språkstörning i förskola och
skola. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning.
Handledning. Förskola. Skola. Fritidshem. Härnösand: Specialpedagogiska
skolmyndigheten. Hämtad från
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/handledning-till- varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning.pdf/
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts.
Säljö, Roger (2011). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning och Demokrati, 20(3), 67-82. Hämtad från
https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning- och-demokrati/2011/nr-3/roger-saljo---kontext-och-manskliga-samspel---ett-
sociokulturellt-perspektiv-pa-larande.pdf
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Zebron, Shupikai, Mhute Isaac, Musingafi, Maxwell Constanine Chado. (2015). Classroom challenges: working with pupils with communication disorders. Journal of Education and
Practisce 6(9), 18-22. Hämtad från http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1082466.pdf
Örebro Universitet (2019). Örebro Universitets riktlinjer vid GDPR. GDPR –
62 Bilaga 1
Teman i intervjuerna
Bakgrundsfakta: I vilka årskurser i grundskolan har du erfarenhet av att undervisa?
Hur lång erfarenhet har du som pedagog?
• Vad betyder ordet kommunikation i undervisningssammanhang för dig?
• Vilka specialpedagogiska åtgärder för elever i behov av särskilt stöd vad det gäller språklig kommunikation har du erfarenhet av?
• Vad är ledning och stimulans för dig? • Vad betyder språklig sårbarhet för dig?
• Berätta om dina erfarenheter av elever med språklig sårbarhet. Det vill säga elever som är i behov av stöd i språklig kommunikation i klassrummet.
• Vad innebär språklig lärmiljö för dig?
• Berätta om dina erfarenheter av möjligheter och hinder i den språkliga lärmiljön. (Har du erfarenhet av arbetssätt som är mer eller mindre gynnsamma?)
• På vilka sätt innefattas språkligt sårbara elever inom ledning och stimulans i din undervisning? (Olika moment, arbetssätt annat?)
• Vilka extra anpassningar vad det gäller språklig kommunikation har du erfarenhet av att upprätta?
• Vilka erfarenheter har du av en tillgänglig miljö för elever med språklig sårbarhet? (innefattande social, pedagogisk och fysisk miljö)
Uppfattar du din undervisning tillgänglig för elever med språklig sårbarhet? Berätta om möjligheter och hinder samt behov för att göra den mer tillgänglig.
• Vilka pedagogiska konsekvenser får undervisning av språkligt sårbara elever? • Vilket stöd får du av specialpedagog i arbetet med språkligt sårbara elever i att
upprätta en tillgänglig lärmiljö? Vilka hinder och möjligheter finns i samarbetet? Är det något du saknar?
63
Bilaga 2 Lindesberg 190204 Hej,
Jag heter Marie Lundqvist och studerar sista året på specialpedagogiskt program vid Örebro Universitet. Den här terminen ska jag skriva mitt examensarbete som kommer att handla om språkutvecklande undervisning vad det gäller språklig kommunikation, extra anpassningar i bemötande av språkligt sårbara elever i jämförelse med språklig inkludering i klassrummet.
För att kunna genomföra min studie önskar jag komma i kontakt med dig pedagog som arbetar inom grundskolan och har möjlighet att muntligt besvara frågor i en intervju.
Studien utgår från Vetenskapsrådets etiska principer vilket innebär att materialet kommer av anonymiseras, inga skolor eller pedagoger kommer att presenteras med bakgrundsfaktorer i texten. Ljudfilerna raderas när arbetet är slutfört och godkänt.
I min intervjustudie ämnar jag undersöka pedagogers erfarenheter av tillgänglig lärmiljö för språkligt sårbara elever och vilket stöd som ges till pedagoger.
Underlaget för analysen kommer att bestå av data insamlat genom intervjuer med pedagoger. Intervjuerna kommer att utgå från några teman som belyser uppsatsens syfte och därmed vara semistrukturerade. De kommer att ta ca 30–40 minuter och spelas in på ljudfil för att
underlätta analysarbetet.
Deltagandet är helt frivilligt och kan avbrytas när som helst.
Vid intresse kontakta mig så fort som möjligt senast den 25/2–19.
Med vänlig hälsning
Marie Lundqvist
Marie.bergman-lundqvist@xxxxxxxxxx.se 073-xxxxxxx