Sammanfattande slutsatser och vidare forskning

Verksamheten i förskolan erbjuder pedagogstyrda situationer som initierar matematiska aktiviteter tillsammans med flerspråkiga barn. Alan Bishops matematiska aktiviteter blir synliga i de pedagogstyrda aktiviteterna på förskolan. Den mest framträdande matematiska aktiviteten i förskolans verksamhet är förklaring, då tid för samtal runt exempelvis måltider skapar tillfällen för samtal och resonemang mellan flerspråkiga barn och pedagoger. Resultat visar dock att tillfällen för matematiska samtal och resonemang (förklaring) mellan pedagoger och flerspråkiga barn förekommer i varierande utsträckning beroende på vilken pedagogstyrd aktivitet det är som är aktuell. Under omsorgsliknande aktiviteter som måltidsaktiviteten fruktutdelning och under på- och avklädning förkommer det i liten utsträckning tillfällen för flerspråkiga barns egna tankar och resonemang, pedagogernas egna tankar är det som

framträder i de situationerna. Den framträdande matematiska aktiviteten i den pedagogstyrda aktiviteten påklädning är mätning. Siffrans värde på termometern får betydelse för vilka klädval, pedagoger förordar att, barnens ska ha på sig. Ovanstående resultat av

omsorgsliknande aktiviteter kan förstås mot bakgrund av den begränsade tiden som avgör pedagogernas utformning och planering av verksamheten. Pedagogernas praktiska arbete i omsorgsrutinerna och aktiviteterna tenderar att ta över naturliga situationer som kan bidra till lärande och utveckling för flerspråkiga barn.

Förskolan vill gärna involvera flerspråkig personal mer i sin verksamhet i arbetet med flerspråkiga barn. När flerspråkiga barn får möjlighet och tillfälle att dela med sig av sitt modersmål och sin kunskap hemifrån deltar de verbalt- och språkigt aktivt i pedagogstyrda aktiviteter som inbjuder till deltagande. Flerspråkiga barn härmar, upprepar och imiterar varandra verbalt på svenska under pedagogstyrda aktiviter som måltider, det ger flerspråkiga barn möjlighet att lära av varandra. För att förstärka den verbala handlingen använder

pedagoger visuella och kroppsliga handlingar. Flerspråkiga barn använder också kroppsliga handlingar (pekar) för att kommunicera med pedagoger. Det kan förstås av att flerspråkiga barn använder sitt kroppsspråk för att förmedla något som de inte kan (eller vill) uttrycka verbalt på svenska.

55

D´Ambrosio (2001) anser att forskning i etnomatematik borde få ett mycket större genomslag. Det är viktigt att belysa att det aldrig går att utveckla en standardiserad metod eller modell som ska gälla överallt om hur det etnomatematiska arbetet ska genomföras och utformas. D´Ambrosio förtydligar sin åsikt genom att framhålla att människor ständigt behöver vara öppna för nya idéer, nya metoder och nya sätt att se på problem i omvärlden. Det bidrar till vår historiska- och samhällsmässiga utveckling (D´Ambrosio, 2001). Utifrån rollen som specialpedagog ser jag att etnomatematik skapar en plats och arena där man kan mötas med olika kulturella och matematiska skillnader och olikheter. En plats där människor, i alla åldrar, kan lära av varandras olika erfarenheter för att generera nya erfarenheter och ny kunskap. Slutligen är etnomatematik ett ömsesidigt lärande mellan de människor som finns i förskolan. Ett lärande som kan berika verksamheten och yrkespraktiken på förskolan.

Forskning om hur etnomatematik kan användas i förskolans kontext saknas i svenska studier och finns endast i liten utsträckning på grundskolenivå. Därför är det inte konstigt att

begreppet etnomatematik inte förkommer i den allmänna debatten när det talas om elever med annat modersmål och de försämrade skolresultat. Med detta arbete vill jag didaktiskt bidra till vidare diskussion om hur etnomatematik kan vara ett sätt att främja det matematiska lärandet för flerspråkiga barn i förskolan.

56

Referenslitteratur

Benn, Siv. (2003). Att upptäcka barns lärandeprocess. I Eva Johansson & Ingrid Samuelsson Pramling. (Red.). Förskolan – barnets första skola! (105-120). Lund: Studentlitteratur.

Bjervås, Lise-Lotte. (2003). Det kompetenta barnet. I Eva Johansson & Ingrid Samuelsson Pramling. (Red.). Förskolan – barnets första skola! (55-81). Lund: Studentlitteratur.

Björklund, Camilla. (2007). Hållpunkter för lärande. Små barns möte med matematik (dissertation). Åbo: Åbo Akademis förlag. Tillgänglig: http://libris.kb.se/bib/10439386

Björklund, Camilla. (2013). Bland bollar och klossar. Matematik för de yngsta i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Allan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Stockholm.

Doverborg, Elisabet. (2014). Svensk förskola. I Göran Emanuelsson. (Red.). Små barns

matematik (s.1-9). Göteborg: NCM Göteborg.

D´Ambrosio, Ubiratan. (2001). Ethnomathematics Link between Traditions and Modernity. Rotterdam : Sense Publishers.

Denscombe, Martyn. (2009). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.

Emanuelsson, Göran. (2006). Matematik- en del av vår kultur. I Elisabet Doverborg & Göran Emanuelsson. (Red.) Små barns matematik (29-44). Göteborg: NCM Göteborg universitet.

Fejes, Anders & Thornberg, Robert. (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Anders Fejes & Robert Thornberg. (Red.). Handbok i kvalitativ analys (13-37). Stockholm: Liber.

Fox, Robyn. (1997). Femåringar upptäcker matematik. Nämnaren, (1), 3-8. Hämtad 2015-04- 28 från http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0308_97_1.pdf

57

Fröden, Sara. (2012). I föränderliga och slutna rosa rum. En etnografisk studie av kön, ålder

och andlighet i en svensk waldorfförskola. Örebro: Örebro universitet.

Johansson, Eva & Samuelsson Pramling, Ingrid. (2003). I förskolans vardag. I Eva Johansson & Ingrid Samuelsson Pramling. (Red.). Förskolan – barnets första skola! (9-29). Lund: Studentlitteratur.

Kullberg, Birgitta. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Kultti, Anne. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande. Göteborg: Göteborg Studies in education sciences, 321.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.

Löfdalh, Annica. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Annica Löfdalh, Maria Hjalmarsson & Karin Franzén. (Red.). Förskollärarens metod och

vetenskapsteori (s 32-43). Stockholm: Liber.

Myndighet för skolutveckling. (2008). Mer än matematik – om språkliga dimensioner i

matematikuppgifter. Stockholm: Liber.

Olsson Mårdsjö, Ann-Charlotte. (2010). Att lära andra lära – en medveten strategi för

lärande i förskolan. Stockholm: Liber.

Owens, Kay. (2001). The work of Glendon Lean on the Counting System of Papua New Guinea and Oceania. Mathematics Education Researdl Journal, 13 (1), 47-71. Hämtad 2015- 01-21, från

http://download.springer.com.db.ub.oru.se/static/pdf/28/art%253A10.1007%252FBF0321709 8.pdf?auth66=1421847553_ea0110d7f3f758a195c7efef1ecb83bf&ext=.pdf

58

Reis, Maria. (2011). Att ordna, från ordning till ordning. Göteborg Studies in educational sciences, 314.

Roos, Carin. (2014). Att berätta om små barn – att göra en minietnografisk studie. I Annica Löfdalh, Maria Hjalmarsson & Karin Franzén. (Red.). Förskollärarens metod och

vetenskapsteori (s 46-57). Stockholm: Liber.

Rönnberg, Irene & Sjögren, Annick. (2000). Matematik som social konstruktion. I Kerstin Naucler. (Red.). Ett andraspråks perspektiv på lärande. Hämtad 2015-01-21, från

http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.83985.1333705663!/menu/standard/file/2000_13_ Ronnberg_Sjogren.pdf

Rönnberg, Irene & Rönnberg, Lennart. (2006). Etnomatematik. Perspektiv för ökad förståelse

i matematiklärandet. Stockholm: Kompetensfonden. Hämtad 2015-01-21, från http://ncm.gu.se/media/biennal/dokumentation/2008/306.html

Samuelsson Pramling, Inger & Sheridan, Sonja. (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.

SCB. (2015). De flesta barn i förskola – oavsett bakgrund. Hämtad 2015-04-22, från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/De-flesta-barn-i-forskola--oavsett-bakgrund

Skans, Anders. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken (Malmö Studies in Educational Sciences Licentiate Dissertation Series 2011:16). Malmö: Malmö högskola. Tillgänglig: www.mah.se/muep

Skaremyr, Ellinor. (2014). Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan (Karlstad University Studies 2014:41). Karlstad: Universitetstryckeriet. Tillgängligt:

http://urn:nbn:se:kau:diva-32622

Skolverket. (2013). Flera språk i förskolan – teori och praktik. Stockholm: Skolverket.

Skolverket, a. (2014). PISA i korthet. Hämtad 2015-01-18, från

59

Skolverket, b. (2014). Kraftig försämring i PISA. Hämtad 2015-01-18, från

http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/kraftig- forsamring-i-pisa-1.167616

Skolverket, c. (2014). PM – Resultat från ämnesprov i årskurs 9, vårterminen 2014. Hämtad 2015-01-31 från

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3351

Solem Heiberg, Ida & Reikerås Lie Kirsti, Elin. (2014). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur & Kultur.

Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Hämtad 2015-05-10 från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

60