Sammanfattande slutsatser

Att vi båda arbetar i grundskolan och har mångårig erfarenhet och kunskap inom verksamheten kan ses som en fördel. En nackdel kan däremot vara att vi missat att ställa vissa följdfrågor eftersom vi ansett svaret som självklart. Dalen (2015) menar att en forskare alltid bör ta hänsyn till sin egen kunskap inom det område som ska studeras eftersom denne bidrar med sin egen förförståelse vid intervju och i bearbetning av data. Det är betydelsefullt att hela tiden förhålla sig kritisk till materialet, att hela tiden försöka se mönster och sammanhang, men också uppmärksamma detaljer i syfte att skapa en så sanningsenlig bild som möjligt (Patton, 2002). Vi har under hela arbetsprocessen haft tät kontakt och tillsammans tolkat och analyserat alla genomförda intervjuer, men det kan inte uteslutas att vår analys kan ha påverkats av mångårig erfarenhet inom yrket.

För att ge studien bredd och en mer mångfacetterad bild valde vi att intervjua både lärare och specialpedagoger. För att få ytterligare förståelse hade vi kunnat genomföra intervjuer med rektorer och elever.

Eftersom metoden med ett målstyrt urval är ett icke-sannolikhetsurval går det inte att generalisera resultatet (Bryman, 2018), men ett underlag för vidare forskning kommer att finnas, likväl möjligheter att dra paralleller till tidigare forskning.

Utifrån den begränsade empiri vår studie består av går det inte dra några långtgående slutsatser, men det som framkommit i våra intervjuer är att det finns stora skillnader mellan både skolor och lärare i kunskaper, arbetssätt och intresse trots att styrdokumenten är tydliga. Specialpedagoger och lärare ser olika orsaker bakom könsskillnader i måluppfyllelse, orsaker både hos eleven och i organisationen samt i sin egen undervisning.

Även om det framkommer en viss medvetenhet kring könsskillnader i skolresultat arbetas det enligt informanterna inte systematiskt med detta område i de skolor som ingått i vår studie. Det är varje lärares ansvar att arbeta med dessa frågor i

klassrummen men både omfattning och innehåll varierar utifrån den enskilde lärarens kunskap och intresse. Det har inte genomförts några större fortbildningsinsatser på informanternas skolor under de sista åren och det varierar hur angeläget informanterna i studien anser att det är.

Vi kan utifrån vår studie inte dra några slutsatser kring om och i så fall vilken elevsyn som dominerar på de olika skolorna, men mellan raderna går det ana att Nilholm (2007) har rätt när han säger att det kompensatoriska perspektivet har en stark ställning i skolorna idag och därmed förläggs ansvaret för pojkarnas lägre resultat hos dem själva.

Eftersom gällande styrdokument är tydliga med att skolan ska arbeta med jämställdhet och med att ge alla likvärdiga möjligheter att nå lika långt i skolan behöver skolorna arbeta systematiskt med dessa frågor. En viktig del i detta arbete är att lärarna måste bli medvetna om faktorer bakom könsskillnader i måluppfyllelse, vilken del de själva har i det och hur de kan arbeta för att motverka dessa könsskillnader. Specialpedagogen har i sin profession ett ansvar för att tillsammans med rektor vara ansvarig för ett långsiktigt utvecklingsarbete inom detta område.

Vidare forskning

Genus i skolan är ett relativt väl utforskat och aktuellt område. Förslag på vidare forskning skulle kunna vara att upprepa vår studie i större skala genom att intervjua fler lärare och specialpedagoger för att undersöka om skolkulturer och normer påverkar könsskillnader i måluppfyllelse. Det vore också intressant att inkludera rektorers och elevers uppfattningar i denna fråga.

Att undersöka vilken systematik framgångsrika skolor har i sitt arbete med att minska könsskillnader i måluppfyllelse vore ett annat förslag till vidare studier. Det vore även av intresse att undersöka elevers uppfattning om vikten av studier samt deras uppfattning om lärares förväntningar på dem. Det lyfts ibland kritik mot användningen av begreppet antipluggkultur och en oro för att det kan bli en självuppfyllande profetia istället för att belysa problemen. Det vore intressant att undersöka om det stämmer.

Författardeklaration

Denna studie har skett i samarbete och ansvarsfördelningen har varit jämn. Vi har via tät kontakt arbetat jämsides under hela processen. Vi har diskuterat litteratur och sammanställt våra texter till ett gemensamt arbete, hela tiden med vårt syfte i

fokus. I arbetet med texten har vi gett varandra frihet att ändra där vi ansett det behövas.

Referenslista

Alexandersson, U., & Swärd, A-K. (2015). Om lärande och undervisning. Hämtad 2019-11-18 från

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-

skriv/Grunds%C3%A4rskola/015_tematiska- arbsatt/del_01/material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/M15_1-

9_01A_artikel.docx?fbclid=IwAR3eObJ_h6eLKJ-6rz8ZWdRac2pmD725VKNmy0xrFQ_hljBwTPJsCmEJCYE

André, J., & och Salmijärvi, S. (2009). Det sociokulturella perspektivet En kritisk granskning.

Hämtad 2019-11-04 från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/21573/1/gupea_2077_21573_1.pdf

Asp-Onsjö, L., & Holm, A-S. (2014). Governance by marks – an ethnographic study of school achievements and gender. Arnesen, Lahelma, Lundahl, & Öhrn (red.), Fair and competitive?

Critical perspectives on contemporary Nordic schooling. (Ethnography and Education). London:

Tufnell Press.

Asp-Onsjö, L., & Öhrn, E. (2015). To pass the test: the timing of boys’ parallel positioning.

Education Inquiry. Vol 6. 2015. Hämtad 2019-10-04 från https://www.tandfonline.com/doi/full/10.3402/edui.v6.25466

Autor, D. (2016). Del 1. Skolkvalitet och könsskillnader i utbildning. SNS Analys nr 42, 2017.

Hämtad 2019-10-27 från https://www.sns.se/wp-content/uploads/2017/08/sns-analys-nr-42.pdf

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3:e upplagan. Malmö: Liber.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. (2., utök. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.

Dolk, K. (2011). Genuspedagogiskt trubbel. Från en kompensatorisk till en komplicerande och normkritisk genuspedagogik. Lenz Taguchi, Bodén, & Ohrlander. (red). En rosa pedagogik, jämställdhetspedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber.

Dweck, C. (2015). Mindset. Natur och Kultur: Stockholm.

Ekström, A. (2019). Agenda, söndag 29 sep kl 21:15. Hämtad 2019-10-01 från https://www.svtplay.se/video/23674958/agenda/agenda-29-sep-21-15?start=auto

Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Hämtad 2019-09-02 från

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:158528/FULLTEXT01.pdf

Fohlin, N., Moerkerken, A., Westman, L. & Wilson, J. (2017). Grundbok i kooperativt lärande:

vägen till det samarbetande klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten. (2019). Dödlighet i suicid (självmord). Hämtad 2019-11-07 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/halsa/suicid-sjalvmord/

Francis, B. (2009). The role of The Boffin as abject Other in gendered performances of school achievement. The Sociological Review, 57(4), 645-669.

Hattie, J. (2009). Visible Learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.

Hedlin, M. (2006). Jämställdhet - en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.

Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys.

Malmö: Gleerups utbildning.

Holm, A-S. (2008). Relationer i skolan: en studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9.

Hämtad 2019-09-02 från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:876849/FULLTEXT01.pdf

Håkansson, J. (2015). Structured teaching and classroom management – the solution for the decline of Swedish school results? Conclusions drawn from a comparative meta-synthesis of teaching and learning. Hämtad 2019-10-27 från

https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1080/13540602.2014.995479

Ingvar, M. (2010). Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat: ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. (SOU 2010:52). Stockholm: Fritze.

Ivaniushina, V., & Alexandrov, D. (2018). Anti-school attitudes, school culture and friendship networks. British Journal of Sociology of Education, 39:5, 698-716. Hämtad 2019-10-03 från https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/01425692.2017.1402674

Klapp Lekholm, A. (2008). Effects of student characteristics on grades in compulsory school.

Hämtad 2019-09-01 från

https://www-tandfonline-com.proxy.ub.umu.se/doi/full/10.1080/13803610802470425

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kärnebro, K. (2013). Plugga stenhårt eller vara rolig?: normer om språk, kön och skolarbete i identitetsskapande språkpraktiker på fordonsprogrammet. Diss. Umeå: Umeå universitet Leijnse, E. (2017). Fördel kvinna: den tysta utbildningsrevolutionen. (Första utgåvan).

Stockholm: Natur & Kultur.

Litteraturutredningen (2012). Läsandets kultur: slutbetänkande (SOU 2012:65). Stockholm:

Offentliga förlaget.

Lundgren Assla, A. (2019). Ett sånt där barn. Björkman, & Bromseth. (red). Normkritisk pedagogik, Perspektiv, utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Lundin, S. (2014). Pojkar, flickor och läsning. Hämtad 2019-11-08 från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:743639/FULLTEXT01.pdf

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund:

Studentlitteratur.

Netz, V. (2019, 3 november). De vände trenden – skolan där pojkarna har bäst betyg.

Svenska Dagbladet [SvD]. Hämtad 2019-11-17 från https://www.svd.se/de-vande-trenden--skolan-dar-pojkarna-har-bast-betyg

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet. Stockholm: Natur och Kultur.

Nyström, A-S. (2012). Att synas och lära utan att synas lära En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan. Hämtad 2019-09-02 från http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:466041/FULLTEXT01

Pansu, P., Régner I., Max S., Colé P., Nezlek J. B. & Huguet P. (2016). A burden for the boys:

Evidence of stereotype threat in boys´ reading performance. Journal of Experimental Social Psychology, volym(65), pp.26-30. doi:10.1016/j.jesp.2016.02.008

Patton, M.Q. (2002). Qualitative research & evaluation methods. (3. ed.) London: SAGE.

Peterson, H., & Engwall, K. (2010). Frivillig barnlöshet: barnfrihet i en nordisk kontext. (1. uppl.) Institutet för framtidsstudier. Stockholm: Dialogos.

Regeringen. (2016). Makt mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid. Skr.

2016/17:10.

Rosvall, P. (2012). ”… det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…”: en etnografisk studie om elevinflytande i gymnasieskolan. Diss. Umeå: Umeå universitet.

Rubie-Davies, C., Peterson, E., Irving, S., Widdowson, D. & Dixon, R. (2010). Expectations of achievement: Student, teacher and parent perceptions. Hämtad 2019-11-17 från

https://www.researchgate.net/publication/233668787_Expectations_of_achievement_Student_t eacher_and_parent_perceptions

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2017:1111. Ändring i högskoleförordningen. Hämtad 2019-11-19 från http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/17/171111.PDF

Sjögren, A. (2017). Del 2. Könsskillnader i den svenska skolan – ett svenskt perspektiv på Autor m.fl. SNS Analys nr 42. Hämtad 2019-10-27 från

https://www.sns.se/wp-content/uploads/2017/08/sns-analys-nr-42.pdf

Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Hämtad 2019-11-17 från

https://www.skolverket.se/getFile?file=2260

Skolverket. (2014). Så tycker lärarna om de nationella proven 2013. Rapport 404.

Skolverket. (2015). Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Hämtad 2019-10-23 från https://www.skolverket.se/getFile?file=2901.

Skolverket. (2016a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11).

Skolverket. (2016b). PISA 2015 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Hämtad 2019-10-23 från https://www.skolverket.se/getFile?file=3725

Skolverket. (2018a). Läroplan för förskolan (Lpfö 18). Reviderad 2018.

Skolverket (2018b). Grundskolan Slutbetyg årskurs 9.Samtliga elever: flickor, pojkar. Hämtad 2019-11-07 från

https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_betyg2017&p_

sub=1&p_ar=2019&p_lankod=&p_kommunkod=&p_skolkod=&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_

flik=GI

Skolverket. (2019a). PISA: en studie om kunskaper i matematik, naturvetenskap och

läsförståelse. Hämtad 20019-10-16 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-

och-utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pisa- internationell-studie-om-15-aringars-kunskaper-i-matematik-naturvetenskap-och-lasforstaelse

Skolverket. (2019b). Positiv svensk PISA-trend håller i sig. Hämtad 2019-12-08 från

https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2019-12-03-positiv-svensk-pisa-trend-haller-i-sig

SOU 2009:64. Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det?. Hämtad 2019-11-08 från https://www.regeringen.se/49b71a/contentassets/6edeeb4cd4ff4ca9988984b68ecd25b4/flickor-och-pojkar-i-skolan---hur-jamstallt-ar-det-sou-200964

SOU 2010:99. Delegationen för jämställdhet i skolan (2010). Flickor, pojkar, individer: om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan. Hämtad 2019-09-02 från https://www.regeringen.se/49b719/contentassets/128cb1c062054e819f88f872a7bd7710/flickor- pojkar-individer---om-betydelsen-av-jamstalldhet-for-kunskap-och-utveckling-i-skolan-sou-201099

SOU 2017:47. Kommissionen för jämlik hälsa (2017). Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa. Hämtad 2019-11-17 från https://www.regeringen.se/49ba4e/contentassets/3917644bbd69413bbc0c017647e53528/nasta

-steg-pa-vagen-mot-en-mer-jamlik-halsa-slutbetankande-av-kommissionen-for-jamlik-halsa_sou2017_47.pdf

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken. Finland: Nordstedts akademiska förlag.

Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2019). Se, förstå och förändra Att motverka könsskillnader i skolresultat. Hämtad 2019-08-30 från

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-785-5.pdf?issuusl=ignore

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Universitet- och högskolerådet. (2017). Utbildning går i arv Inställning till högre utbildning bland svenska folket. Rapport 2017:3. Hämtad 2019-11-17 från

https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2017/uhr-utbildning-gar-i-arv.pdf

Vinnerljung, B., Berlin, M. & Hjern, A., 2010. Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. Hämtad 2019-11-17 från

https://www.researchgate.net/publication/284580055_Skolbetyg_utbildning_och_risker_for_o gynnsam_utveckling_hos_barn

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2019-11-03 från

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/Godforskningssed _VR_2017.pdf

Wallin, F. (2017). OECD-rapport: Flickor är vassare än pojkar. Skolvärlden.

Hämtad 2019-09-01 från https://skolvarlden.se/artiklar/oecd-rapport-flickor-ar-vassare-pojkar Wernersson, I. (2010). Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. (SOU

2010:51). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Vygotsky, L.S. (1978) Mind and Society. Cambridge MA: Harvard University Press.

Zimmerman, Fredrik. (2018). Det tillåtande och det begränsande, En studie om pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet. Hämtad 2019-09-01 från

http://hdl.handle.net/2077/54036.

Åhslund, I. (2019). Uppfattningar, förväntningar och didaktiska val: en studie om

undervisningens betydelse för pojkars skolprestationer. Lic.-avh. (sammanfattning) Sundsvall:

Mittuniversitetet 2019. Sundsvall

I Bilaga 1 Informationsbrev

Informationsbrev och förfrågan om deltagande i intervjustudie.

Vi heter Sara Enebjörk och Elisabeth Lindström och går på

specialpedagogprogrammet vid Umeå universitet. I utbildningen ingår att genomföra ett examensarbete och vi skulle därför vilja intervjua dig som har minst fem års arbetslivserfarenhet inom yrket.

I forskning kan man se att pojkar har lägre skolresultat än flickor och vi är

intresserade av att genomföra en studie där syftet är att undersöka er uppfattning om vad dessa skillnader kan bero på och hur man kan arbeta för att motverka dessa skillnader.

Intervjuerna kommer att ta cirka 30-40 min och kommer att genomföras med någon av oss på plats som du väljer. Vi är flexibla när det gäller att hitta en tid som passar dig. Under intervjun kommer vi att utgå från en intervjuguide och den kommer du att få ta del av i förväg. Vi kommer att göra en ljudinspelning av intervjun för att sedan transkribera och analysera svaren med studiens syfte i fokus. Ljudinspelningen raderas när uppsatsen är godkänd.

Studien kommer att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, vilket innebär att ditt deltagande är frivilligt och att du när som helst under arbetets gång kan välja att avbryta deltagandet. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt så att inga obehöriga kan ta del av dem. Personer, skolor och kommunen kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet. Umeå Universitet är personuppgiftsansvariga enligt GDPR.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta oss för mer information.

Tack på förhand för din medverkan!

I originalbrevet återfanns namn och kontaktuppgifter till studiens författare och handledare här.

II Bilaga 2 Intervjuguide

Specialpedagog

Det är väl känt att flickor har högre måluppfyllelse än pojkar i grundskolan idag.

Hur väl insatt känner du dig i denna problematik?

Vad tror du att orsakerna till det kan vara?

Upplever du att vi har olika förväntningar på flickor/pojkar? På vilket sätt?

Hur arbetar du/ hur skulle du kunna arbeta för att minska skillnaderna i studieresultat?

Har skolans elevhälsa en plan för arbetet med att minska könsskillnader i studieresultat?

Finns detta som ett prioriterat område i skolans systematiska kvalitetsarbete?

Har detta uppmärksammats på din skola under senaste året i form av fortbildning, föreläsningar, litteraturbearbetning, diskussioner eller annat?

Vilka fortbildningsinsatser skulle du önska inom området?

Jag har inga fler frågor. Har du något mer att ta upp eller fråga om innan vi avslutar intervjun?

Lärare