Den presumtionsregel gällande efterarvsrätt i makes förmånstagarförvärv som utvecklats i NJA 1975 s. 302 innebär att det, i de fall det inte föreligger omständigheter som talar för att försäkringstagaren haft en annan vilja, ska presumeras att försäkringstagaren inte önskat frångå reglerna om efterarvsrätt i efterlevande makes förmånstagarförvärv. Därmed ska, som huvudregel, motsvarande gälla som för makarnas giftorättsgods, d.v.s. att hälften av försäkringsersättningen utfås såsom ett arv med fri förfoganderätt, hälften utfås med full äganderätt. Försäkringens ställning under äktenskapet eller i samband med fördelningen av den först avlidne makens arv, kan dock påverka vilken andel av ersättningen som utfås med fri förfoganderätt.
Som presumtionsbrytande omständigheter, vilka kan innebära att efterlevande make istället utfår hela eller en större andel av försäkringsersättningen med full äganderätt, kan nämnas att det framgår direkt av förmånstagarförordnandet eller genom upprättat testamente att det var försäkringstagarens vilja att frångå reglerna om efterarvsrätt. Gällande förmånstagar- förordnandet bör det krävas att det framgår att försäkringstagare direkt behandlat frågan
41 om efterarvsrätt, då exv. ett förordnande om enskild egendom eller ett allmänt hållet för- ordnande till en viss person inte ensamt bör kunna utgöra en presumtionsbrytande omstän- dighet. Vad gäller testamentet kan ett sådant som helt utesluter legala arvingar sägas inne- bära en presumtionsbrytande omständighet, medan ett som innefattar samtliga legala ar- vingar istället talar för att presumtionsregeln ska tillämpas. I de fall vissa legala arvingar utesluts ur testamentet, krävs ytterligare omständigheter för att kunna avgöra frågan. Genom 1987 års reform av ÄB utökades kretsen av efterarvsberättigade till att, som huvud- regel, även innefatta den först avlidne makens barn som var gemensamma med efterle- vande make. Gemensamma barn befinner sig således i samma läge som arvingar i andra arvsklassen gjorde vid presumtionsregelns tillkomst. Beträffande särkullbarn har de fortfa- rande arvsrätt före efterlevande make, vilken dock till viss del kan begränsas genom ett testamente. Därmed förekommer de situationer där särkullbarn helt saknar konkret ef- terarvsrätt vid efterlevande makes död, liksom de situationer där särkullbarn, genom arvs- avstående, genom testamente eller p.g.a. förändrade omständigheter vid efterlevande ma- kes död, har en konkret efterarvsrätt vid efterlevande makes död.
I doktrinen har det diskuterats huruvida särkullbarn ska anses ha efterarvsrätt i makes för- månstagarförvärv. I uppsatsen har den slutsats kunnat nås, att bedömningen bör grundas i 3 kap. 2 § ÄB, enligt vilken samtliga arvingar i första och andra arvsklassen är berättigade till efterarv. Att utesluta särkullbarn p.g.a. deras ställning som särkullbarn stämmer inte överens det skydd mot risken att arvet minskas som återfinns i 3 kap. 1 § ÄB. Därtill talar det emot det som presumtionsregeln bygger på, att avsteg inte ska göras från reglerna om efterarv. Den möjlighet har även diskuterats huruvida en konkret efterarvsrätt ska föreligga för att särkullbarnen ska ha efterarvsrätt i efterlevande makes förmånstagarförvärv. Då en sådan tolkning inte kan anses förenlig med syftet att alla bröstarvingar ska ha lika rätt till arv, enligt 2 kap. 1 § ÄB, samtidigt som principen om successio ordinum säger att en efter- följande arvsklass, i detta fall den andra arvsklassen, inte ska ha rätt till arv innan den före- gående uttömts, talar detta, enligt min uppfattning, för att något krav på konkret efterarvs- rätt inte kan föreligga.
Tydligt är att frågan om särkullbarns rätt till efterarv i makes förmånstagarförvärv saknar reglering i lag såväl som praxis. Skatteverket har i sin handledning för bouppteckningsä- renden uttalat att särkullbarn som saknar konkret efterarvsrätt efter den först avlidne maken inte ska kallas till bouppteckningen efter efterlevande make såsom potentiell efterarvinge till ett förmånstagarförvärv. Då Skatteverket inte har att ta ställning i en civilrättslig fråga, framstår detta uttalande, oavsett om efterarvsrätt föreligger eller inte, som felaktigt. I en- lighet med praxis borde istället även särkullbarn kallas såsom potentiella dödsbodelägare, för att på så sätt ges möjligheten att få frågan prövad.206
Vad som visat sig genom uppsatsens utredning är att det föreligger ett behov av att klara upp rättsläget kring makes förmånstagarförvärv. Trots den tid som förflutit sedan NJA
206
42 1975 s. 302 och 1987 års familjerättsreform, har lagstiftaren inte uppmärksammat att ett sådant behov föreligger. Genom att frågan inte nått domstolen, har den inte heller besvarats genom praxis. Önskvärt vore om frågan om efterarvsrätt i makes förmånstagarförvärv kunde förtydligas. Även om ett sådant förtydligande skulle innebära en annan slutsats än den i uppsatsen redovisade, skulle det tjäna ett syfte att tydligt motivera dels vilka som ska ha efterarvsrätt i makes förmånstagarförvärv, dels på vad denna eventuella efterarvsrätt ska grundas.
43
Källförteckning
Litteratur
Agell, Anders, Den nya arvsrätten och metoderna för dess tolkning, SvJT, 1990 s. 1-53 [cit. Agell, Den nya arvsrätten].
Agell, Anders, Testamentsrätt – En lärobok om rättshandlingar för dödsfalls skull, 3 u., Iustus Förlag, Uppsala, 2003 [cit. Agell, Testamentsrätt].
Bengtsson, Bertil, Försäkringsrätt – Några huvudlinjer, 9 u., Norstedts Juridik, Stockholm 2015 [cit. Bengtsson, Försäkringsrätt].
Bernitz, Ulf, Heuman, Lars, Leijonhufvud, Madeleine, Seipel, Peter, Warnling-Nerep, Wiweka & Vogel, Hans-Heinrich, Finna rätt: Juristens källmaterial och arbetsmetoder, 13 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2014 [cit. Bernitz m.fl., Finna rätt].
Brattström, Margareta, Makars pensionsrättigheter, Iustus Förlag, Uppsala, 2004 [cit. Brattström, Makars pensionsrättigheter].
Brattström, Margareta & Singer, Anna, Rätt arv – Fördelning av kvarlåtenskap, 4 u., Iustus Förlag, Uppsala, 2015 [cit. Brattström & Singer, Rätt arv].
Grauers, Folke, Ekonomisk familjerätt – Makars och sambors egendom & bostad. Gåva,
Arv, testamente och boutredning, 8 u., Karnov Group, Stockholm, 2012 [cit. Grauers, Eko- nomisk familjerätt].
Hellner, Jan, Försäkringsrätt, 2 u., Försäkringsjuridiska Föreningen, Stockholm, 1965 [cit. Hellner, Försäkringsrätt].
Hellner, Jan, Metodproblem i rättsvetenskapen – Studier i förmögenhetsrätt, Jure, Stock- holm, 2001 [cit. Hellner, Metodproblem i rättsvetenskapen].
Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004, s. 1-10 [cit. Jareborg, Rättsdog-
matik som vetenskap].
Melander, Jan & Samuelsson, Joel, Tolkning och tillämpning, 2 u., Iustus Förlag, Uppsala, 2003 [cit. Melander & Samuelsson, Tolkning och tillämpning].
Nergelius, Joakim, Svensk statsrätt, 3 u., Studentlitteratur, Lund, 2014 [cit. Nergelius,
Svensk statsrätt].
Olsson, Gunilla, Schüldt, Johan & Rother-Schirren, Theddo, Familjejuridik, Sanoma Ut- bildning, Stockholm, 2015 [cit. Olsson m.fl., Familjejuridik].
Randquist, Madeleine, Försäkringsboken 2016, 11 u., Bilda Förlag, 2016 [cit. Randquist,
44 Sandgren, Claes, Debatt - Är rättsvetenskapen dogmatisk?, TfR 4-5/2005, s. 648-656 [cit. Sandgren, Är rättsvetenskapen dogmatisk?].
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: Ämne, material, metod och argu-
mentation, 2 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2007 [cit. Sandgren, Rättsvetenskap för upp- satsförfattare].
Strömholm, Stig, Rätt, rättskällor och rättstillämpning: En lärobok i allmän rättslära, 5 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 1996 [cit. Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämp-
ning].
Walin, Gösta & Lind, Göran, Kommentar till ärvdabalken, del I, 1 feb. 2015, Zeteo [cit. Walin & Lind, Kommentar till ärvdabalken, del I].
Walin, Gösta & Lind, Göran, Kommentar till ärvdabalken, del II, 29 dec. 2015, Zeteo [cit. Walin & Lind, Kommentar till ärvdabalken, del II].
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 1930:10 lag om testamente.
Prop. 1986/87:1 om äktenskapsbalk m.m.
Prop. 1986/87:86 om följdlagstiftning till äktenskapsbalken m.m. Prop. 2003/04:150 ny försäkringsavtalslag.
Statens offentliga utredningar
SOU 1925:43 Lagberedningens förslag till revision av ärvdabalken II. Förslag till lag om
arv m.m.
SOU 1981:85 Äktenskapsbalk. Förslag av familjelagssakkunniga.
45
Nytt juridiskt arkiv avdelning II
NJA II 1927 Lag om försäkringsavtal. NJA II 1928 Ny lagstiftning om arv.
Myndighetspublikationer
Skatteverkets ställningstagande dnr 131 655305-05/111, Kallelse av efterarvingar vid för-
månstagarförvärv, 2005-12-14 [cit. Skatteverket, Kallelse av efterarvingar vid förmånsta- garförvärv].
Skatteverket 460 utgåva 3, Handledning för bouppteckningsärenden m.m., 2013 [cit. Skat- teverket, Handledning för bouppteckningsärenden].