Sammanfattande slutsatser

Utifrån vårt syfte att undersöka synsätt och vad som påverkar rådande synsätt så är den ena sammanfattande slutsatsen att förändringar sker med hjälp av ökad kunskap. Kunskap och lärarens kompetens skapar möjlighet till mer nyanserade tolkningar och synsätt på elever med läs- och skrivsvårigheter. Slutsatsen av detta är att även minskad kunskap förändrar synsättet och möjligheter till nyanserade förhållningssätt, vilket man borde ta hänsyn till vid framtidens lärarutbildningar. Den andra sammanfattande slutsatsen är att samhällets direktiv genom styrdokument till skolan påverkar synsättet, men att få av våra respondenter nämner detta.

6 Vidare forskning

Under vårt forskningsarbete har fler frågor rörande synsätt dykt upp och vi har fått ett ökat intresse för begreppet. En återkommande fråga som under arbetets gång intresserat oss allt mer är om det är diskursen och rådande perspektiv på specialpedagogiken som påverkar synsättet på elever med läs- och skrivsvårigheter, eller om det är det rådande synsättet som påverkar specialpedagogiken. Vad påverkar vad, är en fråga som öppnar upp för vidare forskning?

Referenslista

Atterström, H & Persson, R (2000). Brister eller olikheter. Specialpedagogik på

alternativa grundvalar. Lund: Studentlitteratur.

Bell, J (1993). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Bjurwill, C (2001). A, B, C och D, Vägledning för studenter som skriver akademiska

uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Börjesson, M (1997). Om skolbarns olikheter.Stockholm: Liber

Carlström, M (2001). Ericsson, B (red). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur

Dewey, J (1989). The child and the curriculum. 1989, University of Chicago press. Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur Ericsson, B (2001). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur Elowson, F (1995). Specialundervisning under fyra decennier. Stockholm:

Didaktikcentrum, Lärarhögskolan.

Emanuelsson, I & Persson, B & Rosenqvist, J (2001). Forskning inom det

specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Kalmar: Liber.

Foucault, M ( 1983). Vansinnets historia under den klassiska epoken. Lund: Arkiv förlag.

Hartman, S-G (1995). Lärares kunskap. Traditioner och idéer i svensk

undervisningshistoria. Linköpings. Linköpings universitet, skapande Vetande

Helldin, R (1997). Specialpedagogik som ett socialt problem. Stockholm: HLS Holme, I M & Solvang, B K (1995). Forskningsmetodik – om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Holmberg, L, Jönsson, A, & Tvingstedt, A-L (2005). Specialpedagogik i två kulturer. Malmö: Malmö Högskola

Jacobson, C (2001). Ericsson, B (red). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Jerlang, E (2006). Egerberg red. Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber. Karlsson,L (2004). Folkhälsopedagogen söker legitimitet. Ett möte mellan, pedagogik

och verksamhetförlagd utbildning. (Akademisk avhandling: Studies in educational

Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lundberg I, & Höien, T (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Uppsala: Almqvist & Wiksell.

Linde, G (2000). Det ska du veta. Lund: Studentlitteratur.

Linell, P (1982). Människans språk. Andra upplagan, fjortonde tryckningen. Klippan: Gleerup.

Malmgren Hansen, A (2001). Specialpedagoger – nybyggare i skolan. Stockholm: HLS Palmblad, E & Börjesson, M: (2003) Problembarnets århundrade. Lund:

Studentlitteratur.

Persson, B (2004). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Falköping: Liber. Richardson, G (red.), 1992. Ett folk börjar i skolan. Folkskolan 150 år

1842-1992.Stockholm: Allmänna förlaget.

Rygvold, A-L, Asmervik, S & Ogden, T (2001). Barnet med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (1998) Elever i behov av särskilt stöd, En temabild utgiven av skolverket. Stockholm: Liber

Stadler, E (1994). Dyslexi, Lund: Studentlitteratur.

Stukat, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Säljö, R (2005). Lärande i praktiken. Ett socoikulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Trost, J (2005) Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Thurén, T (2003). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber.

Vernersson, I-L. (2002). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Vygotsky, L (2005). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Wellros, S (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur. Ödman, P-J (1995). Kontrasternas spel. Stockholm: Prisma.

Artiklar

Léon, R (2001) På väg mot diversifierad Normalitet. I Bigestan & Sjögren ( red.) Lyssna. Interkulturella perspektiv på multietniska miljöer. Tumbaa. Mångkulturellt centrum.

Rapport från Malmö Högskola Specialpedagogik i två kulturer, Elever, föräldrar och

lärare berättar. Nr 1, 2005.

Skidmore, D (1996). Towards an intergrated theoretical framework for research into special educational need. Routledge: Europan Journal of special needs Education. Vetenskaplig artikel. Specialpedagogik i grundskolan – en motsägelsefull verksamhet. Pedagogisk forskning i Sverige, 1996, Årg 1, s 25-39. ISSN 1401-6788.

Svensk specialundervisning. Intentioner och realiteter i ett utvecklingsperspektiv, av Stukàt, K-G. & Bladini, U-B.

Internet

Barnavårdscentralens. www.bvc.se. Hämtat 2006-12-01.

Grundskoleförordningen. http://lagen.nu/1994:1194. Hämtat 2006-11-10

Myrberg, Mats (2003) Att skapa koncensus om skolans insatser för att motverka läs-

och skrivsvårigheter. http://www.lhs.se/iol/publikationer/index.html. Hämtat 2006-10-29.

Skolverket, kursplan i svenska

http://www.skolverket.se/sb/d/618;jsessionid=001B434E32CD502612B94A1D392912 C6. Hämtat 2006-12-01.

Skolverket. Skollagen (1985:1100)

http://www.skolverket.se/sb/d/777;jsessionid=DBBEAAE5BEFBA488E99C64E2055D 73FD. Hämtat 2006-12-09

Skollagen. http://rixlex.riksdagen.se. 1985:1100. Hämtat 2006-12-02.

SOU 1997:108. Att lämna skolan med rak rygg – om rätten till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta Läs- och skrivsvårigheter.

http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/22116. Hämtat 2006-11-07

SOU 1998:66. Utredning om funktionshindrade elever i skolan.

http://www.regeringen.se Hämata 2006-11-16

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistiska – samhällsvetenskaplig forskning. http://www.vr.se. Hämtat 2006-11-20.

Bilagor

Intervjuguide (Lärare)

1. Har du idag några elever med läs- och skrivsvårigheter i din klass? 2. Hur skulle du vilja definiera läs- och skrivsvårigheter?

3. Upplever du att antalet elever med läs- och skrivsvårigheter i klassrummet har förändrats de senaste åren?

4. Har det blivit större skillnader mellan elevers läs- och skrivförmåga de senaste åren?

5. Vilka orsaker kan läs- och skrivsvårigheter bero på?

6. Upplever du att det har skett en förändring i synsätt på elever med läs- och skrivsvårigheter?

7. Hur skulle du vilja att undervisningen av elever med läs- och skrivsvårigheter såg ut?

8. Hur ser du på differentiering - inkludering?

Intervjuguide (Rektor)

1. Hur ofta kommer du i kontakt med elever med läs- och skrivsvårigheter? 2. Hur skulle du vilja definiera läs- och skrivsvårigheter?

3. Upplever du att antalet elever med läs- och skrivsvårigheter i klassrummet har förändrats de senaste åren?

4. Har det blivit större skillnader mellan elevers läs- och skrivförmåga de senaste åren?

5. Vilka orsaker kan läs- och skrivsvårigheter bero på?

6. Upplever du att det har skett en förändring i synsätt på elever med läs- och skrivsvårigheter?

7. Hur skulle du vilja organisera undervisningen av elever med läs- och skrivsvårigheter?

8. Hur arbetar ni med elever med läs- och skrivsvårigheter på eran skola? 9. Påverkas skolans ekonomi av differentiering - inkludering?

Intervjuguide (Stadsdel)

1. På vilket sätt kommer du i kontakt med elever med läs- och skrivsvårigheter? 2. Hur skulle du vilja definiera läs- och skrivsvårigheter på kommunnivå?

3. Har du någon uppfattning om antalet elever med läs- och skrivsvårigheter i stadsdelen har förändrats de senaste åren?

4. Har du någon uppfattning om det blivit större skillnader mellan elevers läs- och skrivförmåga de senaste åren?

5. Vilka orsaker kan läs- och skrivsvårigheter bero på?

6. Upplever du att det har skett en förändring i synsätt på elever med läs- och skrivsvårigheter?

7. Vilka resurser finns i kommunen/stadsdelen för att hjälpa skolorna med elever som har läs- och skrivsvårigheter?

Lärarhögskolan i Stockholm

Besöksadress: Konradsbergsgatan 5A Postadress: Box 34103, 100 26 Stockholm Telefon: 08–737 55 00