- Primärrecipienten för renat avloppsvatten från Fors reningsverk, vattendraget Vitsån, avvattnar ett litet avrinningsområde på cirka 50 km2 och har en medelvattenföring på cirka 0,5 m3/s. Detta innebär begränsade möjligheter för initial utspädning av det behandlade vattnet. Följaktligen har det renade avloppsvattnet förhållandevis stor inverkan på
vattenkvaliteten. Periodvis, i samband med lågvattenföring i Vitsån, kan mer än hälften av det totala flödet i ån utgöras av renat avloppsvatten. Utsläppen avtecknas i recipientenen i framförallt förhöjda koncentrationer av näringsämnena kväve och fosfor. En betydande andel av kväveutsläppet föreligger i form av ammoniumkväve, vilket är potentiellt toxiskt för akvatiska organismer.
- Trots den förhållandevis höga avloppsvattentillförseln ger fortlöpande
recipientundersökningar vid handen att Vitsån är ett väl fungerande akvatiskt ekosystem och som dessutom hyser ett skyddsvärt reproducerande bestånd av havsöring.
Öringbeståndet befrämjas också av återkommande utsättningar av juvenila öringar i vattendraget.
- De tre provtagningar av recipientvatten i Vitsån och avloppsvatten från Fors reningsverk som genomförts under 2019 och 2020 indikerar att organismer i nedre delen Vitsån exponeras för förhållandevis höga nivåer av läkemedel. Däremot detekterades inte feminiserande hormoner i vattendraget. I en nationell kontext är exempelvis
koncentrationerna av den smärtstillande substansen diklofenak hög i Vitsån. Medelvärdet låg en faktor 20 högre jämfört med en nyligen utförd studie av koncentrationer i
tillrinnande vattendrag till Mälaren, Vänern och Vättern. Den främsta förklaringen till de förhållandevis höga läkemedelskoncentrationerna i Vitsån är den begränsade
utspädningen av avloppsvattnet från Fors reningsverk.
- Det genomförda fiskförsöket där öringsmolt under 28 dygn exponerats för utgående avloppsvatten som behandlats med olika reningskoncept förstärker den bild som tidigare framträtt att en slutbehandling av avloppsvattnet genom antingen ozonering i
kombination med sandfilter eller aktiverat kol effektivt reducerar innehållet av läkemedel.
I gallvätska från öring som exponerats för vatten från de förstärkta reningsalternativen detekterades inga koncentrationer medan däremot höga koncentrationer av diklofenak uppmättes i gallvätska som exponerades för ordinarie utgående renat avloppsvatten.
- Resultaten från fiskförsöket tyder på att det i det ordinarie renade avloppsvattnet finns ämnen med potential att förorsaka subletala toxiska effekter på fisk, vilket manifesterats i avvikelser i biomarkörer bland röda blodceller som kopplar till fiskens
syreupptagningsförmåga och allmäntillstånd. Fiskförsöket tyder också på att behandling av avloppsvattnet med antingen ozonering i kombination med sandfiltrering eller aktiverat kol eliminerar denna effekt.
- Resultatet från fiskförsöket indikerar också att det ordinarie renade avloppsvattnet inte innehåller ämnen i koncentrationer som leder till feminiserande (östrogena) effekter på fisk. Biomarkören för detta, gulesäcksproteinet vitellogenin, uppmättes inte i förhöjda nivåer i vare sig det ordinarie renade avloppsvattnet eller de förstärkta
reningsalternativen. Resultatet är kongruent med de vattenanalyser som gjorts på utgående vatten där det inte förekommit detekterbara nivåer av östrogena ämnen.
Referenser
Björlenius, B., 2021. Pilotförsök med läkemedelsrening 2020. Björlenius Labs In. prep.
Brodin, T., Fick, J., Jonsson, M. & Klaminder, J., 2013. Dilute concentrations of a psychiatric drug alter behavior of fish from natural populations. Science, 339, 814-815.
Cerveny, D., Grabic, R., Grabicová, K., Randák, T., Larsson, D. J., Johnson, A. C., Jürgens, M. D., Tysklind, M., Lindberg, R. H. & Fick, J., 2021. Neuroactive drugs and other pharmaceuticals found in blood plasma of wild European fish. Environment International, 146, 106188.
DHI, 2018. Underlag för god näringsämnesstatus i Vitsån. DHI rapport 2018-12-13.
Eddy, F.B., 2005. Ammonia in estuaries and effects on fish. Journal of Fish Biology 67, 1495-1513.
Grabicova, K., Lindberg, R. H., Östman, M., Grabic, R., Randak, T., Larsson, D. J. & Fick, J., 2014.
Tissue-specific bioconcentration of antidepressants in fish exposed to effluent from a municipal sewage treatment plant. Science of the Total Environment, 488, 46-50.
Gunnarsson, L., Adolfsson-Erici, M., Björlenius, B., Rutgersson, C., Förlin, L. & Larsson, D., 2009. Comparison of six different sewage treatment processes—reduction of estrogenic substances and effects on gene expression in exposed male fish. Science of the total environment, 407, 5235-5242.
Ip, Y.K., Chew, S.F. & Randall D.J., 2001. Ammonia toxicity, tolerance and excretion. In: Wright, P.A., Anderson, P.M. (Eds.), Fish Physiology, vol. 20, Academic Press, New York, pp. 109-148.
Kaj, L., Brorström-Lundén, E., Fick, J. & Lindberg, R.H., 2011. Results from the Swedish National Screening Programme 2010. Subreport 3. Pharmaceuticals. IVL rapport B2014.
Karlsson, M. & Viktor, T., 2014. Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen 2013. IVl rapport B2214.
Larsson, D.G.J., Adolfsson-Erici, M., Parkkonen, J., Petterson, M., Berg, A.H., Olsson P.-E. &
Förlin, L., 1999, Ethinyloestradiol – an undesired fish contraceptive? Aquat. Toxicol., 42, 91-97.
Lundström, E., Adolfsson-Erici, M., Alsberg, T., Björlenius, B., Eklund, B., Lavén, M. &
Breitholtz, M., 2010. Characterization of additional sewage treatment technologies:
Ecotoxicological effects and levels of selected pharmaceuticals, hormones and endocrine disruptors. Ecotoxicology and environmental safety, 73, 1612-1619.
Malnes, D., Golovko, O., Köhler, S. & Ahrens, L., 2021. Förekomst av organiska
miljöföroreningar i svenska ytvatten: kartläggning av Sveriges tre största sjöar, tillrinnande vattendrag och utlopp. Sveriges Lantbruksuniversitet. Samt: Mälarens vattenvårdsförbund
affects kidney histology in the three-spined stickleback (Gasterosteus aculeatus) at low µg/L concentrations. Aquatic Toxicology, 189, 87-96.
Pohl, J., Björlenius, B., Brodin, T., Carlsson, G., Fick, J., Larsson, D. J., Norrgren, L. & Örn, S., 2018.
Effects of ozonated sewage effluent on reproduction and behavioral endpoints in zebrafish (Danio rerio). Aquatic Toxicology, 200, 93-101.
Ramboll, 2019. MKB Fors avloppsreningsverk – recipientbeskrivning. Ramboll Sweden rapport 2019-06-11, 227 sid.
Randall, D.J. & Tsui T. K. N., 2002. Ammonia toxicity in fish. Marine Pollution Bulletin 45, 17-23.
Remberger, M., Wiklund, P., Woldegiorgis, A., Viktor, T., Kaj, L. & Brorström-Lundén, E., 2009. Anti-inflammatory and analgesic drugs in WWTP influent and effluent streams and the occurence in the aquatic environment. IVL rapport B1810.
Svenson, A., Allard, A-S., Viktor T., Örn, S., Parkkonen, J., Förlin, L. & Norrgren, L., 2000.
Östrogena effekter av kommunala och industriella avloppsvatten i Sverige. IVL-rapport B1352.
Vieno, N., Hallgren, P., Wallberg, P., Pyhälä, M., Zandaryaa, S. & COMMISSION, B. M. E. P., 2017. Pharmaceuticals in the aquatic environment of the Baltic Sea region: a status report, UNESCO Publishing.
Viktor, T., Sjöholm, L. & Karlsson, M., 2014. Metaller och organiska ämnen i fisk och stormussla från Västeråsfjärden. IVL rapport U4768.
Waltersson, U. & Kjellberg, M., 1997. Havsöringens reproduktion i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län rapport 1997:06.
WHO, 1986. Environmental Health Criteria 54 Ammonia. World Health Organization Geneva.
ISBN 92 4 154194 6.
Woldegiorgis, A., Green, J., Remberger, M., KaJ, L., Brorström-Lundén, E., Dye, C. &
Schlabach, M., 2007. Results from the Swedish screening 2006. Sub report 4: Pharmaceuticals.
IVL rapport B1751.