Syftet med detta arbete har varit att systematisera och utveckla metoden för systemisk- funktionell ergativitetsanalys så som den har potential att tillämpas för kritisk diskursanalys, med en förhoppning att därmed bidra till att stärka den metodologiska grunden för framtida diskursanalytiska studier. Därtill skulle metoden även tillämpas på ett material för att undersöka dess brukbarhet.
Analyser av ergativitet förekommer både inom systemisk-funktionella textanalyser (ex. Sellgren 2011; Rehnberg 2011) och lingvistiskt inriktade kritiska diskursanalyser (ex. Trew 1979a). Sådana analyser behandlar dock ett mindre material och stannar vid att lyfta fram relevanta exempel ur detta, utan någon mer djupgående metodisk struktur. För diskursanalytiska analyser av större material finns därför ett behov av att metoden systematiseras, dels för att enklare kunna upptäcka språkliga tendenser över flera texter, dels för att eventuell kritik ska kunna underbyggas.
Övergripande teoretiska antaganden har huvudsakligen hämtas från systemisk-funktionell lingvistik och kritisk diskursanalys. Avgörande sådana teoretiska antagande är exempelvis att språket är en semiotisk resurs, alltså en resurs för att skapa betydelse, och att texter måste förstås utifrån denna betydelseskapande funktion. Det innebär i sin tur att valet mellan olika sätt att realisera ergativitet inte bör betraktas som godtyckligt, utan som funktionell motiverat, och att valet mellan olika konstruktioner därför säger något om sändarens perspektiv, diskursen och samhället.
Metoden för ergativitetsanalys har systematiserats genom att olika ergativitetsmetaforer identifierats, avgränsats och definierats. Utgångpunkten har varit att ergativitet realiseras kongruent genom en ergativ sats, men att ergativitet även kan realiseras inkongruent genom andra konstruktioner, vilka benämns ergativitetsmetaforer. I det här arbetet har fem ergativitetsmetaforer behandlats: ergativitetsnominalisering, abstraktionsagent, particip som ergativitetsmetafor, passiv som ergativitetsmetafor och processval. Ergativitetsmetaforerna måste oftast tolkas och ”packas upp” för att processens deltagare ska kunna utrönas.
Metoden har sedan tillämpats för att analysera ett material bestående av nyhetsartiklar om det så kallade ”Kevin-fallet”. I analysen har ergativa processer urskilts och kategoriserats
36
utifrån hur de realiseras genom antingen ergativa satser eller någon av de olika ergativitetsmetaforerna. Även agent och medium har antecknats för varje realisering av ergativitet. Genom användningen av metoden framgår hur ergativitet realiseras annorlunda beroende på vem som är agent för den ergativa processen, och att olika ergativitetsmetaforer tenderar att användas i olika sammanhang. Resultaten avslöjar dessutom något om diskursen och samhället, vilket indikerar att metoden kan vara användbar för framtida lingvistiskt inriktade kritiska diskursanalyser.
Metoden kan dock utvecklas ytterligare genom att olika förklaringsalternativ tillämpas för de olika ergativitetsmetaforerna. Sådana förklaringsalternativ skulle kunna vara tema-rema- progression eller att sändaren försöker undvika upprepning. Då skulle varje ergativitetsmetafor kunna värderas utifrån hur troliga sådana förklaringsalternativ är.
Referenser
Ajagán-Lester, Luis, Ledin, Per & Rahm, Henrik (2003). Intertextualiteter. I Teoretiska perspektiv på sakprosa. Lund: Studentlitteratur. S. 203–238
Andersson, Jan & Furberg, Mats (1984). Språk och påverkan: om argumentationens semantik. 8., omarb. uppl. Lund: Doxa
Bernays, Edward L. (2005[1928]). Propaganda. Brooklyn, N.Y.: Ig Publishing
Billig, M. (2008). The language of critical discourse analysis: the case of nominalization. I: Discourse & Society, 19 (6). Sage. S. 783–800.
Björkvall, Anders & Karlsson, Anna-Malin (2011). The materiality of discourses and the semiotics of materials: A social perspective on the meaning potentials of written texts and furniture. I: Semiotica, S. 141–165.
Bolander, Maria (2012). Funktionell svensk grammatik. 3. uppl. Stockholm: Liber
Dahllöf, Mats (1999). Språklig betydelse: en introduktion till semantik och pragmatik. Lund: Studentlitteratur
Davidse, Kristin (1992). Transitivity/ergativity: The Janus-headed grammar of actions and events. I Advances in Systemic Linguistics: Recent theory and practice. Frances Pinter. S. 105–135. Tillgänglig online:
Https://www.researchgate.net/publication/307885650_Transitivityergativity_The_Janus- headed_grammar_of_actions_and_events [2018-05-11]
Descartes, René (1641 [1901]). Meditations. Översättning: John Veitch. http://www.wright.edu/~charles.taylor/descartes/mede.html [2018-05-11] Eco, Umberto (1976). A theory of semiotics. Bloomington: Indiana U.P.
Einarsson, Jan (2013). Språket och språkarna. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Engdahl, Elisabeth (2001) Valet av passivform i modern svenska [Elektronisk resurs]. Tillgänglig online: http://www.ep.liu.se/ecp/006/007/ecp00607b.pdf
Englund, Boel, Hultén, Britt, Mårdsjö Blume, Karin & Selander, Staffan (2003). Texters auktoritet. I Teoretiska perspektiv på sakprosa. Lund: Studentlitteratur. S. 161–180 Englund, Boel & Ledin, Per (2003). Inledning. I Teoretiska perspektiv på sakprosa. Lund:
Studentlitteratur. S. 13–35
Englund, Boel & Svensson, Jan (2003). Sakprosa och samhälle. I Teoretiska perspektiv på
sakprosa. Lund: Studentlitteratur. S. 61–91
Evans, Vyvyan (2014). The language myth: why language is not an instinct. Cambridge: Cambridge University Press
Fairclough, Norman (2010). Critical discourse analysis: the critical study of language. 2. ed. Harlow: Longman
Forrester, Michael (1996). Psychology of language: a critical introduction. London: Sage Fowler, Roger (1991). Language in the news: discourse and ideology in the Press. London:
Routledge
Fowler, Roger & Kress, Gunther (1979). Critical linguistics. I Language and control. London: Routledge & K. Paul. S. 185–214
Føllesdal, Dagfinn, Walløe, Lars & Elster, Jon (2001). Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi. 3. uppl. Stockholm: Thales
Gee, James Paul (2011). An introduction to discourse analysis: theory and method. 3rd ed., [rev. and updated] New York: Routledge
Gunnarsson, Britt-Louise (2009). Professional discourse. London: Continuum
Halliday, M. A. K. (1978). Language as social semiotic: the social interpretation of language and meaning. London: Edward Arnold
Halliday, M.A.K. & Matthiessen, Christian M.I.M. (2014). Introduction to Functional Grammar. 4th ed. London & New York: Routledge.
Hellspong, Lennart & Ledin, Per (1997). Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur
Hodge, Bob (1979). Newspapers and communities. I Language and control. London: Routledge & K. Paul. S. 157–174
Hodge, Bob & Kress, Gunther R. (1988). Social semiotics. Ithaca, N.Y.: Cornell University Press
Holmberg, Per, Karlsson, Anna-Malin & Nord, Andreas (2011). Funktionell grammatik och textanalys. I: Funktionell textanalys. Stockholm: Norstedt. S. 7–19
Holmberg, Per (2002). Emotiv betydelse och evaluering i text. Diss. Göteborg : Univ., 2002. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/15478/4/gupea_2077_15478_4.pdf
Holmberg, Per (2012). Kontext som aktivitet, situationstyp och praktik. En kritisk analys av kontextbegreppet i systemisk-funktionell teori. I: Språk & stil NF 22:1. S. 67–86 Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin (2013). Grammatik med betydelse: en introduktion
till funktionell grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren
Holmberg, Per, Grahn, Inga-Lill & Magnusson, Ulrika (2014). Systemisk-funktionell
lingvistik: Att analysera språkets betydelsepotential. I Folkmålsstudier, 52. Institutionen för svenska språket. S. 9–30
Holmberg, Per (2015). Texten i praktiken. Ett bidrag till förståelsen av den skrivna textens kontext. I: Kontekst, språk og multimodalitet. Nyere sosialsemiotiske perspektiver, S. 9– 24
Hultman, Tor G. (2003). Svenska akademiens språklära. 1. uppl. Stockholm: Svenska akad. Iyengar, Sheena (2010). The art of choosing [video]. Tillgänglig online:
Josefsson, Gunlög (2010). Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Karlsson, Anna-Malin (2005). Var finns betydelsen – i semantiken, i grammatiken eller i kontexten? Några reflektioner kring den systemisk-funktionella grammatikens begrepp grammatisk metafor. I: Folkmålsstudier 44. S. 98–104.
Karlsson, Anna-Malin (2011). Texters ideationella grammatik. I Funktionell textanalys. Stockholm: Norstedt. S. 21–39.
Karlgren, Hans (1971). Konsten att undertrycka information. I Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 53. S. 8–12.
Karlsson, Lars (2017). Psykologins grunder. Sjätte upplagan Lund: Studentlitteratur Kress, Gunther R. & Hodge, Robert (1979). Language as ideology. London: Routledge &
Kegan Paul
Lagerholm, Per (2008). Stilistik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Linell, Per (1982). Människans språk: en orientering om språk, tänkande och kommunikation. 2. uppl. Lund: LiberFörlag
Loftus, Elizabeth & Palmer, John (1974). Reconstruction of Automobile Destruction: An Example of the Interaction Between Language and Memory. University of Washington. Academic Press, Inc. Great Britain
Magnusson, Ulrika (2011). Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår. (Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 17.) Göteborg: Inst. för svenska språket, Göteborgs universitet
Melin, Lars & Lange, Sven (2000). Att analysera text: stilanalys med exempel. 3., [omarb. och rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Melin, Lars (2009). Nyfiken på texten: textteori för textpraktiker. 1. uppl. Stockholm: Liber Melin, Lars & Parkvall, Mikael (2016). Laddade ord: en bok om tankens makt över språket.
1. uppl. Stockholm: Morfem
Nord, Andreas (2011). Att göra någon annans text tydlig: förutsättningar och språkideal vid språkbearbetning av myndighetstext. Uppsala: FUMS, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet
Norrby, Catrin (2014). Samtalsanalys: så gör vi när vi pratar med varandra. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Payne, David & Gunnarsson Payne, Jenny (2011). Critique Disarmed, Ideas Unharmed. A Laclauian Approach to Emancipatory Ideas. I Tracking discourses. Politics, Identity and Social change. Lund: Nordic Academic Press. S. 49–78
Rehnberg, Hanna Sofia (2011). Att skapa en förebild. I Funktionell textanalys. 1. uppl. Stockholm: Norstedt. S. 65–82
Stockholm: Norstedt. S. 53–65
Svensson, Jan & Karlsson, Anna-Malin (2012). Inledning: Text, textforskning och textteori. I Språk och stil 22:1, 2012. S. 5–30.
Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan, Andersson, Erik & Holm, Lisa (1999a). Svenska Akademiens grammatik. 4, Satser och meningar. Stockholm: Svenska akad.
Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan, Andersson, Erik & Holm, Lisa (1999b). Svenska Akademiens grammatik. 2, Ord. Stockholm: Svenska akad.
Thaler, Richard H. & Sunstein, Cass R. (2009). Nudge: improving decisions about health, wealth, and happiness. Rev. and expanded ed. New York. N.Y.: Penguin Books Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber Trew, Tony (1979a). Theory and ideology at work. I Language and control. London:
Routledge & K. Paul. S. 94–116
Trew, Tony (1979b). ‘What the paper say’: linguistic variation and ideological difference. I Language and control. London: Routledge & K. Paul. S. 117–156
Tversky, Amos & Kahneman, Daniel (1981). The Framing of Decisions and the Psychology of Choice. I Sciencemag, vol. 211, 30 January. AAAS. S. 453–458
Van Leeuwen, Theo (2005). Introducing social semiotics. London: Routledge
Vogel, Anna (2011). Språket, kroppen och tankarna: introduktion till kognitiv semantik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Watts, Richard J. (2011). Language Myths and the History of English [Elektronisk resurs]. New York: Oxford University Press
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Material
K1 http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9811/03/arvika.html http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9811/03/arvika4.html http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9811/03/arvika3.html http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9811/03/arvika2.html http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9811/02/kevin.html http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9811/02/kevin2.html K2 https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/ORVOA/kevin-fallet-narmar-sig-ett-avgorande https://www.aftonbladet.se/nyheter/krim/a/L0qnEP/polisens-nya-teori-sa-dog-kevin-4 https://www.expressen.se/gt/mordutpekade-broderna-uttalar-sig-for-forsta-gangen/ https://www.expressen.se/gt/polisens-trick-for-attfa-barnen-att-erkanna/ https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/kevin-fallet-narmar-sig-ett-avgorande https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/26KXB/aklagare-kevinfallet-oppnas-igen https://www.aftonbladet.se/nyheter/krim/a/GWAb9/anklagades-for-kevin-mordet-de-har- stulit-ar-av-min-barndomBesöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se