Syftet med studien var att undersöka hur svenska tidningar framställer insekter som livsmedel. Detta gjordes med hjälp av både en kvantitativ innehållsanalys såväl som en kvalitativ diskursanalys. Teorierna som ligger till grund för studien teorin om sociala representationer med influenser från den närliggande teorin semiotik. För att förstå insekternas roll i samhället använde vi oss av Becks (2000) teori om risksamhället.
Med hjälp av studien har vi tagit reda på hur ofta tidningarna publicerar innehåll som berör insekter som livsmedel och i vilka sammanhang som tidningarna väljer att presentera de i
samband med i rubrik och ingress (se tabell 2 i bilaga 1). Vi har lärt oss att det skiljer sig hur ofta olika tidningar skriver om insekter, men att de liknar varandra i vad de väljer att fokusera på. Framtiden, organisation och tycke och smak var de viktigaste ämnena som insekterna berörde i tidningarnas rapportering. Med hjälp av den kvalitativa studien har vi frilagt kulturella tankesystem och kollektiva föreställningar och hur detta återspeglas i mediernas rapportering. Vi har även sett hur dessa sociala representationer genererat flera föreställningar om insekter som livsmedel. De införlivas ständigt i redan kända kontexter såsom frågor om miljö, hälsa och skillnader mellan Europa och övriga världen. Vi har även kunnat urskilja att insekterna ständigt är omgivna av problem och möjligheterdär insekter lyfts fram som positivt i förhållande till det negativa. Det handlar framförallt om frågor som kretsar kring distinktionerna: vi/dom, lösning/problem, lagligt/olagligt, insekt/kött och gott/äckligt. Dessa har blivit bas för teman som medierna utgår ifrån vid rapportering om insekter som livsmedel. Sättet som medierna rapporterar om insekter påverkar de kollektiva föreställningarna. Om insekter ständigt införlivas i en viss fråga, tex miljödebatten, så kommer det att upplevas som just en miljöfråga. Detta i sin tur påverkar hur allmänheten ser på insekterna.
Representationerna påverkar även svenskarna eftersom det förändrar både det nya fenomenet om insekter då det sätts in tidigare kända kontexter, såsom kött, miljö, hälsa och andra kulturer. Men det påverkar även föreställningarna om de tidigare kända fenomenen. Insekterna lyfts exempelvis fram som både mer miljövänligt och hälsosamt än köttbiten, vilket förändrar vår syn och föreställning av kött.
Resultatet från den kvantitativa undersökningen har gett upphov till vissa problem. Ett av problemen är huruvida journalister använder sig av en journalistisk disposition eller inte i deras nyhetsrapportering. Utifrån resultatet av den tematiska analysen har vi noterat att de skiljer sig i användandet. Detta genom en jämförelse med den kvalitativa analysen. I relation till detta är ett ytterligare problem i fall resultaten hade varit annorlunda om vi valt att kvantifiera hela texterna. Detta är något som skulle kunna undersökas i en framtida studie, dels för att se om journalisterna använder dispositionen och dels för att se vilka teman insekter som livsmedel rapporteras i samband med. En annan framtida studie skulle kunna vara att göra en liknande kvalitativ studie av publiken för att ta reda på de allmänna rådande föreställningarna hos svenskarna. Detta skulle exempelvis kunnat genomföras med hjälp av fokusgruppsintervjuer, enkätundersökningar eller analys av sociala medier.
Källförteckning
Baker, Melissa A., Jungyoung, Shin och Wook, Kim. 2016. An Exploration and Investigation of Edible Insect Consumption. Psychology & Marketing, Vol. 33(2): 94–112. doi:
10.1002/mar.20847.
Beck, Ulrich. 2000. Risksamhället: på väg mot en annan modernitet. 1. uppl. Göteborg: Daidalos.
Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Deroy, Ophelia, Reade, Ben och Spence, Charles. 2015. The insectivore’s dilemma, and how to take the West out of it. Food Quality and Preference. 2015, 44–55. doi:
10.1016/j.foodqual.2015,02,007.
Ekström, Mats & Moberg, Ulla. 2008. Semiotik. I Ekström, Mats (red.). Mediernas språk. 1. uppl. Malmö: Liber, 17-38.
Huis, Arnold van. (2013). Edible Insects - Future Prospects for Food and Feed Security. Food
and Agriculture Organization of the United Nations.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/produktion-handel-kontroll/produktion- livsmedel/nya-livsmedel/fao-rapport.pdf (Hämtad 2016-12-20)
Höijer, Birgitta. 2008. Sociala representationer i medietexter. I Ekström, Mats (red.).
Mediernas språk. 1. uppl. Malmö: Liber, 139–163.
Jordbruksverket. 2016. Kött och klimat. Jordbruksverket.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/begransadklimatpaverkan/kottoch klimat.4.32b12c7f12940112a7c800011009.html (Hämtad 2016-12-15)
Karlsson, Mikael. 2016. Svenska Internetlistan vecka 29: Sveriges största tidningar på nätet. Dagensanalys.se. http://www.dagensanalys.se/2016/08/svenska-internetlistan-sveriges- storsta-tidningar-pa-natet/ (Hämtad 2016-11-25)
Livsmedelsverket. 2016. Nya livsmedel - Regler. Livsmedelsverket.
https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/produktion-av-livsmedel/nya- livsmedel/ (Hämtad 2016-11-30).
Mediekompass. 2014. Skrivarskola. Mediekompass.
http://www.mediekompass.se/skrivarskola/ (Hämtad2016-11-29)
Möllerström, Vaselinka & Stenberg, Jacob. 2014. Diskursanalys som metod i strategisk kommunikation. I Eksell, Jörgen & Thelander, Åsa (red.). Kvalitativa metoder i strategisk
kommunikation. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, 128–146.
Sveriges riksdag. 2016. Grundlagarna. Sveriges riksdag.http://www.riksdagen.se/sv/sa- funkar-riksdagen/demokrati/grundlagarna/ (Hämtad 2017-01-03)
Terence M. Dovey., Paul A. Staples, E. Leigh Gibson, Jason C.G. Halford. 2007. Food neophobia and ‘picky/fussy’ eating in children: A review. Appetite 50 (2008) 181–193. doi: 10.1016/j.appet.2007,09,009 (Hämtad 2016-12-10)
Ting, Hiram., Samarahan, Kota., Cyril de Run, Ernest., Cheah, Jun-Hwa & Chuah, Francis. 2016. Food neophobia and ethnic food consumption intention: An extension of the theory of planned behaviour. British Food Journal. Vol. 118 Iss 11 pp. 2781 - 2797. doi:
http://dx.doi.org/10.1108/BFJ-12-2015-0492.
Rosén, Mikael (2012). Skriva för att övertyga. 1. uppl. Stockholm: Sanoma utbildning.
United Nations. 2016.The latest buzz: eating insects can help tackle food insecurity, says FAO. UN News Centre. United Nations.
http://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=44886#.WHLRDvnhBPY (Hämtad 2016- 12-12).
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.