Sammanfattning 45

Överlag verkar faktorerna som tidigare visat sig påverka nyhetsanvändning ha väldigt lika inverkan på de båda urvalsgruppernas konsumtion av nyheter från nuvarande och tidigare boendeland. Hur fördelningen i nyhetsanvändning ser ut mellan hemländerna påverkar och påverkas av den nationella identiteten, som hela tiden utvecklas. För en person med delad nationell identitet verkar nyheter från det nuvarande och tidigare hemlandet ha nästan lika stor betydelse. Även om användningen av det nuvarande boendelandets nyhetsmedier stiger med tiden förblir konsumtionen av det tidigare boendelandets nyheter stabilt, vilket alltså inte behöver vara ett tecken på segregation eller dålig integration, utan bara att båda hemmen blir och förblir betydelsefulla – eventuellt på olika sätt. Kanske behöver helt enkelt inget hemma vara bäst?

Referenser

Allern, S. (2012). Journalistiken och kommersialiseringen. i Medierna och demokratin (ss. 233–262). Lund: Studentlitteratur.

Andersson, M. (2012). Vi och de i Norden: En studie i föreställd gemenskap och andrafiering. Avhandling pro gradu, Helsingfors universitet, Humanistiska fakulteten, Helsingfors.

Appelgren, E., & Leckner, S. (2013). Tröga processer i en snabb medievärld: En introduktion till att förutspå medieutveckling. i På väg mot medievärlden 2020: Journalistik, teknik, marknad (ss. 41–57). Lund: Studentlitteratur.

Arkhede, S., & Ohlsson, J. (2015). Nyhetsintresse och nyhetskonsumtion. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Asp, K. (2007). Fairness, Informativeness and Scrutiny: The Role of News Media in Democracy. Nordicom Review (Jubilee Issue 2007), 31-49.

Asp, K. (1992). Journalistik som forskningsområde. i A. Lindblad, & U. Carlsson (Red.), Forskning om journalistik, medier & kommunikation: Ämnesområdet idag och i framtiden (ss. 59–69). Nordicom Sverige.

Bell, J. (2016). Introduktion till forskningsmetodik (Vol. 5). Lund: Studentlitteratur. Christiansen, C. C. (2004). News media consumption among immigrants in Europe. Ethnicities , Vol 4(2), 185–207.

Ericson, N. (2014). Språkvanor och självskattad språkutveckling hos svenskar på Island: En studie av flerspråkighet i andraspråksmiljö. Magisteruppsats, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, Uppsala.

Färdigh, A. M., & Sternvik, J. (2008). Svenska folkets nyhetsvanor. i S. Holmberg, & L. Weibull (Red.), Skilda världar: Trettioåtta kapitel om politik, medier och samhälle (ss. 301-312). Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Findahl, O., & Davidsson, P. (2015). Svenskarna och internet: 2015 års undersökning av svenska folkets internetvanor. Internetstiftelsen i Sverige. iis.se.

Georgiu, M. (2010). Identity, space and the media: Thinking through diaspora. Europeenne des Migrations Internationales, 26 (1), 17–36.

Ghersetti, M. (2012). Journalistikens nyhetsvärdering. i Medierna och demokratin (ss. 205–232). Lund: Studentlitteratur.

Gilroy, P. (1997). Diaspora and the Detours of Identity. i K. Woodward (Red.), Identity and Difference (ss. 301–346). London: Sage Publications.

Gísladóttir, Þ. (2002). "Íslendingar eiga að kunna sitt móðurmál" – Språkvanor och språkattityder hos en grupp isländska invandrare i Mellansverige. Licentiatuppsats, Uppsala universitet, Insitutionen för nordiska språk, Uppsala.

Häger, B. (2014). Reporter: En grundbok i journalistik. Lund: Studentlitteratur. ITU/UNESCO Broadband Commission for Sustainable Development. (2016). The State of Broadband 2016: Broadband Catalyzing Sustainable Development. Broadband Commision.

Johansson, B. (2010). Surveyundersökningar. i M. Ekström, & L. Larsson (Red.), Metoder i kommunikationsvetenskap (ss. 87–118). Lund: Studentlitteratur.

Jónsdóttir, E. (den 23 november 2016). Förfrågan om enkät gällande islänningar i Sverige (mejlkonversation med Islands ambassad i Stockholm). Stockholm.

Kovach, B., & Rosenstiel, T. (2014). The Elements of Journalism: What Newspeople Should Know and the Public Should Expect (Vol. 3). New York: Three River Press. Landnámabók Íslands. (1925). Landnámabók Íslands. Köpenhamn: Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab.

Larsson, L. (2010). Intervjuer. i M. Ekström, & L. Larsson (Red.), Metoder i kommunikationsvetenskap (Vol. 2, ss. 53–86). Lund: Studentlitteratur.

Lee, A. M., & Chyi, H. I. (2014). Motivational Consumption Model: Exploring the Psychological Structure of News Use. Journalism & Mass Communication Quarterly, 1–19.

Myndigheten för press, radio och tv. (2016). Mediekonsumtion 2016.

Nationalencyklopedin. (2016a). lingua franca - Uppslagsverk - NE. Hämtat från NE.se: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lingua-franca den 30 november 2016

Nationalencyklopedin. (2016b). diaspora - Uppslagsverk - NE. Hämtat från NE.se: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/diaspora den 11 december 2016 Nord, L., & Strömbäck, J. (2012). Demokrati, medier och journalistik. i Medierna och demokratin (ss. 9–45). Lund: Studentlitteratur.

Nordiska rådet. (2016a). Norrænt samstarf. Hämtat från Þjóðskrá á Íslandi — Norrænt samstarf: http://www.norden.org/is/hallo-nordurloend/island/flytja-til- islands/thjodskra-a-islandi den 22 november 2016

Nordiska rådet. (2016b). Folkbokföring i Sverige — Nordiskt samarbete. Hämtat från Nordiskt samarbete: http://www.norden.org/sv/hallaa-norden/sverige/flytta-till- sverige/folkbokfoering-i-sverige den 22 november 2016

Nordiskt samarbete. (2016). Överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad — Nordiskt samarbete. Hämtat från Nordiskt samarbete:

http://www.norden.org/sv/om-samarbejdet-1/nordiska-avtal/nordiska-

avtal/arbetsmarknad/oeverenskommelse-om-gemensam-nordisk-arbetsmarknad den 10 december 2016

Nygren, G. (2005). Skilda medievärldar: Lokal offentlighet och lokala medier i Stockholm. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Ohlsson, J. (2013). Ökade klyftor i nyhetsanvändningen. i A. Bergström, & J. Ohlsson (Red.), Vanor och attityder i förändring. Samhälle, opinion och medier i Skåne (ss. 131–148). Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Ohlsson, J. (2015). Nyhetskonsumtionens mekanismer. i A. Bergström, B. Johansson, & H. Oscarsson (Red.), Fragment (ss. 435–450). Göteborg: Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Ólafsdóttir, H. Ó. (2009). Eru fjölmiðlar fyrir alla?: Fjölmiðlanotkun Pólverja á Íslandi. Magisteruppsats, Háskóli Íslands, Samhällsvetenskap och humaniora.

Picha Edwardsson, M. (2015). Towards Sustainable Media System: Explorative Studies of Emerging Media Consumption Trends and Media Processes for Content Production. Kungliga Tekniska Högskolan, Medieteknologi och interaktionsdesign. Stockholm: KTH Royal Institute of Technology.

Reese, S. D. (2010). Journalism and Globalization. Sociology Compass , 4/6, 344– 353.

Shehata, A. (2015). Journalistikens dagordningar och gestaltningar. i Handbok i journalistikforskning (ss. 353–371). Lund: Studentlitteratur.

Skaptadóttir, U. D., & Wojtynska, A. (2007). Líf á tveimur stöðum: Vinna eða heimili – Reynsla fólks sem komið hefur til starfa á Íslandi. Ritið (2–3), ss. 79–93.

Statistics Iceland. (u.d.). PX-Web - Table. Hämtat från Hagstofa:

http://px.hagstofa.is/pxen/pxweb/en/Ibuar/Ibuar__mannfjoldi__3_bakgrunnur__Faedi ngarland/MAN12103.px/table/tableViewLayout1/?rxid=b4362f08-ac5c-44a8-aa1d- fb213a7d5247 den 21 november 2016

Statistiska Centralbyrån. (u.d.). Statistikdatabasen - tabell. Hämtat från Statistiska centralbyrån | SCB:

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101 E/UtrikesFoddaR/table/tableViewLayout1/?rxid=3ec9daf2-07df-4581-b436-

6ad99fca9848 den 21 november 2016

Strömbäck, J. (2015a). Framtidens medielandskap, demokratin och den sociala sammanhållningen. i Digitaliseringskommissionen (Red.), Om Sverige i framtiden: En antologi om digitaliseringens möjligheter (ss. 341–364). Stockholm: Elanders Sverige.

Strömbäck, J. (2015b). Politisk nyhetsjournalistik. i Handbok i journalistikforskning (ss. 299–316). Lund: Studentlitteratur.

Sæmundsdóttir, B. (2011). Velja þeir frekar íslenska fjölmiðla en bandaríska?: Fjölmiðlanotkun Íslendinga í Boston. Magisteruppsats, Háskóli Íslands, Samhällsvetenskap och humaniora, Reykjavík.

Wadbring, I., & Andersson, U. (2016). Nyhetsvanor bland utlandssvenskar. Göteborgs universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Weibull, L., & Wadbring, I. (2014). Massmedier: Nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet (Vol. 11). Stockholm: Ekerlids förlag.

Westlund, O. (2015). News consumption in an age of mobile media: Patterns, people, place, and participation. Mobile Media & Communication, 3 (2), 151–159.

Woodward, K. (1997a). Concepts of Identity and Difference. i K. Woodward (Red.), Identity and Difference (ss. 8–61). London: Sage Publications.

Woodward, K. (1997b). Introduction. i K. Woodward (Red.), Indentity and Difference (ss. 1–6). London: Sage Publications.

Bilagor

Bilaga D – Intervjumanual

Intervjumanual

Intervjuperson: ______________________________________________________ Dag: _____________________ Plats: _____________________________________

Genomgång inför intervjun:

! Tack för att du deltar i studien!

! Kort presentation personlig relation till Sverige respektive Island, pågående utbildning och C-uppsatsen om hur svenskar på Island och islänningar i Sverige använder nyhetsmedier

! Tid och upplägg. Intervjun tar ca 30–45 minuter. Det är inte lång tid, så vi får försöka hålla oss till ämnet. Samtidigt får du förstås ta din tid att svara.

! Ljudinspelning. Samtalet kommer att spelas in för att med större säkerhet få allt rätt i texten.

! Anonymitet. Du får vara anonym i uppsatsen, men svaren ger mer tyngd om du kan tänka dig att vara öppen med vem du är. Det är helt upp till dig. Tillåter du att ditt namn publiceras? (Ja / Nej)

! Vill du ha en kopia av uppsatsen när den väl är publicerad? (Ja / Nej)

Om ja, ange mejladress: ___________________________________________ ! Biobiljetter som tack för att du deltar

! Uppsatsens uppbyggnad. Målet är ta reda på hur svenskar på Island och islänningar i Sverige använder nyhetsmedier (visa figur som beskriver uppsatsens uppbyggnad, se bilaga)

! Intervjuns syfte. Intervjuernas roll i studien (fördjupad förståelse genom formuleringar och öppna svar, ge kött på benen åt webbenkäternas resultat) ! Några frågor innan vi börjar?

3. och 4.

Till vilken grad identifierar du dig som islänning/svensk?

– Vad är det, enligt dig, som gör dig svensk? – Vad är det, enligt dig, som gör dig isländsk?

– Hur lång tid tog det att bli så isländsk som du är i dag? – Hur skulle du beskriva utvecklingen (kurva)?

– Är det något du aktivt jobbar/jobbade på? Om ja, hur?

– Vilken roll känner du att nyheter har spelat för dig på vägen mot din isländska identitet (alternativt andra medier)?

– Hur viktigt är det för dig att upprätthålla din svenska identitet? – Är det något du aktivt jobbar/jobbade på? Om ja, hur?

– Vilken roll känner du att nyheter har spelat för upprätthållandet av din svenska identitet (alternativt andra medier)?

6.

Varför flyttade du till Island?

– Hur kände du inför flytten? Frivillig, önskvärd eller ofrivillig, icke-önskvärd? – Hur ser du på din relation till Sverige i dag?

7.

Hur uppfattar du dina språkfärdigheter i isländska?

– Hur har din isländska språkutveckling sett ut (kurva)?

– Hur viktigt är det för dig att kunna språket i det land där du bor? – Varför?

– Hur aktivt kämpar/kämpade du för att lära dig språket? – Hur?

8. och 9.

Hur ofta tar du del av nyheter som publicerats av isländska/svenska medieföretag (oavsett plattform)?

– Hur skulle du med egna ord förklara fördelningen i din användning av isländska och svenska nyhetsmedier?

– Varför ser fördelningen ut som den gör?

– Varifrån uppskattar du att du oftast först får nyheter om aktuella världshändelser – svenska nyhetsmedier eller isländska nyhetsmedier?

– Hur ser en vanlig nyhetsmediedag ut för dig?

– Vilka medieföretag vänder du dig främst till för nyheter (för instrumentell konsumtion)?

– I hur stor utsträckning uppskattar du att du använder nyhetsmedier rutinmässigt? – Hur ser din användning av svenska nyhetsmedier ut nu jämfört med när du bodde i Sverige?

10.

Civilstånd – vad passar in på dig?

– Om partner: i vilken utsträckning uppskattar du att din partner inspirerar dig att använda isländska/svenska nyhetsmedier?

– Varför/varför inte? Hur?

11. och 12.

Har du ett eller flera egna barn?

– Om nej: om du hade det, hur viktigt tror du att det skulle vara för dig att det/de identifierade sig som svenska?

– Om ja: hur viktigt är det för dig att det/de identifierade sig som svenska? – Om ja och viktigt: vad gör du för att det/de ska identifiera sig som svenska?

14.

Vilken är din nuvarande sysselsättning?

– Känner du att nyheter från Sverige respektive Island har betydelse för din sysselsättning?

– Om ja, på vilket sätt?

15. och 16.

Hur intresserad är du av isländsk/svensk politik?

Kan översättas till samhällsintresse.

– Hur viktigt är det för dig att följa med i vad som händer i det samhälle du lever i? – Varför/varför inte?

– Hur viktigt är det för dig att följa med i vad som händer i Sverige trots att du inte bor där?

17.

Planerar du att flytta tillbaka till Sverige inom de kommande fem åren?

– Varför?

– Har du varit på väg att flytta tidigare? – Hur länge kommer du att bo på Island?