Licentiatuppsatsen visar att den svenska pornografiska tidningsbranschen växte sig successivt starkare under efterkrigstidens första decennier. Den nya tryckfrihetslagstiftning som började gälla 1950 reglerade branschen genom en efterhandscensur där de tidningar som kunde anses såra tukt och sedlighet åtalades. Trots regleringen ökade antalet tidningar med sexuellt innehåll under hela 1950- och 1960-talet och innehållet blev allt mer sexuellt avancerat. Den ”porrvåg” som kom under 1960-talets slut bestod framförallt av nystartade förlag som verkar ha funnits kvar på marknaden endast några år. På det här sättet går det att visa att ökningen av antalet tidningar föregick lagändringen 1971. Det var alltså inte så att den nya lagen öppnade marknaden för nya aktörer i någon större utsträckning. Istället kan en stark press och utmaning av den rådande lagstiftningen ses under slutet av 1960-talet, men det fanns också en politisk vilja att ta bort tukt och sedlighetsparagrafen. Utredningen om yttrandefrihetens gränser som tillsattes redan 1965 hade som uttalat syfte att undersöka om paragrafen kunde slopas.
Under 1970-talet hade Sverige den friaste lagstiftningen när det gäller pornografi någonsin. Det fanns ingen som helst reglering av sexuellt innehåll i tryckfrihetsförordningen, även om det så kallade skyltningsförbudet och förbudet mot spridning utan föregående beställning reglerade branschens möjligheter till marknadsföring. Under 1970-talet ändrades också den politiska retoriken kring pornografi och den började uppfattas som ett jämställdhetsproblem snarare än ett moraliskt sådant. Pornografin ansågs sprida en kvinnoförnedrande ideologi vilket ansågs påverka relationerna mellan män och kvinnor i samhället. Under 1980- och 1990-talen förstärktes denna diskurs successivt och kopplingen mellan den våldsamma pornografin och det sexualiserade våldet betonas särskilt. Under hela perioden efter 1970-talet fokuserade debatten också på barnpornografi och barn började ses som offer på ett nytt sätt, inte bara när de exponerades för pornografi.
5.1 Analys och diskussion
Den pornografiska branschen har varit oönskad från politiskt håll, åtminstone enligt retoriken, under hela den studerade perioden. Hela tiden, om än med olika inramning, handlade det om den skeva och perverterade bild av sexualiteten som pornografin spred. Trots att pornografin alltså var oönskad och uppfattades som ett allt större problem, har det funnits en betydande pornografisk tidningsbransch i Sverige under efterkrigstiden. Den pornografiska tidningsbranschen har, vilket speglas i debatten och i förlagens agerande, utmanat både
föreställningarna om den goda sexualiteten och den rådande lagstiftningen. Detta genom strategier där gränsen för det tillåtna hela tiden utmanades i text och bild. Trots denna tolkning ska inte pornografin uppfattas som en okomplicerad sexuell frigörare under perioden. En del i utmaningen av gränserna handlade om att bryta tabun om sexuella kontakter mellan barn och vuxna, mellan djur och människor och mellan familjemedlemmar. Pornografins subversiva potential handlade också om att både utmana och befästa föreställningar om kön. Pornografi kan inte ses som en enhet utan måste därför ses i sitt sammanhang och i sin tid. Om pornografi ska kunna ses som subversiv måste samtiden också analyseras för att se vilka föreställningar pornografin utmanar, om det är föreställningen om en heterosexuell tvåsamhet, om det är föreställningen om en jämställd sexualitet eller om det handlar om upphävandet av dikotomin mellan kärlek och våld.
Licentiatuppsatsen visar alltså, att den pornografiska pressen komplex och föränderlig över tid. Vad som anses pornografiskt förändras också och vad som anses som avvikande sexuella beteenden varierar. Men uppsatsen visar även att den pornografiska branschen i sig är föränderlig. Några generella drag är dock att den till stor del består av familjeföretag och kvinnliga förläggare, något som inte väntats.
Uppsatsen visar tydligt hur institutionella förhållanden kan ha en stor betydelse för hur de olika företagen agerar, om än för att utmana just dessa förhållanden. Det är för tidigt att säga om lagen kanske i alla fall fungerade effektivt trots dess kritik. Många av de förlag som åtalades försvann ju efterhand i likhet med redaktören för Ögat som inte orkade med de många åtalen.
5.2.1 Pornografi i ett ekonomisk-historiskt perspektiv
Genom att studera den pornografiska tidningsbranschen ur ett ekonomisk historiskt perspektiv ger uppsatsen inblick i samspelet mellan stat och marknad på detta område. Pornografin är en tidigare outforskad, men ändå viktig del av den ekonomiska historien. Här syns hur föreställningen om sexualitet, hos staten och hos förläggarna, också påverkar lagstiftning och utformningen av en bransch. Även om inte den pornografiska branschen har någon större ekonomisk betydelse för staten och för den allmänna ekonomiska utvecklingen i Sverige, visar studien på hur entreprenörskap kan fungera i en bransch som hela tiden balanserar på gränsen till att ha en kriminell verksamhet. Den pornografiska verksamheten i Sverige, får också betydelse för synen på landet utomlands, något som kopplas samman med Sverige som
ett sekulariserat samhälle med en kall och rationell syn på människan. Att synen på pornografi kopplas samman med föreställningen om modernitet är alltså ingen tillfällighet. Den moderna staten skulle inte, enligt retoriken, hindra yttranden på grund av att de kom sig av en låg moral. I ett modernt samhälle blev den här branschen istället ett pris att betala för den moderna, liberala och sekulariserade staten. Historien om pornografin är därför också en historia om den svenska staten och dess identitet.
Den ohejdade kommersialism som Blenda Ljungberg befarade i uppsatsens inledande citat blev på vissa sätt verklighet. Men frågan är om kommersialismen inte redan var ganska ohejdad, åtminstone på vissa platser i landet. Kommersialismen blev ohejdad under 1970-talet i bemärkelsen att ingen lagstiftning reglerade innehållet i de pornografiska tidningarna. Trots detta var det inte så att alla förlag som satsade på pornografi var framgångsrika i sin kommersiella verksamhet. Branschen uppvisar upp- och nedgångar och både lyckade och misslyckade lanseringar av pornografiska tidningar.