Sammanfattning angående hypoteser

Vilket normativt stöd kan anföras för en direkt utomobligatorisk skyddsaspekt för format ?¹³⁸

Det har inte anförts något normativt stöd för själva idén i utförandet eller skapandet av ett TV-program. Skyddet består vid närmare betraktande bara av ett juridisk skydd för delmoment och rättigheter som ingår i det som branschen i regel benämner som formatpaket. Vissa branschaktörer och även jurister ser emellertid formatpaket synonymt med format. Format måste ha status som

137 Licens av de befintliga rättigheter till de färdiga originalprogrammen exempelvis filmrättigheter, Sekretess angående know-how etc. Konsultavtal, information som kan förbättra licenstagarens möjligheter till en lyckad produktion, trackrecord, produktionsbibel etc. Franchisedelen utgör främst kvalitativa krav på licenstagarens produktion.

immateriell rättighet för att kunna ha ett direkt skydd. Idag saknar format denna status, vilket innebär att dessa saknar en direkt utomobligatorisk skyddsaspekt

Vilket normativt stöd kan anföras för en indirekt utomobligatorisk skyddsaspekt för format ?¹³⁹

Det handlar om en praxisbaserad föreställning länkad till formatets kringliggande juridiska rättigheter. Samtliga rättsfall som tagit upp format har krävt att någon form av konkretisering skett. Exempelvis så är det enligt både svenska och danska rättsfall otillåtet att renommésnylta på redan skapade och inarbetade TV-program. Format har alltså en indirekt utomobligatorisk skyddsaspekt. Ett vanligt sätt att uppnå indirekt skydd är att via TV-sändning visa formatet för en större publik. På detta sätt kan man inte bara uppnå upphovsrättsligt skydd utan också skydd genom marknadsföringslagen.

Pågår det en handel med format som omsätter stora belopp?¹⁴⁰

Det finns enligt mina beskrivningar tydliga tecken på att det handlas med format, och dessa betraktats av många som egendom. Vad som är stor eller liten omsättning upp till subjektiv bedömning. En omsättning på 1,6 miljarder sek bara i Sverige år 2003 är ett stort belopp i mina ögon.

Har branschen gett format en direkt och indirekt skyddsaspekt?

Saknas det en stark direkt skyddsaspekt för ett format för att denna kräver konkretisering? ¹⁴¹

Min uppfattning, efter att ha genomfört intervjuerna, är emellertid att TV-format saknar en enhetlig och exakt definition. Detta försvårar också bedömningen av skyddsaspekterna. Jag har inte funnit någon stark bevisning att branschen överhuvudtaget givit format en direkt skyddsaspekt. Genom att publicera ett format via en TV-sändning markerar man emellertid för andra branschaktörer att man är först, vilket brukar respekteras. Indirekt skydd uppstår dessutom i och med att de ekonomiska incitamenten för plagiering avtagit med första sändningen, ingen vill i regel komma tvåa på en produktion om samma sak. Resonemanget kring skydd är alltså väldigt likt det juridiska skyddet. Alltså det indirekta branschskyddet uppstår först när man konkretiserat ett format via inspelning och visat det för en större publik.

Har den starkaste indirekta skyddsaspekten de facto grundat sig på branschskydd?¹⁴²

Den juridiska indirekta skyddsaspekten upplevs som mycket vag bland dem som jag talade med. Det som egentligen avhåller branschaktörerna från att plagiera

139 Hypotes två, se kapitel 2, Det utomobligatoriska skyddet för TV-format s 11-19

140 Hypotes tre, se kapitel 3, Handeln med format s 20-27.

från varandra är istället p.g.a. det faktum att alla förlorar på beteendet i längden. Jag har valt att kalla denna del av branschskyddet för ”elementära beroendeförhållanden”.¹⁴³

Har utländska format som inte anpassats lokalt, sämre indirekt skydd än de lokalt producerade och vice versa, eftersom branschskyddet för format är starkast på den nationella marknad där formatet sänds först?¹⁴⁴

Vad som har konstateras är att idag har man möjlighet att väldigt snabbt får reda på intrång om de sker på en närliggande marknad. Upptäcktsrisken upplevs exempelvis som väldigt hög i Sverige, vilket innebär att om man skulle göra något otillåtet så blir man påkommen ganska omgående. Detta tyder på att den sociala kontrollen inom marknaden faktiskt är stark. En stark social kontroll är en av förutsättningarna enligt min mening för att branschskyddet skall kunna fungera.

Betraktas den svenska nationella formatmarknaden som liten internationellt sett eftersom TV-publiken är liten?¹⁴⁵

Sverige har p.g.a. en jämförelsevis hög social välfärd proportionellt till befolkningen sett ett relativt stort innehav av TV-mottagare. Det innebär sannolikt att Sverige inte betraktas som en helt obetydlig marknad i internationella sammanhang, men befolkningsförutsättningarna eller språkförutsättningarna finns helt enkelt inte för att landet någonsin skall kunna uppfattas som en stor marknad.

Krävs Det en stor formatmarknad för att realisera de verkligt stora vinsterna för ett format?¹⁴⁶

Stora marknader betyder stor publik och större vinster. Egentligen är detta bara en logiskt slutsats grundad på logiska orsaksförhållanden.

Håller den starkaske indirekta skyddsaspekten för format på att försvagas till nackdel för aktörer etablerade på små marknader?¹⁴⁷

Det finns tecken på en trend där respekten, för i alla fall vissa format håller på att förtvina helt på bekostnad av dyrare färdigproduktioner, samtidigt som att branschskyddet ändå fortfarande hålls till liv av vissa aktörer som förstått den långsiktiga vinsten med att denna bibehålls. Utvecklingen drabbar svenska produktionsbolag hårdare än bolag etablerade på stora utländska marknader eftersom plagierandet tenderar att ske utanför den nationella marknaden, där det drabbade bolaget är etablerat. Stora bolag som strävar efter global export av

142 Hypotes fem, se kapitel 4.1, Formatets definition och skyddet mot intrång s 28-33 samt 56-60.

143 Se s 57-58 för utförligare förklaring.

144 Hypotes sex, se kapitel 4.2, Det som det som händer och det som avhåller s 33-38 samt 56-60.

145 Hypotes sju, se kapitel 4.3, Den sociala kontrollen s 38-47 samt 56-60.

146 Hypotes åtta, se kapitel 4.4, Programproduktion s 47-49 samt 56-60.

format skadas hårdast av utvecklingen medan små bolag med ambition att bara täcka en nationell marknad klarar sig bättre. ”Fame factory” fallet pekar på att plagieringen bara hotar enskilda nationella marknader, och fallet ”Rivalerna” måste inväntas innan exportmöjligheterna kan konstateras. Dagens upplägg inom formatmarknaden bygger på att man snabbt måste besluta sig för om man skall göra en lokal version av ett inköpt utländskt format.

Vill svenska aktörer inom formatmarknaden att format skall regleras?¹⁴⁸

Det finns inget som säger att alla svenska aktörer inom formatmarknaden vill att format skall regleras. Däremot så vill två av tre som jag intervjuat att format skall skyddas via lagstiftning, vilket ändå visar på ett visst intresse för reglering.