Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för anhörigvårdares erfarenheter och upplevelse gällande omsorgsarbetet. Detta har jag undersökt utifrån tre frågeställningar. Frågeställningarna var: 1) Vad ingår i anhörigvårdares omsorgsarbete? 2) Hur upplever anhörigvårdarna omsorgsarbetet? 3) Hur upplever anhörigvårdarna stöd från kommunen? Sammanfattningsvis kan man konstatera att omsorgsarbetet kan medföra både positiva och negativa konsekvenser för anhöriga. Å en sida uppstår känslan av glädje och tillfredställelse
när man hjälper sin närstående. Å andra sidan kan det förekomma olika negativa
konsekvenser i form av oro, stress, fysisk och psykisk ohälsa, att behöva gå ner i arbetstid, tacka nej till nya uppdrag och övertid, att inte kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra sätt, dålig koncentration, att inte kunna delta i möten, använda sina semesterdagar, tidig pension, lägre inkomst osv.
Samhället kan stödja anhörigvårdare genom olika insatser. Att vara tydliga med information och möjliggöra för anhöriga att söka stöd för sin egen del, att bemötas med vänlighet och respekt, att vara delaktig i vårdplaneringar, att ges insatser av högkvalitet, att avlastas av en välfungerande hemtjänst, dagverksamhet eller korttidsboende utgör betydelsefulla insatser när det gäller stöd till anhörigvårdare.
Anhörigvårdarna önskar att bli sedda, lyssnade och respekterade. De behöver också professionernas stöd när det uppstår krissituationer. Att ta hänsyn till anhörigvårdares synpunkter utgör en viktig faktor i stödet till dem. Anhörigvårdare önskar sig att bli mer delaktiga när det gäller stöd till deras närstående.
Metoddiskussion
För att belysa och förstå anhörigas upplevelse och även konsekvenserna av omsorgen använde jag kvalitativ forskningsmetod. Metoden är anpassad till mitt syfte och frågeställningar
eftersom jag skulle undersöka hur anhörigvårdare upplever anhörigomsorgen. Genom kvalitativ metod går det att erhålla en förståelse av intervjupersoners upplevelser. En
kvalitativ metod ger en bra beskrivning av intervjupersoners upplevelser Kvale & Brinkman, 2009) och lämpar sig därför för min studie. Viktigt att beakta är dock att forskarens närvaro kan påverka informanters utsagor (Kvale & Brinkman, 2009). Som nämnts tidigare försökte jag vara neutral under hela intervjutillfällen för att inte leda eller påverka informanternas uttalanden. men jag är också medveten om att min närvaro kunde påverka anhörigas utsagor. Som jag har nämnt tidigare, jag försökte vara neutral under hela intervjutillfällen för att inte leda eller påverka deltagarnas uttalanden. På grund av det låga antalet deltagare kan studiens resultat inte generaliseras alla grupper anhörigvårdare eller liknande målgrupp (Kvale & Brinkman, 2009). Det var heller inte syftet med studien, som avsåg att ge en fördjupad förståelse för anhörigvårdarnas erfarenheter och upplevelser. Studien fångar upp viktiga aspekter av hur anhörigomsorgen kan upplevas av anhörigvårdare. Resultatet ger en djup förståelse för anhörigvårdares egna upplevelser samt konsekvenser som obetald
anhörigomsorg kan ge för anhörigvårdares privatliv och arbetsliv. En aspekt som kan ha påverkat mitt resultat är anhörigkonsulentens urval av deltagarna. En annan aspekt som man kan tänka på är att jag valde mina intervjupersoner från samma kommun, det kunde bli annorlunda om jag undersökte anhörigvårdares upplevelse och konsekvenser av omsorgen från en annan kommun eller stadsdel.
Förslag på kommande forskning
Jag har tidigare skrivit om att jag har begränsat mig till anhöriga som hjälper sina äldre utan någon form av ersättning. Problemet med urvalet är att det inte blev jämnt fördelat mellan könen. Tanken var att intervjua åtta personer ( fyra män och fyra kvinnor ) men det är bara två män som ställde upp för intervjun. Vad som kunde göra annorlunda är att studera
anhörigomsorgen utifrån äldres perspektiv eftersom tidigare studier tyder på att de flesta av äldre föredrar omsorg från den offentliga sektorn (Sand, 2014). Enligt Socialstyrelsen ( 2013) är det viktigt att uppmärksamma relationerna inom familjen. Relationer är inte alltid av godo och bidrar inte alltid till den närståendes välbefinnande. Det kan förekomma hot och våld, därför är det viktigt att tänka på hur stödet ska erbjudas. Man kan även studera anhörigvården på äldreboende för att undersöka hur anhörigvården förändrats efter att den äldre flyttat till ett äldreboende. Med tanke på att antalet äldre med omfattande behov ökar i Sverige och det är många anhöriga som tillgodoser äldres behov, samt kvinnor som får och ger mer omsorg tycker jag att det är viktigt att belysa ämnet utifrån ett intersektionellt perspektiv ( Ulmanen, 2015). Genom att använda sig av ett intersektionellt perspektiv kan man även belysa
maktstrukturer i samhället och hur de påverkar olika människor på olika sätt utifrån vilka sociala förutsättningar (intersketioner) man har, vanligtvis utgår man ifrån kön, klass och etnicitet (Brodin, 2006). Med andra ord undersöker man hur samhällets maktstrukturer upprätthåller en ojämlikhet mellan människor.
Referenser
Andren, S. and Elmståhl, S. (2008) The Relationship between Caregiver Burden, Caregiver’s Perceived Health and Their Sense of Coherence in Caring for Elders with Dementia. Journal
of Clinical Nursing, 17, 790-799. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2007.02066.x
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (M. Elfstadius övers.). Stockholm: Natur och Kultur (Originalarbete publicerat 1987).
Berg, S. (2007). Åldrandet: individ, familj, samhälle. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Brodin, H. (2006). Den generella äldrepolitiken och den selektiva äldreomsorgen: om kön, klass, etnicitet och åldrande i Sverige. Om välfärdens gränser och det villkorade
medborgarskapet : rapport. (S. 111-141, 44 ref.)
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Calasanti, T. & Slevin, K. (2001). Gender, Social Inequalities and Aging. New York. AltaMira.
Collins,L.G., & Swartz,K. (2011). Caregiver Care. American Family Physician, 83 (11), 1309-1317
Daatland, S.O. and Lowenstein, A. (2005) Intergenerational Solidarity and the Family-
Welfare State Balance. European Journal of Ageing, 2, 174-182.
http://dx.doi.org/10.1007/s10433-005-0001-1
De los Reyes, P. & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över
(o)jämlikhetens landskap. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Ekberg, J. & Lindh, T. (2011). ”Pensionsreformen och invandrarna”, Ekonomisk debatt, årg 39, vol 5, s 33-40.
Erlandsson, S. (2009). Betydelsen av kön och etnicitet i äldre- och handikappolitik. I: Gunnarsson, E. & Szebehely, M. (red.) Genus i omsorgens vardag. Stockholm: Gothia.
Erlandsson, Sara (2014). Hjälp för att bevara eller förändra? Åldersrelaterade diskurser om
omsorg, stöd och service. Akad. avhandling Stockholm: Stockholms universitet: Institutionen
Ericsson, I., Persson, M. & Hanson, E. (2016). Anhöriga till äldre personer med psykisk
ohälsa [Elektronisk resurs] Kunskapsöversikt. Kalmar: Nationellt kompetenscentrum
anhöriga.
Fangen, K. & Sellerberg, A. (red.) (2011). Många möjliga metoder. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Forsell, E., Torres, S. & Olaison, A. (2015). Care managers' experiences of cross-cultural needs assessment meetings: the case of late-in-life immigrants. Ageing and Society, Available on CJO 2013 doi:10.1017/S0144686X13000901.
Gough, R. ( 2013: 5 ). Anhörigas stöd till vuxna med sjukdom eller funktionshinder. Nedladdad 2018-05-06, från: NKA Kunskapsöversikt www.anhoriga.se
Heger, D. (2014). Informal care, work, and well-being. Job market paper. Nedladdad 2018-05-21, Från: file:///C:/Users/louise/Downloads/heger2014%20(1).pdf
Jolanki, O., Szebehely, M. & Kauppinen, K.(2013). “Family rediscovered? Working carers of older people in Finland and Sweden”. I: Kröger, T., & Yeandle, S. (Eds.), Combining Paid
Work and Family Care. Policies and perspective in international perspective. Bristol: Policy
Press.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (red.) (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Lazarus, R.S. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer.
Malmberg, B. & Sundström, G. (2012). Mönster i anhörigomsorgen: [Elektronisk resurs] :
En uppföljning i Mullsjö 2010 /. Jönköping: HHJ, Institutet för gerontologi.
McClure CK, Sanders S. (2008). Familial caregivers of older adults. Journal of Gerontolgical Social Work, vol 50(1), s 293–320.
Meagher, G., & Szebehely, M. (Eds.). (2013). Marketisation in Nordic eldercare: a research
report on legislation, oversight, extent and consequences. Stockholm: Stockholm University,
Piuva, K & Brodin, H & I (2013). En familj som alla andra - samtal med mödrar till vuxna barn med funktionsnedsättning i Rantakeisu, U. Kuusela, K. & Karlsson, L-B (red)Utsatthet,
marginalisering och utanförskap. Lund: Studentlitteratur
Riksrevisionen. (2014). Stödet till anhöriga omsorgsgivare. Stockholm: Riksrevisionen.
Rostgaard, Tine & Virpi Timonen & Caroline Glendinning (2012). Guest editorial:
Reforming Home Care in Ageing Societies. Health and Social Care in the community (2012)
20(3), 225-227.
Sand, A.B. (2012). Etnicitet - minoritet - anhörigskap / Ann-Britt Sand. Kalmar: Nationellt kompetenscentrum Anhöriga.
Sand, A-B. (2014). "Det handlar också om tid och pengar." Anhörigomsorg, försörjning,
lagar. Kunskapsöversikt 2014:2 Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.
Sand, A.M. (2016). Anhöriga som kombinerar förvärvsarbete och anhörigomsorg. Kalmar: Nationellt kompetenscentrum Anhöriga.
Schulz R, Beach SR.(1999), Caregiving as a risk factor for mortality: the Caregiver Health Effects Study. Jama, 282(23), 2215-9.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2001).” Om åtminstone blöjleveranserna kunde komma i tid!”: Vårda och
vårdas. Äldre och deras anhöriga, två undersökningar 2000. Institutet för gerontologi.
Sverige. Socialstyrelsen (2001). Närståendes vård av äldre: anhörigas och professionellas
perspektiv. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2013). Stöd till anhöriga. Vägledning för kommunernas tillämpning av 5 kap. 10§ socialtjänstlagen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2014). Anhöriga som ger omsorg till närstående: fördjupad studie av
omfattning och konsekvenser. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2014). Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. Stockholm: Socialstyrelsen.
Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2002). Kunskapens former: vetenskapsteori och
forskningsmetod. Stockholm: Liber.
Statistiska centralbyrån (2012). Medellivslängden ökar kraftigt. Nedladdad: 2019-02-11, Från:
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Hog-medellivslangd-i-Sverige/
Szebehely, M. (2009). Omsorgsmönster bland kvinnor och män – inte bara en fråga om kön. I: Gunnarsson, E. & Szebehely, M. (red.) Genus i omsorgens vardag. Stockholm: Gothia.
Szebehely M & Trydegård G-B (2007) Omsorgstjänster för äldre och funktionshindrade: skilda villkor, skilda trender? Socialvetenskaplig tidskrift vol. 14, 197-219.
Szebehely, M. (2012). Universell eller skiktad äldreomsorg- vem vinner och vem förlorar? I: Andersson, L., Andersson, L. & Öberg, P. Jämlik ålderdom?: i samtiden och framtiden. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Szebehely, M. & Trydegård, G-B. (2012). Home care for older people in Sweden: a universal
model in transition. Health and Social Care in the community (2012) 20(3), 300-309.
Szebehely, M., Ulmanen, P., & Sand, A.-B. (2014). Att ge omsorg mitt i livet: hur påverkar
det arbete och försörjning? Arbetsrapport 2014:1. Stockholm: Stockholms universitet:
Institutionen för socialt arbete.
Ulmanen, P. (2015). Omsorgens pris i åtstramningstid: anhörigomsorg för äldre ur ett könsperspektiv. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2015. Stockholm.
Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 2018-08-11 från, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Widerberg, Karin, Kvalitativ forskning i praktiken, Studentlitteratur, Lund, 2002
Winqvist, M. (2010). Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd.
Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (2012). Stöd till anhöriga: erfarenheter från åtta
kommuner 2010/2011. Kalmar: Nationellt kompetenscentrum anhöriga.
http://www.anhoriga.se/stod-och-kunskap/fakta-om-anhorig/hur-manga-anhoriga-finns-det/ http://termbank.socialstyrelsen.se/ https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skatteforfarandelag-20111244_sfs-2011-1244 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 20161145-om-offentlig-upphandling_sfs-2016-1145 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2008962-om-valfrihetssystem_sfs-2008-962 http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21116/2018-11-5.pdf https://ju.se/forskning/forskningsinriktningar/arn-j-aging-research-network--- jonkoping/projekt/avslutade-projekt/avslutade-projekt-arn-j/2016-09-29-anhorigomsorgen-i- mullsjo---en-uppfoljning-2010.html https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Hog-medellivslangd-i-Sverige/ https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2016/Stora-insatser-kravs-for-att-klara-40- talisternas-aldreomsorg/