Sammanfattning av den fjärde frågeställningen

För att sammanfatta besvarandet av min fjärde problemformulering förordar jag att ett generellt undantag från självkostnadsprincipen bör införas för kommunala verksamheter som agerar på den öppna marknaden och som inte överträder sin kompetens. Jag anser även att verktyget, KKV, som ser till att kommuner inte överträder sin kompetens bör förstärkas. Avslutningsvis anser jag att självkostnadsprincipen bryter mot EU:s anda om en konkurrensneutral marknad. Ett generellt undantag från självkostnadsprincipen skulle göra den svenska kommunalrättsliga reglering med förenlig med EU-rätten. För kommunala verksamheter som åtnjuter monopolställning genom lag, och som fått godkännande av EU att fortsättningsvis ha monopol, bör lyda under självkostnadsprincipen. Självkostnadsprincipen har fortfarande ett syfte i svensk kommunalrättslig reglering, men borde förändras utefter hur verkligheten ser ut idag.

55

8 Avslutande sammanfattning

Den första frågeställningen var att undersöka vad självkostnadsprincipens syfte är. Lagstiftarens syfte med att införa självkostnadsprincipen i lagtext var för att skydda konsumenterna från monopolprissättning på kommunens produkter och tjänster. Jag anser däremot att självkostnadsprincipen på en fri och öppen marknad inte kommer skydda konsumenter från monopolprissättning utan enbart kommer snedvrida konkurrensen. På en marknad med fungerande konkurrens kommer monopolprissättning aldrig finnas.

Jag är däremot av den meningen att självkostnadsprincipen finns till för att skydda kommuninvånare från dubbelbeskattning. Dubbelbeskattning uppstår när en kommuninvånare betalar kommunalskatt till kommunen för att sedan via avgifter, som inte följer självkostnadsprincipen, bekosta andra kommunala verksamheter. Denna situation uppstår när det uppkommer en vinst, som en följd av kontinuerlig överträdelse av självkostnadsprincipen, i ett kommunalt bolag som sedan via utdelningar slussa in i kommunen.

Den andra frågeställningen avsåg att undersöka vilka kostnader som inbegrips i självkostnadsberäkningen. I min analys kommer jag fram till att alla kostnader som från ett företagsekonomiskt perspektiv kan inkluderas i självkostnadsberäkningen skall inkluderas. Detta betyder att alla direkta och indirekta kostnader, såsom personalkostnader, materialkostnader och lokalkostnader, skall inkluderas i beräkningen. Även ränta på insatt kapital får räknas med i självkostnadsberäkningen. Denna undersökning under andra frågeställningen leder oss till svaret på den tredje frågeställningen, att kommuners avkastningskrav på sina kommunala bolag är tillåtna. Detta kommer sig av att avkastning, räntan på det insatta kapitalet, räknas som en kostnadspost. Jag finner i min analys att ränta på det insatta kapitalet inte bör inkluderas i självkostnadsberäkningen, och samtidigt som kommunerna har utdelningskrav på sina kommunala bolag, eftersom det strider mot principen om dubbelbeskattning.

I min fjärde problemfrågeställning i analysen diskuterar jag om självkostnadsprincipen fortsättningsvis kommer att finnas i den svenska kommunalrätten. I min analys kommer jag fram till att det bör införas ett generellt undantag till självkostnadsprincipen för att skapa konkurrensneutralitet på marknader där det offentliga konkurrerar med de privata aktörerna. Ett generellt undantag till självkostnadsprinciper kräver en stark kontroll av att kommunerna, och de kommunala bolagen, håller sig inom sin kompetens. Jag kommer även fram till att

56

kommuners kompetens bör skrivas in i lagtext utan möjlighet till godtyckliga bedömningar för att skapa rättssäkerhet, både för kommunmedborgare och för det privata näringslivet. Avslutningsvis diskuterar jag hur självkostnadsprincipen förhåller sig till EU-rätten. Jag kommer fram till i min analys att självkostnadsprincipen inte bryter mot någon EU-reglering men bryter mot EU:s anda om en marknad som kännetecknas av konkurrensneutralitet. Troligtvis kommer EU att ”täppa till” denna gråzon. Självkostnadsprincipen skulle kunna gälla på marknader där kommuner har monopol, under förutsättning att dessa monopol inte strider mot någon EU-reglering. Ett generellt undantag från självkostnadsprincipen på konkurrensutsatta marknader skulle leda till att självkostnadsprincipen inte strider mot EU:s målsättning om en konkurrensneutral inre marknad.

57

9 Källförteckning

Litteratur

Bernitz, Ulf, Europarättens grunder, 5 upplaga. Norstedts Juridik, Stockholm 2014. Bohlin, Alf, Kommunalrättens grunder, 6 upplaga, Norstedts Juridik, Stockholm, 2011. Bohlin, Alf, Kommunala avgifter, (skrifter utgivna av Juridiska Föreningen i Lund nr 67) Juridiska Föreningen i Lund, Lund, 1984.

Dahlman, Christian, Rätt och rättfärdigande – En introduktion i allmän rättslära, 2 upplaga, Studentlitteratur, Lund, 2010.

Indén, Tobias, Kommunen som konkurrent: Kommunalrättsliga befogenheter och

konkurrensrättsliga begränsningar, (Skrifter från juridiska institutionen vid Umeå universitet

nr 19) Iustus Förlag, Uppsala, 2008.

Simmonds, Nigel, Juridiska Principfrågor, 1:12 upplaga, Norstedts Juridik, Vällingby, 2010. Warnling-Nerep, Wiweka, Lagerqvist Veloz Roca, Annika, Reichel, Jane, Statsrättens

grunder, 4 upplaga, Norstedts Juridik, Stockholm, 2011.

Wikstrand, Måns, Politikernas ekonomibok, Dagens Samhälle AB, 2014.

Örnberg, Åsa, Kommunal verksamhet genom privaträttsliga subjekt, Jure, Stockholm, 2014.

Offentligt tryck Propositioner

Prop. 1975/76:187 Om kommunallag demokrati, ny kommunallag m.m. Prop. 1990/91:117 Om en ny kommunallag.

Prop. 1993/94:188 Lokal demokrati.

Prop. 2008/09:21 Kommunala kompetensfrågor m.m.

Prop. 2008/09:231 Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden m.m.

Riksdagsskrivelse

Rskr. 1990/91:360.

Departementsserien

Ds C 1993:16 Avgifter inom kommunal verksamhet — förslag till modifierad

självkostnadsprincip.

Statens offentliga utredningar

SOU 1924:45 Kommunal affärsverksamhet i de svenska städerna.

58

SOU 1982:13 Kommunalföretaget. SOU 1990:24 Ny kommunallag.

SOU 1990:107 Den kommunala självkostnadsprincipens gränser. SOU 1995:105 Konkurrens i balans.

SOU 2000:117 Konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor. SOU 2007:72 Kommunal kompetens i utveckling.

SOU 2011:69 Olagligt statsstöd.

SOU 2015:24 En kommunallag för framtiden.

Artiklar

Höök, Johan & Lundin, Olle, Kommunala koncerner och den kommunala

självkostnadsprincipen, Juridisk Tidskrift nr 3 1998/99 s. 574-583.

Andersson, Helene & Legnerfält, Elisabeth, Nya regler i konkurrenslagen kan förhindra

statliga och kommunala bolag att konkurrera med privata aktörer – kommentarer kring konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet, SvJT 2010 s. 391.

Europeiska unionens officiella tidning, C 326/47, protokoll nr 27.

Rättsfall

Nytt Juridiskt arkiv

NJA 2008:120. NJA 1988 s 457. Regeringsrättens Årsbok RÅ 1910 ref. 160. RÅ 1928 ref 65. RÅ 1939 ref. 66. RÅ 1955 I 46. RÅ 1962 I 101. RÅ 1973 A 64. RÅ 1974 ref. 33. RÅ 1974 A 1635. RÅ 1974 A 2087.

59 RÅ 1975 ref. 109. RÅ 1977 Ab 335. RÅ 1981 Ab 149. RÅ 1983 2:69. RÅ 1992 ref. 52. RÅ 1993 ref. 25. RÅ 1995 ref 98. RÅ 1997 ref. 52. Rapporter

Erlingsson m.fl, Hur styrs och granskas kommunala bolag, rapport 2014:6, Centrum för kommunstrategiska studier, 2014, ISSN 1402-876X.

Indén, Tobias, Kommunal prissättning i konkurrens: En modifierad underskotts- och

självkostnadsprincip, Uppdragsforskningsrapport 2009:5 Konkurrensverket, 2009, ISSN-nr

1652-8069.

Internet

Örebros kommuns bolagsstruktur,

http://www.orebro.se/405.html, hämtad 2016-02-14 kl. 12:39.

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet – så fungerar reglerna, Konkurrensverket. http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/informationsmaterial/konkurrensb egransande-offentlig-saljverksamhet.pdf, hämtad 2016-03-01.

Nationalencyklopedin, nattväktarstat,

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nattväktarstat, hämtad 2016-03-08.

Övriga dokument

Bolagspolicy- ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag, Örebros kommun, ks