Samtliga läroplansmål från de fem styrande läroplanerna är grupperade till tre teman Lärande, Värden samt Samverkan och Ansvar. Ambitionen med grupperingen är att få fatt på huvudmannens samlade måluppfyllelse, skillnader och likheter mellan de olika skolformerna samt styrkor och utvecklingsområden på huvudmannanivå gällande arbetet med läroplansmålen. För en mer fördjupad bild av hur mätbara mått ter sig i respektive verksamhetsområde hänvisas till analyserna av utvalda resultat under respektive verksamhetsområdes kapitel.
Kompensatoriska uppdraget
En ny resursfördelningsmodell med en starkare socioekonomisk fördelning infördes höstterminen 2018, med helårseffekt 2019. Förvaltningen avser att under höstterminen 2020 följa upp vilka åtgärder som vidtagits på skolenheterna utifrån den nya modellen.
Verksamhetsområde förskola har under året genomfört en omorganisation där 49 separata förskolor ombildats till 12 förskoleenheter, ledda av en rektor. Omorganisationen förväntas bland annat bidra till ökad likvärdighet mellan kommunens förskolor
Förvaltningen har fortsatt med att skapa gemensamma strukturer för flera processer, vilket har och kommer att skapa ökad likvärdighet inom verksamhetsområdena.
Liksom flertalet kommuner i Sverige är skolverksamheten i Botkyrka beroende av riktade statsbidrag. Statsbidragen är nödvändiga för att bedriva verksamheten. Många av statsbidragen är villkorade med nyanställningar, lönesatsningar eller kommunala medel, vilket kan försvåra en optimal användning utifrån förvaltningens bedömning av de lokala behoven.
De kan också vara kostnadsdrivande. I Botkyrkas fall riktats även kommunala medel till utbildningsområdet, inte sällan förknippade med kostnadsdrivande villkor, samtidigt som förvaltningen ska effektivisera, vilket upplevs motsägelsefullt. Exempel på medel är satsningar för fler vuxna och jämlik kompetensförsörjning.
Stöd och styrning
Under året har insatser genomförts inom de tidigare identifierade utvecklingsområdena
”styrning och ledning” och ”huvudmannens arbete att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten i hela styrkedjan”. Bland annat har förvaltningen tagit fram en tydligare plan för det systematiska kvalitetsarbetet och ett nytt årshjul. Förvaltningens nya process för hantering av avvikelser i grundskolornas verksamhet är ett annat exempel på hur förvaltningen satt strukturer för stöd och styrning. Liknande processer ska introduceras i övriga verksamhetsområden.
Det systematiska kvalitetsarbetet omfattar även systematik inom ekonomi. En ekonomisk medvetenhet och bra beslutsstöd för chefer är en förutsättning för utveckling av verksamheten. Komplexiteten för att få en budget i balans har blivit större utifrån ekonomiska utmaningar. Med anledning av årets underskott har förvaltningen planerat för förändring av rutiner och regelverk för att säkerställa en budget i balans i framtiden enligt uppdrag från nämnden.
2.1. Värden
Genom att arbeta med barns och elevers ömsesidiga respekt och solidaritet lägger förskolan och skolan grunden för deras trygghet. Trygga barn och elever har bättre förutsättningar för lärande och utveckling och målsättningen är att alla barn och elever ska ha lika goda och trygga förutsättningar oavsett i vilken förskola eller skola de går.
Innebörden av vad trygghet är förändras i takt med barn och elevers stigande ålder men i övrigt brottas de tre verksamhetsområdena med liknande utmaningar i det främjande arbetet för ökad trygghet. Genom grundskolans kvalitetsrapport framträder att skolorna i det trygghetsfrämjande arbetet utgår från de två metoderna MVP och Tåget, att detta arbete är framgångsrikt samt att den vidare utmaningen ligger i att hitta tillvägagångssätt för att mäta metodernas effekter. I förskolans kvalitetsrapport konstateras att många enheter arbetar med materialet ”Kompisböckerna” i sitt värdegrundsarbete och även här framhävs behovet av uppföljning för att synliggöra effekterna av arbetssättet. Inom verksamhetsområde gymnasieskola har observerats att ledarskapet är avgörande för elevernas trygghet och arbetet med att sprida goda exempel, såsom sammanhållna arbetslag, delat ledarskap och närvaro av t ex fältassistenter fortgår och för gymnasieskolans består vidare utmaningar främst i att vidareutveckla etablerade uppföljningsmetoder, såsom enkätundersökningar.
Samtliga tre verksamhetsområden uppger att tryggheten har betydelse för barns och elevers möjliga lärande och effekter av de trygghetsfrämjande åtgärderna kan därför antas återspeglas inom flera läroplansmål. Det som också återkommer inom samtliga verksamhetsområden är problematiken med att hitta metoder som gör det möjligt att följa de trygghetsskapande insatserna över tid.
Tema Värden inkluderar också läroplansområden kopplade till inflytande och delaktighet.
Även inom denna målkategori kan likheter såväl som skillnader mellan verksamhetsområdena skönjas. Inom samtliga verksamheter påtalas vikten av att barn och elever erbjuds delaktighet och inflytande. I förskola handlar detta om inflytande i vardagen vilket i praktiken kan innebära att barnen får vara med och välja t ex aktivitet och med vem eller vilka denna aktivitet ska genomföras. I grundskolan sätts inflytande i relation till att eleven ska kunna följa det egna lärandet och erbjudas möjligheter att ta ansvar för desamma. Genom gymnasieskolans kvalitetsrapport framkommer att eleverna nu har förväntningar kopplade till inflytande och delaktighet, innebär b la innebär att de inte enbart vill bli lyssnade på utan de vill också att deras synpunkter leder till förändring. Måhända signalerar progressionen genom skolformerna resultatet att en demokratifostran som tar sin början i de vardagliga valen som sker i förskola och sedan utvecklas genom grundskoleåren när eleven erbjuds ett ökat inflytande över det egna lärandet. En utveckling som på sikt mynnar ut i gymnasieelever som förväntar sig att vara en naturlig del av skolans utvecklings- och förändringsarbete. Arbetet med delaktighet och inflytande kan då ses som en process där innebörden av att vara delaktig förändras i takt med ökad ålder.
2.2. Kunskaper
Tidigare års analysarbete har belyst att den mest utmärkande likheten mellan alla skolformerna är bristen på likvärdighet såväl inom som mellan enheter, vilket även var ett känt faktum sedan tidigare. Vidare har det konstaterats att alla skolformer lyft vikten av det pedagogiska ledarskapet i syfte att utveckla ett gott lärande för barnen och eleverna och att alla skolformer fokuserat på det språkutvecklande arbetet. En bakomliggande orsak som återkom i olika sammanhang hos samtliga skolformer var personalens behov av kompetenshöjande insatser. Det som däremot skilde sig åt var vari behoven låg. Här uttryckte verksamhetsområde förskola att bristerna förekom på grundläggande nivå gällande personalens språkliga kompetens. Verksamhetsområde grundskola signalerade att bristen låg en obehörig personal, medan verksamhetsområde gymnasieskola snarare lyfte att bristen låg i personalens metodikkompetens.
Den uppmärksammade bristen på likvärdighet står sig även i dagsläget och Botkyrka har därför ett fortsatt stort ansvar i att förstärka det kompensatoriska uppdraget, såväl på strukturell nivå som när det gäller kvalitet i undervisningen.
Resultatutvecklingen under året har dock varit god. Gymnasieskolornas resultat har förbättrats markant under ett antal år och ligger nu i nivå med eller strax under riksgenomsnittet. Även grundskolan uppvisar en trendmässig resultatförbättring. Sett till elevernas socioekonomiska förutsättningar ligger resultaten i både grund- och gymnasieskola över förväntat värde.
I både förskola och grundskola är skillnaderna mellan olika enheter stora vad gäller såväl förutsättningar som resultat. Botkyrkas likvärdighetsutmaningar kvarstår således och de kommande åren måste utvecklingen i de enheter som har störst utmaningar förbättras för att måluppfyllelsen totalt ska kunna benämnas som god.
I förhållande till de läroplansmål som ingår i temat Kunskaper återkommer samtliga verksamhetsområden i årets analysarbete till vikten av styrning och ledning på enhetsnivå. En skolledning som bedöms som stabil och kompetent där strukturer och riktning delas med hela personalgruppen lyfts som framgångsfaktor i förhållande till att barn och elever i Botkyrka kommun stimuleras och utmanas i sitt lärande.
Lärmiljöerna i förskolan och skolan är viktiga för att stödja och utmana barn och elever i deras lärande och utveckling. Lärmiljöerna ska vara likvärdiga i och mellan förskolor och skolor. De ska vara pedagogiskt genomtänkta där funktion, pedagogik och didaktik samspelar så att barn och elever når sin fulla potential. Alla barn och elever har rätt till lärmiljöer som präglas av arbetsfokus. Samtliga verksamhetsområden ser att det finns olikheter så väl inom som mellan enheter gällande kvaliteten i lärmiljön. Förskolan lyfter sitt arbete med att stärka och utveckla de pedagogiska miljöerna som barnen möter. Grundskolan och grundsärskolan lägger fokus på en inkluderande och tillgänglig undervisning för alla. Gymnasieskolan framhäver att samverkan i och mellan skolor är viktiga forum för att komma åt synsätt och metoder som utvecklar undervisningen.
I Botkyrka är språkutvecklande undervisning för alla elever och nyanlända elevers lärande avgörande strategiska frågor för förbättrade resultat. Svenska språket och andra
kommunikativa resurser är nödvändiga verktyg för det livslånga lärandet och det aktiva medborgarskapet. Såväl verksamhetsområde förskola och verksamhetsområde grundskola resonerar kring sina arbetsmetoder gällande barns och elevers språkutveckling. I förskolans analys kan utläsas att det språkutvecklande arbetet främst är framgångsrikt på de enheter där rektor tydliggjort uppdraget och arbetar aktivt med en gemensam riktning.
Verksamhetsområde grundskola tar steget till att lyfta de framgångsrika metoder som återfinns hos enskilda enheter till en kommungemensam Botkyrka-modell. Modellen kommer att betraktas som en kvalitetsstämpel för de skolor som använder den.
2.3. Samverkan och Ansvar
Likt tidigare års kvalitetsredovisningar lyfts även i år fram att samverkan med vårdnadshavare i såväl förskolan som grundskolan fungerar väl. Det finns ett ömsesidigt förtroende mellan vårdnadshavare och personal som är en förutsättning för samverkan. Det finns också upparbetade kanaler för samverkan så som v-klass, veckobrev och annat. Vidare kvarstår från tidigare år utmaningen med övergångar mellan framför allt förskolan och förskoleklassen. Det har pågått ett arbete med att försöka skapa gemensamma rutiner för detta tidigare, men det arbetet har pausat. Förskolan ser dock att behovet av ett sådant arbete är fortsatt stort.
Den gemensamma nämnaren för arbetet under rektors ansvar har varit att utveckla och vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Både inom och mellan enheter råder fortfarande stora skillnader i arbetet där det finns en spännvidd mellan allt från att rektor gör arbetet själv till att inkludera lärarna i arbetet. För att skapa ett långsiktigt hållbart ledarskap har man inom alla tre verksamhetsområden på olika sätt arbetat med att stärka rektorerna i sitt pedagogiska ledarskap och ge dem det mandat de så tydligt har framskrivet.
En grundläggande förutsättning för en framgångsrik skola med hög måluppfyllelse är att rektorerna ges goda förutsättningar att lyckas i sitt uppdrag. Den centrala styrningen inom respektive verksamhetsområde samt de centrala stödenheternas arbete utgår från att stärka dessa förutsättningar.
Förvaltningsledningen har under året arbetat med att förbättra såväl samarbetet mellan verksamhetsområden och stödenheter som mellan stödenheterna för att de tillsammans skall kunna möta skolledningarnas behov allt bättre.