I detta kapitel har jag studerat IT-strategi för sjukvården i Norge, Sverige och Danmark för att jämföra och se vilka eventuella skillnader det finns, alternativt likheter.
När man läser de olika rapporterna ifrån Norge, Sverige och Danmark så slås man av hur enhetliga de är. Givetvis är en anledning av att de utförts av Ramboll Management, men det är bara en förklaring.
Samhällsutvecklingen i de olika länderna går hand i hand och tänkas kan att de i framtiden utökas ge-nom ett samarbete över nationsgränserna, inte bara mellan olika sektioner eller sjukvårdsenheter.
Norge har en IT-handlingsplan för sjukvården och även datajournal. De har även en nättjänst (portal) där man kan få en översikt över väntetiden för olika behandlingar. Nämnas bör att de norska sjukhusen är statliga sedan 2002.
Danmark har även de en elektronisk journal och en ”sundhetsportal” som både vårdpersonal och medborgare kan använda. Ekg och labsvar överförs direkt in i journalen där de olika professionerna samsas om samma journal – inte skilda såsom tidigare. Patienten kan boka tid hemifrån via portalen, förnya ett recept alternativt få en e-mailkonsultation. Patienten har översikt över sina mediciner och även en kalender för inbokade möten där påminnelser går ut via sms och e-mail. Patienterna skall även kunna få aktuell information av till exempel dietisten via portalen. För vårdpersonalen kan avancerade operationer simuleras i ett dataprogram där aktuella uppgifter om patienten finns inscannade. I Danmark finns även ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan stat, kommun och olika myndigheter.
111 http://www.regeringen.se/vard-it, (2006-03-27), s 15.
112 Ibid, s 20.
113 http://www.regeringen.se/vard-it, (2006-03-27), s 13.
114 Ibid, s 24.
I Sverige visualiseras problem genom brist på gemensamt IT-infra- och informationsstruktur, brister i samverkan mellan olika huvudmän, fokusering på teknik och inte på verksamheten och kulturkrockar som hindrar utvecklingen.115 I jämförelse med de norska sjukhusen, som är i statlig regi, ger det uttryck för en kostnadsbesparande politik men även ökad kontroll och rättvisare fördelning av landets resurser.
Brister på samordning även mellan teknik och verksamheter har lett till onödiga kostnader. Beträffande vårdpersonalens kompetensutveckling framställs de som med avseende på ålder och IT-exponering sakna motivering för en bredare IT-kunskap genom utbildning. Det saknas också en nationell standard med avseende på säkerhet och kommunikation. Det finns en handlingsplan eEurope där eHealth anses som ett prioriterat insatsområde. Svårigheterna för samarbete i ett gemensamt forum för nationella be-slutsfattare och experter anges i form av de olika medlemsländernas utvecklingsstadium. De har skif-tande behov liksom användningsområde för standards. Teknik och verksamhet har inte gått hand i hand. Inköp av IT-teknik har inte haft användarna i fokus vilket har lett till problem istället för förnyelse. I prop 1999/2000:86 (Ett informationssamhälle för alla) anges den svenska statens IT-politik baseras på tillgänglighet, kompetens, tillit. Sjukvårdspersonal framställs inte som motiverade för utbildning inom IT på grund av ålder och IT-exponering.
EHTEL har undersökt hur länderna inom EU prioriterar IT. Svårigheterna för samarbete i ett gemen-samt forum anges i form av de olika medlemsländernas utvecklingsstadium. Behov liksom använd-ningsområde för standards skiftar.
Rambolls utredning har jämfört Sverige med Danmark, Holland och England. Danmark testar en da-tajournal som är baserad på en standard utarbetad av europeiska standardiseringskommittén, men överväger även att pröva andra standards. Holland undersöker även om smart cards kan användas inom vården. Landet präglas av decentralisering med avseende på sjukvården med s.k. digitala öar.
England finansierar sitt IT-strategiprogram med statliga medel, något de är ensamma om i Europa.
Upphandlingen sköts av 5-6 utvalda leverantörer och de tilldelas endast medel om de handlar ifrån en s.k. vit lista. Detta har kritiserats utifrån demokratiska modeller med medbestämmande men det har även främjat strategiarbetet emot en gemensam IT-politik. I Sverige finns det en svårighet att skilja hu-vudmännnen ifrån IT-ansvaret men under våren 2006 färdigställdes Nationell IT-strategi för vård och omsorg som påtalar denna brist.
IT har en central funktion i att möta den demografiska utvecklingen för att bibehålla önskvärd stan-dard. En Nationell ledningsgrupp för IT i vård och omsorg inledde sin verksamhet under våren 2005.
Våren 2006 kom ”Nationell IT-strategi för vård och omsorg”.116 Gruppen som varit delaktiga i den består av Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apoteket AB och Carelink.
Strategin främjar EU-kommissionens handlingsplan för e-hälsa där samtliga medlemsstater skall ha format en strategi. Den nationella IT-strategin fokuserar på att stärka medborgarnas och patienternas ställning och inflytande, vård skall inte hindras av verksamhetsmässiga och administrativa gränser och geografiska avstånd, vårdpersonalen skall ha kompetens- och kvalitetshöjande arbetsredskap och goda förutsättningar skall skapas. Det redogörs vidare för att det finns 20 landsting och 290 kommuner som är huvudmän för vårdens verksamhet. Verksamheten ses nu över av Ansvarskommittén där resultatet beräknas bli klart under början av 2007. Samarbete ses som en förutsättning och att IT-stöd måste le-das och samordnas på nationell nivå. Samarbete mellan kommun och landsting anges till sex olika in-satsområden.
Säkerhetssystem, standarder och regelverk skall fungera som en grundläggande struktur. Rikspolis-styrelsen har infört ett nationellt id-kort under 2005, vilket kan vara bärare av elektronisk information (elektroniska id-tjänster, e-ID) och således fungera som en säker elektronisk identifiering vid användan-det av e-tjänster. Det får betydelse i ett vidare perspektiv då patienter som inte kan få sitt vårdbehov tillgodosett i rimlig tid har rätt att söka vård i ett annat EU-land. Det öppnar upp för ett samarbete inom vården utöver nationsgränserna.
115 http://wwwupload.pls.ramboll.dk/dan/Publikationer/Sundhed/ITForVardOchOmsorg.pdf 2003, (2006-01-28).
116 http://www.regeringen.se/vard-it, (2006-03-27).
Nästa kapitel behandlar kvalitet och omvärldsbevakning. Här tas det personliga integritetsskyddet upp närmare samtidigt som kvalitetsregister diskuteras.
5.6 Källförteckning
Regeringskansliet, Verksamhetsplan. Regeringens IT-politiska strategigrupp, Näringsdepartementet, 2005-12-06
5.7 Internet
http://www.im.dk/publikationer/itstrategi.pdf National IT-strategi för sundhedsvaesenet, 2003-2007(2006-01-28)
http://www.regeringen.se/vard-it, (2006-03-27)
http://www.r-m.com/dan/sites/press/newsarchive/evaluering+af+norsk+sundhets-it.p.
(2006-01-28)
http://wwwupload.pls.ramboll.dk/dan/Publikationer/Sundhed/ITForVardOchOmsorg.pdf (2006-01-28) (IT för vård och omsorg i Sverige, 2003).
6 Kvalitet och omvärldsbevakning
I detta kapitel behandlar kvalitet och omvärldsbevakning samtidig som kvalitetsregister tas upp. Kvali-tetsmätningar för att följa upp olika registers tillförlitlighet utförs. Patientdatautredningen ser också över de olika register som finns för att om möjligt förändra och förenkla utan att minska kvaliteten utan kan-ske snarare öka den.
Kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården började föras på 1970-talet och idag finns det cirka 50 kvalitetsregister. En del register har varit lokala eller regionala men är nu nationella. De upprättades för att möjliggöra att följa effekten av behandlingarna och se förändring av behandlingsresultat över tid.117
En av statens offentliga utredningar är Patientdatautredningen där huvuduppdraget är att lämna för-slag till en väl fungerande och sammanhängande reglering av behandling av personuppgifter inom häl-so- och sjukvården. De har en särskild person som utarbetar förslag till särskild författningsreglering av nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården. Denna författning skall innehålla:
¾ Bestämmelser om vilka uppgifter som skall få tas in i registret
¾ Vad som krävs för detta
¾ Utredningens kall beakta bestämmelserna om skydd för den personliga integriteten vid behandling av person-uppgifterna i personuppgiftslagen (1998:204) och Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober § 995 – skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EG-direktivet om personuppgifter).118
De kvalitetsregister som finns har olika inriktning. Syfte är ofta att beskriva eventuella skillnader i an-vändningen av olika behandlingsmetoder, geografisk spridning, symtom på metoder. De senaste åren har register inriktats på att visa på skillnader i kvalitet, vårdutnyttjande eller medicinsk praxis. Datain-spektionen anser att det finns starka skäl för att låta de nationella kvalitetsregistren omfattas av en sär-skild registerlagstiftning.119
Diskussioner har förts med avseende på svåra avvägningar mellan skyddet för samhällsintressen och den personliga integriteten. Enligt Patientdata utredningen bör den enskilde själv kunna bestämma vilka uppgifter om patienten som kan användas och även hur. För att skyddas mot otillbörligt intrång från myndigheter bör den enskilde vara tillförsäkrad en sfär som skydd mot otillbörligt intrång från myn-digheter.120
Patientdatautredningen fick även ett tilläggsdirektiv i juni 2004 där tas speciellt upp att utredaren skall överväga frågor som rör:
¾ ”elektroniska patientjournaler,
¾ för vilka ändamål personuppgifter skall få behandlas,
¾ överföring av uppgifter både mellan olika organisatoriska vårdenheter inom den offentliga hälso- och sjukvår-den, samt
¾ mellan den offentliga hälso- och sjukvården och verksamhet som bedrivs av andra än landsting.”121
I direktivet ligger även uppgifter med internationell anknytning, speciellt med avseende på kvalitets-register. Teknisk utveckling inom hälso- och sjukvården har medfört att informationsutbyte via elektro-nisk form ökar i omfattning, vilket skapar nya möjligheter. När administrativa processer digitaliseras kan både personella och ekonomiska resurser frigöras för vårdenheterna. Det väcker även frågor beträffan-de IT-säkerheten. Patientjournallagen (1985:562) trädbeträffan-de i kraft 1986 och reglerar hur journalen skall se ut och vad den skall innehålla samt vilka yrkesgrupper som är skyldiga att föra journal. Men mycket har hänt sedan dess. När patienterna kan välja vård utanför sitt hemlandsting och även utanför Sveriges gränser och att medborgare i andra länder kan söka sig hit, väcker krav på ökad planerings- och
tetssäkringsarbete. Socialstyrelsen rekommenderar i sin rapport Patientjournallagen – en översyn med förslag till författningsförändringar att en sammanhållen journal skall föras per patient inom vården. De vill dessutom att samma journal skall användas för olika vårdtillfällen vid skilda enheter.122 Det kan ver-ka onödigt, men när oliver-ka läver-kare dokumenterar var och hur patienten bor, om de är gifta, hur många barn, var de arbetar, då förstår man att det räcker att detta dokumenteras i patientjournalen en gång och att bara ändringar förs in därefter.
Medlemsorganisationen Carelink erbjuder regioner, landsting, kommuner och privata vårdgivare att bli medlemmar för att gemensamt öka IT-användningen inom hälso- och sjukvården och frigöra resurser för medlemmarna.
2003 tillsattes Regeringens IT-politiska strategigrupp för att arbeta rådgivande och pådrivande med IT-politiska frågeställningar med ett antal fokusområden. Gruppen har medlemmar från både den offent-liga sektorn, det privata näringslivet och Regeringskansliet. Ett förslag utkristalliserades såsom: en öp-pen och konkurrensneutral IT-infrastruktur, mobilitet och utveckling av offentliga e-tjänster. Detta är ett axplock av de förslag som mest rör den offentliga verksamheten. De menar att i framtiden kommer de svenska medborgarna att ställa kunskapen i fokus och ta en aktiv del i det digitala samhället och om en fungerande marknad uppstår skall staten ta ett steg tillbaka för att generella marknadsförutsättningar skall få råda. Gruppen arbetar med att stimulera, formulera en gemensam målbild, identifiera hinder och peka på prioriterade insatser, skapa dialog och samverkan, öka förståelse för konsekvenser och mot-verka inlåsningseffekter, kort sagt: underlätta för den framtida IT-politiken och IT-strukturen i vårt sam-hälle.123 När jag läser om deras uppdrag så ser det i klartext ut som en SWOT-analys i ett IT-projekt, vilket väl ligger nära sanningen.
I och med att informationen gällde vård på de olika sjukvårdsinrättningarna ökar så ökar också möj-ligheten för patienter till insyn i vården. Olika sjukhus kan jämföras på ett sätt som inte gjorts förut, i alla fall inte av patienter. Olika vårdalternativ kan övervägas och Internet har ökat möjligheten för patienter att föra en diskussion gällde olika behandlingar via nätet. I USA rankas de bästa sjukhusen och det kan tänkas att olika patientföreningar kan få en roll som kvalitetsgranskare i framtiden. Andra aktörer med andra kompetenser inom vård (exempelvis sjukgymnast, naprapat) kan göra sig hörda på ett annat sätt via internet. Det väcker krav på ökad marknadsföring och sjukhusets varumärke och kända namn får en stor betydelse när sjukhuset skall etablera sig i en större marknad som alltmer öppnas. 124 När patient-journalen finns tillgänglig via internet är det många frågor som väcks. Lagstiftningen behöver förändras och olika konsekvenser blir tydliga när en bredare användning av datajournaler sprider sig. Ellen K.
Christiansen ifrån Norge höll 2001 ett föredrag där hon bland annat belyste osäkerheten gällde teleme-dicin. Det finns ingen direkt lag som reglerar detta, istället blir det lagar som härrör sig till patientjournal i allmänhet som kommer till användning och lagar beträffande data. Kvalitetssäkring är en av de viktiga frågor som aktualiseras i och med utbredningen av telemedicin.125