Del 4. Resultat & Analys
4.7 Sammanfattning av resultat & analys
Beskrivning av konsumtionsbilden
Inledningsvis kan det konstateras att medelvärdet av respondenternas Audit poäng är 9 poäng.
Gränsen för zon 2 går vid 7 poäng, medelvärdet ligger alltså i zon 2 vilket definieras som riskabla alkoholvanor. Detta ger bilden att många av de kvinnliga studenterna har riskabla alkoholvanor. Vidare så befann sig i 67 % i zon 2 eller högre. Vilket betyder att 67 % av de tillfrågade kvinnliga studenterna vid Linneuniversitetet i Kalmar har riskabla alkoholvanor.
Utöver Audit konstaterades att 86 % de kvinnliga respondenterna berusningsdricker varav 56
% av dem gör det på en månadsbasis. Genom att jämföra Audit mot Cagepoängen anser vi att vi lyckades finna en intressegrupp med riskablare alkoholvanor. Denna grupp bestod av 29 personer (Appendix 7.3) och endast en av dessa personer låg i zon 1 på Audit-testet, denna outliner uppvisade dock hälsosamma alkoholvanor enligt Audit och fick alla sina Cage-poäng på frågan om huruvida respondenten försöker begränsa sin alkoholkonsumtion med exempelvis vita månader (Fråga 15). En slutsats man kan dra av detta är att vi via enkäten identifierat en grupp på 28 personer som (24 %) vars alkoholvanor är oroväckande, då de fått träffar i bägge modellerna. Med andra ord kan slutsatsen dras att ca 24 % av respondenterna har särskilt oroväckande alkoholvanor och vi frågar oss om det kan finnas något intresse för att identifiera grupper genom att använda sig av metodtriangulering i högre grad än idag.
Har alkoholvanorna förändrats & vilka konsumtionsmönster finns?
På frågan om de kvinnliga studenternas alkoholvanor har förändrats sedan de började studera vid högskolan uppger 53 % av de kvinnliga studenterna att de dricker mer sedan de började studera. Bland dem som är nyinflyttade till Kalmar upplever 65 % en ökning. Detta är högt i jämfört med exempelvis de som redan bodde i anger endast 24 % att de dricker mer, de som inte bor i Kalmar har endast 8 % uppgett att de dricker mer. Detta torde leda till slutsatsen att en flytt till ny studieort är en riskgrund. Vilket exempelvis styrks av att 76 % av dem som inte bodde i Kalmar innan de påbörjade studierna hamnade i Zon 2 eller högre. Vilket leder till resonemanget att om man inte bodde i Kalmar innan studietiden så har man en ökad risk för högre alkoholkonsumtion. Detta kan delvis förklaras utifrån om det liminiala tillstånd som Crawford och Novak (2006) beskriver inträder, eftersom detta tillstånd kännetecknas av en avsaknad av strukturer och gamla auktoritete borde tolkningen kunna göras att de nya modellerna och sociala omgivningen skapar nya strukturer och förväntningar.
40 Även de som medverkade i högre omfattning under sin nollningsperiod är i större omfattning med i riskzonerna. Exempelvis så var 56 % av de som medverkade i liten omfattning under nollningen i zon-1 att jämföra med de 14 % i zon-1 av de som medverkade i stor omfattning.
Detta skapar uppfattningen att nollningen är en period som är av vikt för utvecklingen av riskfyllda alkoholvanor. Den eventuella förklaringen att de som har intresse av alkohol aktivare söker upp miljön kan delvis bortförklaras av att de som medverkade under nollningen i större omfattning känner att de dricker mer än tidigare. Utöver detta så påvisar Crawford och Novak (2006) i sin studie att det oordnade tillstånd som exempelvis en flytt kan innebära och övergångsriter (nollningsperiod) är av stor vikt för alkoholkonsumtionen. Den tredje delen av deras slutsatser (sociala umgänget) bör även ses sammanhängande till Banduras teori. Hur ens umgänge dricker bör fungera som modeller.
Det resultat som presenteras under 4.4 angående hur dryckesvanorna är beskaffade relateras till det Smart och Ogborne (2000) menar är det skandinaviska dryckesmönstret. Detta dryckesmönster innebär att större mängder alkohol intas per tillfälle men vid mindre tillfällen än i andra dryckeskulturer (Smart & Ogborne 2000). Detta föranleder tolkningen att dryckesvanorna upprätthålls eftersom det vanligt förekommande berusningsdrickandet är en gammal tradition.
Tolkning av konsumtionsbild, konsumtionsmönster och förändrade alkoholvanor
Om vi tolkar de gamla traditionerna och det skandinaviska dryckesmönstret med hjälp av Bandura kommer berusningsdrickande att läras in till stor del via modellinlärning. Detta exempelvis genom man som student förväntas dricka på det sättet som de andra gör och detta beteende imiteras och upprätthålls på så sätt. Vidare menar vi att man utifrån Social inlärning kan dra slutsatsen att det delas ut sociala rättelser i form av att omgivningen reagerar på olika sätt. Detta leder till att det skandinaviska dryckesmönstret vidmakthålls. Vilket även passar väl in med det Johansson & Lalander menar med att man har blivit socialiserad in i ett samhälle där alkoholen är ett naturligt inslag (Johansson Lalander 2010 s.66-67). Utifrån vad som tidigare berörts så menar vi att det sker i större utsträckning vid högskolor och universitet. Vidare menar vi att det finns en miljö vid högskolor och universitet som uppmuntrar studenter till alkoholbruk speciellt vid tillfällen som nollningsperiod, detta bör även reflekteras till de övergångsriterna som Crawford och Novak beskriver (Crawford &
Novak 2006).
41 En annan del av studentlivet som ter sig logiskt till social inlärning är följande. Att människor har en förmåga att belöna sig själva när de försöker förändra ett avvikande beteende.
Exempelvis så kan studenter belöna sig på något sätt när de lyckas genomföra akademiska uppgifter som gör deras akademiska liv enklare (Bandura 1977 s. 147). Detta belönande för oss till ett fenomen nämligen ”tentaslaskande1”. Detta innebär att studenter efter en genomförd tenta så möts upp och firar genomförd uppgift med varandra, allt som oftast genom att dricka alkohol och koppla bort skolan.
”Tentaslaskande” är intressant att relatera till Johansson & Lalander (2010) som menar att alkoholen genom sitt användningssätt fungerar som en befrielse och avkoppling från schematid. Dess betydelse är socialt konstruerad och fungerar som en symbol för avslappning och kravlöshet och detta har skett under en lång historisk process. Denna process har sker via att när människor dricker i en kravlös samvaro rekonstrueras alkoholens symboliska roll som ett medium för avkoppling mm. Vidare så fungerar exempelvis skålar som en ritualisering och legitimering av alkohol som ett socialt accepterat berusningsmedel. Merparten av människor reflekterar och ser inte alkohol som en drog eftersom de socialiserats in i samhälle där alkohol är accepterat som ett naturligt inslag i det sociala livet (Johansson, Lalander 2010 s. 66-67).
42
Del 5 Slutdiskussion och förslag till vidare forskning
Under detta avsnitt berörs och relateras det som är av intresse av undersökningens resultat i förhållande till uppsatsens syfte. Vidare diskuteras de områden som kan vara av intresse för utökad forskning.
5.1 Slutdiskussion
Likt vad de tidigare undersökningarna kommit fram till så påvisar resultatet att det finns många kvinnliga riskkonsumenter, hela 67 % av de responderande har alkoholvanor som gör att de klassificeras som riskkonsumenter. Detta resultat kan vara förhöjd på grund av det begränsade urvalet men kan inte lätt viftas bort då vårt bortfall är överraskande lågt. Att skillnaderna kan förklaras utifrån att vår enkät har en annan form är inte heller aktuellt då vi i en kritisk kontroll av våra frågor inte fann någon större skillnad, 61 % minst i zon 2 (appendix 7.5). Detta borde kunna leda till uppfattningen att ämnet är aktuellt att arbeta med.
Vidare så kan vi utifrån materialet konstatera att om man som kvinnlig student flyttar till Kalmar har en större benägenhet att vara riskkonsument. Detta och det likartade sambandet som vi funnit med nollningsperioden borde härleda uppfattningen att detta är ett nyckelområde att arbeta vidare med. Både från forskningens sida samt de som arbetar med allmän alkoholprevention. Vi vill även hävda att man utifrån riktade insatser gentemot framförallt nollningsperioden kan främja mer hälsosamma alkoholvanor. Men detta kan vara en svår utmaning, då alkoholens roll är socialt befäst (Johansson, Lalander 2010 s. 66-67).
Dock så kan man utifrån Banduras teori möjligen skapa fler förebilder, modeller att följa som inte ger näring åt alkoholens vikt i sociala sammanhang. Huruvida vårt sammanband mellan alkoholkonsumtionen till flytt och nollning kan förklaras utifrån sociala nätverk (eller avsaknaden av dem) är en av de teser som vi utvecklade våra frågor ifrån och ville undersöka, vidare så uppstår frågan om huruvida de som medverkade under nollningen har en större benägenhet att söka sig till alkoholstinna miljöer en bra fråga. Vi tror att så kan vara fallet, men vill även lyfta att det alkoholsökande beteendet i kontext till de analyser som görs utifrån social inlärning och en nyinflyttads eventuella avsaknad av sociala nätverk gör att vi vill hävda att de som är nyinflyttade utgör en grupp där alkoholen blir en socialt viktig enhet som fungerar som socialt kit.
43 De starka sociala sambanden som finns mellan alkohol och ett socialt umgänge gör att nollningsperioden fyller en viktig social funktion där alkoholen reproduceras som en symbol för social umgänge.
Den sociala makt som alkoholen besitter menar vi att man kan uppleva rätt enkelt, pröva bara att vistas nykter i en alkoholstinn miljö. Vi har personligen fått uppleva folks förväntningar när vi vistats nyktra i alkoholstinna studentmiljöer. Då har vi exempelvis fått svara på frågor om huruvida vi äter penicillin eller ska köra bil. Detta har vi själva tolkat som en effekt av den tidigare nämnda socialiseringen. Det är inte naturligt att vistas i den miljön utan alkohol och ses snarare som onaturligt och avvikande. Avvikande beteende har en benägenhet att utsläckas då responserna från omgivningen inte är av positiv karaktär (Bandura 1977 s.17-19).
Sammanfattningsvis kan vi således konstatera att den ökning av kvinnliga alkoholkonsumtion och andelen riskkonsumenter även styrks av vår undersökning. Dessa förhållanden och det faktum att studenter är en av FHI:s utpekade grupper borde ha orsakat fler insatser för att påverka den ökade konsumtionen. Statens folkhälsoinstitut (2011) presenterade siffror som påvisar att de alkoholvanor som skapas under tiden vid högskola eller universitet är viktiga för ens senare alkoholkonsumtion (Statens folkhälsoinstitut 2011b). Detta i kontext till de siffror angående nollning och boende som vi presenterat borde kunna leda till att fler riktade insatser görs för att påverka konsumtionsbilden. Några insatser har vi inte märkt av, dock så genomförs i skrivande stund en undersökning om studenternas alkoholvanor av studenthälsan, dess resultat kommer att vara intressant att sätta i kontext till denna rapport när deras siffror presenteras.
44
5.2 Förslag till vidare forskning
Som vi har nämnt och även Wennerberg et al (2006) påtalar så är inte Audit:s poänggränser absoluta utan fungerar mer som rekommendationer (Wennberg et al. 2006 s. 6). Dessa gränser har också stora skillnader. Då en svarade med 7 poäng och någon som hamnar på 13 poäng och ändå klassas de som zon 2. Detta faktum gör att vi vill hävda att det kan finnas behov av att utöka zon-2 för att finna de med mer besvärande alkoholvanor då många i den zonen enligt vår uppfattning inte har särskilt besvärande alkoholvanor.
Vidare finner vi att det finns otillräcklig forskning angående nollning och flytt till ny studieort. Dessa två ting har vi funnit viktiga för att tolka hur alkoholvanorna är beskaffade.
Dessa förhållanden är dock tydligt eftersatta inom forskningen och vi kan varmt rekommendera detta som ett ämne för fortsatt forskning då det inte bara är intressant utan även kan vara en viktig förklaringsmodell i förhållande till att alkoholvanorna under studietiden vid högskola och universitet påverkar konsumtion senare i livet.
Avslutningsvis vill vi poängtera att det fortfarande kvarligger en huvudfråga att utreda, ett flertal forskare lyfter att kvinnor dricker mer. Men ingen förklarar vari denna ökning baseras på, vad är det som orsakar att kvinnor dricker i större omfattning och mängd? Detta borde med fördel kunna analyseras utifrån normer och förändrade könsroller. Detta har inte varit ett för oss prioriterat kunskapsintresse men vi vill rekommendera studenter och forskare att utifrån genusperspektiv undersöka hur ökningen kan förklaras, det tordes kunna rendera i intressanta slutsatser.
45
Del 6 Källförteckning Tryckta källor:
Balodis, I. M., Potenza, M. N., Olmstead M. C. (2009) Binge drinking in undergraduates – Relationship whit gender, drinking behaviours, impulsivity and the perceived effects of alcohol National institute of health: Author manuscript
Bandura, A. (1977) Social learning theory London: Prentice hall
Bergman, H., Källmén, H. (2003) Svenska kvinnor har fått mer riskfyllda och skadligare alkoholvanor – Undersökning av förändringar i svenskarnas alkoholvanor åren 1997-2001 Läkartidningen: Nr 12, Volym 100. Sida 1034-1038
Dahlgren (1995) Kvinnor och alkohol
(red) Nordén, Å. (1995) Alkohol som sjukdomsorsak – del 1Malmö: Förlagshuset Nordens Grafiska AB
Crawford, L.A., Novak, K. B. (2006) Alcohol Abuse as a Rite of Passage: The Effect of Beliefs About Alcohol and the College Experience on Undergraduates' Drinking Behaviors New York: Baywood publishing Company - Journal of Drug Education Nr. 36, s.193-212 Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna Lund: Studentlitteratur AB
Djurfeldt, G., Larsson, R., Stjärnhagen, O. (2010) Statistisk verktygslåda 1
-samhällsvetenskapliga orsaksanalys med kvantitativa metoder Lund: Studentlitteratur AB
Egidius. H. (2005) Psykologilexikon V:3, Stockholm: Natur och Kultur
Eliasson, A.(2010) Kvantitativ metod från början(2:1 edt) Lund: Studentlitteratur AB Fahlke, C. (1997) Kpt: 8 Psykobiologiskt perspektiv
(red) Leissner, T. (1997) Alkohol - ett psykosocialt, beteende- och samhällsvetenskapligt perspektiv Lund: Studentlitteratur AB
Goldstein., E.B. (1994) Psychology Belmont: Wadsworth inc.
Hellevik, O. (1984) Forskningsmetoder I sociologi och statsvetenskap Stockholm: Natur och kultur
Holme I., M.., Solvang., B., K. (1997) Forskningsmetodik- Om kvalitativa och kvantitativa metoder Lund: Studentlitteratur AB
Horvath, A., Thomassen, B., Wydra, H. (2009) Introduction: Liminality and Cultures of Change Washington: International Political Anthropology
Högskoleverket (2008) Vilka är studenter? En undersökning av studenterna i Sverige Stockholm: Högskoleverket - Rapport 2008:33 R
46 Johansson, T., Lalander, P. (2010) Vardagslivets socialpsykologi Malmö: Liber AB
LaBrie. J.W., Hummer. J.F., Pedersen. E.R. (2007) Reasons for drinking in the college student context: The differential role and risk of the social motivator. Los Angeles:
Department of psychology - Loyola Marymount University
Magill, F. N. (1996) International encyclopedia of psychology: V:2 London: Salem Press Inc Molin, J. (1983) Alkohol Stockholm: Esselte Studium
Robson, C. (2011) Real world research, 3th edition Chichester: John Wiley & Sons Ltd.
Runquist, W. (2009) Sverige- Om konsten att sila mygg och svälja kameler Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift Vol. 26
Smith, E.E., Hoeksema, S.N., Fredrickson, B., Loftus, G.R. (2003) Introduction to psychology., 14th edition Belmont: Thomson learning
Smart, R. G., Ogborne., A. (2000) Drinking and heavy drinking by students in 18 countries Toronto: Centre for Addiction and Mental Health
Statens Folkhälsoinstitut (2011a) Alkohol- Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010; R 2011:10 Östersund: Statens folkhälsoinstitut
Statens Folkhälsoinstitut (2011b) Hur kan högskolan arbeta med alkoholprevention – Slutrapport från utvecklingsarbetet på fyra högskolor; R 2011:10 Östersund: Statens folkhälsoinstitut
Sverke, M. (2004) Kpt: 3 Kvantitativa metoder: Om konsten att mäta det man vill mäta (red) Gustavsson, B. Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen (3e edt). Lund:
Studentlitteratur AB
Trost, J. (2007) Enkätboken Lund: Studentlitteratur
Wahlgren. L (2008) SPSS- steg för steg, Lund: Studentlitteratur
Wechsler, H., Davenport, A., Dowdall, GW., Moeykens, B., Castillo, S. (1994) Health and behavioral consequences of binge drinking in college: A national survey of students at 140 campuses. Journal of the American Medical Association: JAMA 272:1672–1677
Zamboanga, B.L. (2006) From the Eyes of the Beholder – Alcohol expectancies and valuations as predictors of hazardous drinking behaviors among female college students Northampton: Department of Psychology – Smith College
47
Nätbaserade källor:
Alisso – Nollning 09 och livet efter nollningen Publikationsdatum 2009-08-12
Hämtat: 2012-05-04
http://www.alisso.se/nollning-09-och-livet-efter_nollningen/
Dagens nyheter – Alkohol skadar kvinnor snabbare (2011) Publikations datum: 2011-11-09 Nyteknik – Ingenjörer måste kunna supa
Publikationsdatum: 2000-11-29 Hämtat: 2012-05-07
http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article217067.ece Internetmedicin - CAGE
Franck, j. (2012) Alkoholberoende, diagnostik och behandling http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1590 Hämtad: 2012-04-17
Publicerad: 2012-01-24
48 Systembolaget – Unga kvinnor dricker mer (2012)
Publikations datum: Saknas Hämtat: 2012-02-20
http://www.systembolaget.se/Alkohol-och-halsa/Livsstil/Unga-kvinnor-dricker-mer/
Wennberg Et al. – Audit manual (2006)
AUDIT - The Alcohol Use Disorders Identification Test, AUDIT: Manual Wennberg, P., Källmén, H., Hermansson, U., Bergman H.
Publikations datum: 2006-02 Hämtat: 2012-04-23
http://www.sjuharad.se/bdh_filearea/Missbruksprojektet/AUDIT_svensk_manual_1_0.pdf Vetenskapsrådet – 2012 (ISBN: 91-7307-008-4)
Forskningsetiska principer – Inom humantistisk-samhällsvetenskaplig forskning Publicerat: Datum saknas
Hämtat: 2012-03-14
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
49
Appendix 7.1 Enkät
Målet med denna enkät är att undersöka alkoholvanorna hos kvinnliga högskolestudenter i Kalmar, vi vore tacksamma om ni kan svara på frågorna så noggrant och ärligt som möjligt.
Resultaten från enkäterna är anonyma och enkäten är på 18 frågor. Vi tackar på förhand för att ni svarar på vår enkät.
Hur gammal är du? _______år
Ett standardglas/ alkoholenhet motsvarar :
1 Vilket civilstånd har du?
Singel I förhållande Sambo/gift
2 Bodde du i Kalmar innan du började studera?
Ja Nej Bor inte i Kalmar nu
3 Är du aktiv i studentkåren?
Nej Lite grann Ja
4 Vilken studentförening tillhör du?
Vill ej uppge Jag tillhör:
Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan varje dag
Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan varje dag
Vänd sida
50
Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan varje dag
Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan varje dag
Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan varje dag
12 Hur ofta under det senaste året har du druckit så att du dagen efter inte kommit ihåg vad du sagt eller gjort?
Aldrig Mer sällan än en gång i månaden
Varje månad Varje vecka Dagligen eller nästan varje dag
13 Har du eller någon annan blivit skadad på grund av ditt
17 Hur ofta medverkade du under er nollningsperiod?
Aldrig Enstaka gång Flera gånger Ofta
18 Upplever du att du dricker mer sedan du började studera?
Ja Ja, lite mer Nej, lite mindre Nej
51
Appendix 7.2
Denna statistik åsyftar Figur 4.8 och är det kompletta resultatet. Tabell 7.1 är en korstabell som lyfter den exakta fördelningen över ”medverkan under nollningsperiod” mot huruvida respondenterna upplever att de dricker mer. Tabell 7.2 visar fördelningen över huruvida respondenten upplever att de dricker mer eller mindre och huruvida de medverkade under nollningsperioden
Tabell 7.1
Medverkade du under er nollningsperiod * Upplever du att du dricker mer sedan du började studera?
Upplever du att du dricker mer sedan du började studera?
Total Ja Ja, lite mer Nej, lite mindre Nej
Medverkade du under er nollningsperiod
Aldrig 3 4 2 16 25
Enstaka gång 3 9 6 11 29
Flera gånger 7 5 4 8 24
Ofta 19 13 2 6 40
Total 32 31 14 41 118
Tabell 7.2
Medverkan under nollningsperiod
Ja & Ja, lite mer Nej lite mindre, Nej
Antal Procent (av N(a)) Antal Procent (av N(b))
Aldrig 7 11 % 18 33 %
Enstaka gång 12 19 % 17 31 %
Flera gånger 12 19 % 12 22 %
Ofta 32 51 % 8 15 %
N(a) = 63 N(b) = 55
52
Appendix 7.3
Denna del består av utökad information till Cagedelen (4.4) och skall ses som ett komplement för de som är intreserade över fördelningen eller hur vi räknat i våra analyser. Figur 4.1 bidrar med en tydlig bild som visa vissa korrelationer mellan Audit och Cage poängen. Tabell 7.3 visar en precis fördelning för de 118 respondenterna och har av oss endast används matematiskt.
Figur 7.1
Cage och audit-poäng
Tabell 7.3
age * Audit poäng Crosstabulation Antal
Audit poäng
Total 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 18
Cage 0 2 2 3 5 2 2 7 2 2 1 1 29
1 1 1 1 2 2 4 2 6 5 9 3 3 1 40
2 1 1 1 4 1 5 2 1 3 1 20
3 2 1 1 2 3 4 5 1 2 21
4 1 1 1 1 4
5 1 1 2
6 1 1 2
Total 3 3 6 8 5 7 9 13 9 17 10 5 12 4 4 1 1 1 118
53
Appendix 7.4
Korrenspondens med etiska rådet ---Ursprungligt meddelande--- Från: Magnus Idevik
Skickat: den 14 mars 2012 14:19Till: Vetenskapsrådet Ämne: Hej, har en etisk forskningsfråga
Hej! Vi är två socionomstudenter, Magnus Idevik & Ajdin Hadzic. I skrivande stund håller vi på med en C-uppsats. Anledningen till att jag kontaktar er är att vi delvis utgår ifrån era
"Forskningsetiska principer" (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf).I det som ni benämner som samtyckeskravet lämnas utrymme till tolkning. Min fråga gäller detta utrymme, i vår studie är det kanske av godo för vår empiri att använda en "dold observation", dvs att vi studerar beteende utan att informera personen som vi observerar. Detta tillvägagångssätt har jag svårt att finna huruvida det är etiskt korrekt i era "forskningsetiska principer". Finns det någon tumregel jag kan konsultera eller får jag försöka finna svar någon annanstans huruvida vår metod är etisk korrekt.
Mvh Magnus Idevik & Ajdin Hadzic
Lena Stangerholt vidarebefodrade vårt medelande den 14 mars till Eva Grönlund Svaret kom den 21 Mars.
Hej Magnus och Ajdin,
Er fråga har vidarebefordrats från Vetenskapsrådet (VR) till Centrala etikprövningsnämnden (CEPN). Arbete som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå omfattas normalt inte av reglerna i lag (2003:460) om etikprövning av forskning som
rådgivande yttrande. Det innebär att en regional etikprövningsnämnd får lämna yttrande över arbeten som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå.
Länkar till EPL och etikprövningsförordningen hittar ni här: