Sammanfattning av resultat

Ytterligare variabler som inte genererade nämnvärda resultat var om brottsoffret samt gärningsmannen/männen fick komma till tals i artikeln/notisen och i så fall hur. Variablerna togs fram utifrån de pressetiska reglerna om att höra båda sidor, som är en del av studiens teoretiska utgångspunkter.

Efter vi genomfört vårt interkodarreliabilitetstest fann vi att denna variabel tolkades olika och vi försökte därmed stärka definitionen av den. Vid sammanställningen av resultatet märkte vi att det fortfarande rådde något olika tolkningar av dessa variabler och beslutade oss därmed för att utesluta dem från resultatredovisningen. Vidare ansåg vi att vi fortfarande kunde svara på våra frågeställningar.

V37. Nämns offret vid namn

V38. Nämns offrets namn i form av pseudonym

Totalt nämndes offret vid namn i 19 artiklar av de 788 artiklarna under de två åren, vilket motsvarade 10 olika offer. I totalt 3 artiklar nämndes offret i form av pseudonym. Offret, till skillnad från gärningsmannen, nämns i en högre utsträckning i artiklarna för att den

personligen varit i kontakt med nyhetsmediet eller om offret dog under händelseförloppet.

Det gör att vi finner vi det mer intressant att granska resultatet om namnpublicering av gärningsmän mot de pressetiska reglerna än resultatet om offer. Således utesluter vi variabler om offrets namnpublicering i vår resultatredovisning.

8.6 Sammanfattning av resultat

Totalt kodades 788 artiklar från tidningarna Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter, varav 443 under 2019 och 345 under 2020. Detta trots att det anmäldes lika många våldtäkter inom uppsatsens avgränsningar under de två åren.

Av artiklarna utspelade sig 53 procent inomhus och 46 procent utomhus under 2019. Samma siffror för 2020 är 50 procent inomhus och 49 procent utomhus. Det står i jämförelse med brottsstatistiken där 90 procent anmäldes som inomhusvåldtäkter och 10 procent som utomhusvåldtäkter under de två åren.

Den vanligaste platsen i nyhetsrapporteringen inomhus var hemmiljö med 28 procent 2019 och 32 procent 2020. Vanligaste platsen utomhus 2019 var gata/torg (17 procent) och vanligaste platsen 2020 var en ospecificerad plats utomhus (25 procent).

41 procent av texterna 2020 nämner information om att särskilt våld förekommit, i jämförelse med 38 procent 2019. I de texterna är misshandel vanligast ( 84 procent 2019 och 80 procent 2020).

Vad gäller hur relationen mellan gärningsmän och offer omskrivs, beskrivs relationen i 48 procent av texterna 2020 och 38 procent året innan. Av dessa texter är obekantskap den vanligaste relationen under båda åren, även om det är vanligare under 2020 ( 53 procent 2019 och 62 procent 2020). Det kan jämföras med brottsstatistiken där bekantskap är vanligast under båda åren.

I artiklarnas och notisernas rubriker var gärningsmännen mest frekvent omnämnda under båda åren. Däremot nämns de i en högre utsträckning 2020 än året innan (+ 14

procentenheter).

Majoriteten av gärningsmännen utgjordes av de två yngsta ålderskategorierna 18–29 år och 30–39 år under båda åren. Under 2019 var det däremot en större andel 18–29-åringar och en mindre andel 30–39-åringar än året efter. Brottsstatistiken följer liknande fördelningar som rapporteringen uppvisar.

78 procent av texterna 2019 utgjordes av fall med endast en gärningsman och 88 procent av texterna 2020. Totalt publicerades gärningsmännens etnicitet i 7 artiklar vardera år, totalt hade gärningsmännen en icke-svensk etnicitet i 12 artiklar av 14.

Gärningsmännens yrke framgår i 20 procent 2019 och 8 procent 2020. De vanligaste yrkena 2020 är politiker (27 procent), anställda inom polisen (23 procent), och anställda inom idrott (12 procent). Under 2019 var anställda inom transport (25 procent), anställda inom polisen (25 procent) och anställda inom vården (17 procent) vanligast.

Namn och bild på gärningsmän publicerades inte i majoriteten av artiklarna. När namn- eller bildpublicering av gärningsmän skedde var det vanligast i samband med rättegång. När bild på gärningsmännen förekom var det vanligaste 2019 att bilden var identifierande (35 procent) och under 2020 var det vanligaste att den var censurerad (54 procent).

Offrets ålder i rapporteringen utgjordes till största del av de två yngre åldersgrupperna 18–29 år och 30–39 år under de båda åren. Det går i linje med fördelningen i brottsstatistiken. 12 procent av offren i rapporteringen 2019 var i åldersgruppen 60 år eller äldre och 5 procent 2020, vilket står i jämförelse med 1–2 procent i brottsstatistiken.

Under 2019 nämndes offrets alkoholpåverkan i 20 artiklar, jämfört med 10 under 2020. I 6 artiklar 2020 nämndes det att offret blivit drogad och i 1 artikel 2020.

8.7 Resultatanalys

I följande avsnitt redogör vi för utmärkande likheter och skillnader vad gäller våldtäktsrapporteringen 2019 och 2020, samt mellan våldtäktsrapporteringen och brottsstatistiken för respektive år där statistik finns att tillgå.

8.7.1 Likheter i våldtäktsrapporteringen mellan de undersökta åren

Nedan listas de likheter i våldtäktsrapporteringen vi funnit mellan de två åren, utifrån våldtäktens karaktär, gärningsman och offer.

Plats

Till att börja med var andelen artiklar i nyhetsrapporteringen där det rör sig om

utomhusvåldtäkter jämn mellan de två åren, likaså för inomhusvåldtäkter. Gällande vilka platser inomhusvåldtäkterna har utspelat sig på, i artiklarna skiljer det endast några procent mellan åren. Den vanligaste platsen för båda åren är hemmiljö.

Särskilt våld

Gällande om artiklarna innehåller information om att det har förekommit särskilt våld i samband med våldtäkten, rapporterades det om särskilt våld i ungefär lika stor utsträckning 2019 (38 procent) och 2020 (41 procent). Misshandel var den vanligaste typen av särskilt våld för båda åren – 84 procent 2019 och 80 procent 2020.

Relation

Ännu en likhet för de två åren är att den vanligaste relationen mellan offer och gärningsman i nyhetsrapporteringen är obekanta, följt av bekanta och parrelation. Det fanns inget fall där offer och gärningsman var släkt, varken i rapporteringen från 2019 eller 2020. Andelen artiklar där offer och gärningsman ingick i en parrelation var liknande för båda åren - 14 procent 2019 och 12 procent 2020.

Framträdande i rubrik

I våldtäktsrapporteringen 2019 och 2020 var det allra vanligast att endast gärningsmännen omnämndes i rubriken och näst vanligast att varken offer eller gärningsman fanns med i rubriken. Andelen artiklar där varken offer eller gärningsmän omnämns i rubriken var jämn för de båda åren - 28 procent 2019 och 30 procent 2020.

Gärningsmännens ålder

Gärningsmännens ålder nämndes i ungefär lika stor utsträckning 2019 som 2020 - 33 procent jämfört med 37 procent. Den vanligaste åldern för gärningsmännen i våldtäktsrapporteringen 2019 och 2020 var 18-29 år, följt av åldern 30-39 år. Det var ungefär lika vanligt för båda åren att gärningsmännen var 50-59 år - 9 procent av artiklarna publicerade 2019 och 8 procent av artiklarna från 2020.

Antal gärningsmän

Antal gärningsmän förekom i lika stor andel av artiklarna från 2019 som från 2020 (91 procent). En gärningsman, två gärningsmän och tre gärningsmän var det vanligaste antalet gärningsmän i våldtäktsrapporteringen för båda åren. Andelen artiklar där det förekom tre gärningsmän var ungefär lika stor för 2019 (3 procent) och 2020 (4 procent).

Gärningsmännens etnicitet

Vilken etnicitet gärningsmännen hade framgick i nästan exakt lika stor andel av artiklarna för båda åren - i 98,4 procent 2019 och i 98 procent 2020. Majoriteten av gärningsmännen hade en icke-svensk etnicitet i artiklarna från 2019 och 2020 där etnicitet framgick.

Gärningsmännens yrke

I de få artiklar där gärningsmännens yrke publicerades, var det ungefär lika många som var anställda inom polisen 2019 som 2020 - 25 procent jämfört med 23 procent. En annan yrkeskategori där den procentuella skillnaden var låg mellan åren, var övriga yrken som innefattar spridda yrken som inte kunde delas in i någon av de andra kategorierna. Inom denna kategori förhöll sig skillnaden 13 procent 2019 och 11 procent 2020.

Anställda inom polisen utgör som sagt ungefär en fjärdedel av artiklarna där

gärningsmännens yrke publicerades både för 2019 och 2020. Vi vill understryka att det inte behöver betyda att poliser är överrepresenterade bland våldtäktsmän. En förklaring till detta

förhållande kan vara att poliser besitter en maktposition i samhället, och därför kan tidningarna anse att våldtäktsfall där poliser är inblandade är av högt nyhetsvärde - och därmed blir sådana fall en extra omskriven nyhet.

Namn- och bildpublicering av gärningsmän

Gärningsmännen namnpublicerades sällan i våldtäktsrapporteringen under 2019 och 2020.

Namnpublicering skedde i 2 procent av artiklarna från 2019, och i 4 procent av artiklarna från 2020. Även pseudonym publicerades ytterst sällan - i 2 artiklar från 2019 och i en artikel från 2020. Det var också sällan som gärningsmännen publicerades med bild i

våldtäktsrapporteringen 2019 och 2020. Totalt skedde bildpublicering i 26 artiklar från 2019 och i 26 artiklar från 2020.

Offer

När det kommer till offrets ålder var 18-29 år den mest förekommande åldern i

våldtäktsrapporteringen, och 30-39 år var den näst vanligaste åldern både 2019 och 2020.

Åldersgruppen 50-59 år utgör exakt samma andel av artiklarna både 2019 och 2020 - 2 procent. Ännu en likhet mellan åren är att åldersgruppen 18-29 år utgör nästan exakt samma andel av artiklarna - 56 procent 2019 och 57 procent 2020.

Gemensamt för 2019 och 2020 är att offrets alkohol- och drogpåverkan omskrivs i ytterst få artiklar. Under kodningen lade vi märke till att de artiklar där offrets alkoholpåverkan nämns ofta var i samband med fall där en beskrivning av hur offret och gärningsmannen/männen träffades på en fest/ klubb eller liknande innefattas. Vi har också kunnat se en tendens att alkohol nämnts i samband med rättegång där offrets alkohol- eller narkotikapåverkan har gjort att den varit i en ”särskilt utsatt situation”.

8.7.2 Skillnader i våldtäktsrapporteringen mellan de undersökta åren

Nedan listas de skillnader i våldtäktsrapporteringen vi funnit mellan de två åren, utifrån våldtäktens karaktär, gärningsman och offer.

En utmärkande skillnad är att det publicerades 98 färre artiklar under 2020, trots att det anmäldes lika många våldtäkter mot kvinnor 18 år eller äldre under båda åren.

Plats

Angående vilka platser utomhusvåldtäkterna utspelade sig i artiklarna, rapporterades det om våldtäkter begångna på gata/torg i större utsträckning 2019 (17 procent) jämfört med 2020 (9 procent).

Särskilt våld

Vilken typ av särskilt våld som förekommit i våldtäktsrapporteringen skiljer sig med några procent mellan åren. Vapenvåld och flera typer av särskilt våld var något vanligare 2020.

Medan misshandel, mord och mordförsök/hot var något vanligare 2019.

Relation

Vidare till tidningarnas rapportering om relationen mellan offer och gärningsman, framkom relation i större utsträckning 2020 än 2019 - 48 procent mot 38 procent. En annan skillnad mellan åren är att andelen artiklar där offer och gärningsmän var bekanta med varandra, var

mindre 2020 i jämförelse med 2019 - 26 procent kontra 33 procent. Andelen artiklar där offer och gärningsmän var obekanta med varandra, var däremot större 2020 än 2019.

Framträdande i rubrik

Hur framträdande offer och gärningsmän var i rubriksättningen skiljer sig mer eller mindre mellan åren. Andelen artiklar där endast gärningsmännen omnämndes var större 2020 än 2019. Medan “offer” och “både offer och gärningsmän” var mer framträdande i

rubriksättningen 2019 än 2020 rent procentuellt.

Gärningsmännens ålder

Hur stor andel av artiklarna där gärningsmännen är 40-49 år, 50-59 år och 60 år eller äldre skiljer sig mellan de två åren. 2020 är 40-49 år den tredje vanligaste åldersgruppen följt av 50-59 år och Annan, övrig. År 2019 är däremot 50-59 år den tredje vanligaste åldersgruppen, följt av 40-49 år, “Annan, övrig” och 60 år eller äldre.

En betydligt större andel av gärningsmännen var 18-29 år i nyhetsrapporteringen under 2019 - 62 procent jämfört med 43 procent 2020. En större andel var 30-39 år under 2020 - 31 i jämförelse med 20 procent året innan. Det var dubbelt så vanligt att gärningsmännen var 40-49 år i rapporteringen från 2020 än rapporteringen från 2019 - 6 procent kontra 12 procent.

Antal gärningsmän

Sett till procentuell skillnad var det vanligare med en gärningsman 2020 än 2019. Däremot var det mer än dubbelt så vanligt med två gärningsmän 2019 i jämförelse med året därpå - 15 procent kontra 6 procent.

År 2020 hittades inga artiklar där det var fyra gärningsmän, fem gärningsmän eller fler än fem gärningsmän som begått våldtäktsbrottet. 2019 utgjorde kategorierna en till två procent.

Gärningsmännens etnicitet

En skillnad vad gäller gärningsmännens etnicitet är att i 2 artiklar från 2020 där etnicitet framgick, var gärningsmännen svensk. Av artiklarna publicerade 2019 där gärningsmännens etnicitet framgick var alla icke-svenska.

Gärningsmännens yrke

Vidare till gärningsmännens yrke, publicerades denna uppgift i större utsträckning 2019 än 2020 – 19 procent jämfört med 7,5 procent.

Det finns en procentuell skillnad mellan åren vad gäller vilket yrke som var mest

förekommande i våldtäktsrapporteringen. I rapporteringen från 2019 var det vanligast att gärningsmännen var anställd inom polisen eller inom transport, följt av anställd inom vården, politiker och övriga yrken, anställd inom idrott samt tatuerare. I rapporteringen från 2020 var det däremot vanligast att gärningsmännen var politiker, följt av anställd inom polisen,

anställd inom idrott, övriga yrken, massör och tatuerare och anställd inom vården samt anställd inom transport. Den största procentuella skillnaden finner vi kategorin anställd inom transport – 25 procent av artiklarna från 2019 ingår i denna kategori, och 4 procent av artiklarna från 2020.

Att tatuerare utgör 8 procent av de artiklar där gärningsmännen yrke publicerades år 2020 och 2 procent av artiklarna publicerade 2019, kan vid en första anblick vara överraskande. Det kan därför vara värt att belysa att det endast rör sig om en till två fall, men att det har publicerats flera artiklar om samma fall.

Namn- och bildpublicering av gärningsmän

Det finns en skillnad vad gäller vilken typ av bildpublicering som var vanligast under de två åren. Under 2019 var identifierande bilder den mest publicerade bildtypen, följt av

fantombild, censurerade bilder och avatarbilder. År 2020 var censurerade bilder den mest publicerade bildtypen, följt av identifierande bilder - och fantombilder och avatarbilder publicerades i lika stor utsträckning.

Offrets ålder

Det finns några skillnader vad gäller offrets ålder i våldtäktsrapporteringen 2019 och 2020.

Offrets ålder nämndes i större utsträckning 2019 än 2020 - 30 procent mot 17 procent.

Åldersgruppen 40-49 år var mer förekommande 2019 än 2020 - 10 procent kontra 3 procent.

Detsamma gäller för åldersgruppen 60 år eller äldre - 12 procent 2019 och 5 procent 2020.

Offrets påverkan av alkohol/narkotika eller utsatthet för droger

Det framkom om offret har varit påverkad av alkohol i fler artiklar 2019 än 2020 - 20 artiklar respektive 10 artiklar. Vidare framgick det även om offret blivit drogad i fler artiklar 2019 än 2020 – 6 artiklar kontra 1 artikel.

8.7.3 Likheter mellan brottsstatistiken och våldtäktsrapporteringen Nedan listas de likheter vi funnit mellan fördelningen i brottsstatistiken och våldtäktsrapporteringen.

Gärningsmännens ålder

Ordningsföljden vad gäller vilka åldersgrupper som är mest förekommande är densamma för brottsstatistiken och våldtäktsrapporteringen år 2020. 18-29 år är den vanligaste

åldersgruppen, följt av åldersgrupperna 30-39 år, 40-49 år och 50-59 år. Andelen

gärningsmän som är i åldern 40-49 år är exakt samma i nyhetsrapporteringen från 2020 som i brottsstatistiken från samma år (12 procent).

2019 är 18-29 år och 30-39 år de vanligaste åldersgrupperna bland gärningsmän båda i nyhetsrapporteringen och enligt brottsstatistiken. 60 år eller äldre är den minst

förekommande åldersgruppen i rapporteringen och enligt brottsstatistiken från samma år.

Antal gärningsmän

Det är något svårt att göra djupgående analyser av antal gärningsmän i

våldtäktsrapporteringen i förhållande till antal gärningsmän enligt brottsstatistiken. Detta då Brottsförebyggande rådet presenterar sin statistik över antal gärningsmän utifrån

medelvärden, och dessutom delas antalet misstänkta per ärende in efter parternas relation.

Som tidigare framgått är medelvärdet för antalet misstänkta per ärende 1,0 personer i de fall då målsägande och misstänkt ingår i en nära relation, 1,2 personer då parterna är bekanta och 1,5 personer då parterna är obekanta. (Brå, 2019b). Enligt brottsstatistiken är det alltså

vanligast med en gärningsman. Detta överensstämmer med Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheters nyhetsrapportering där det var en gärningsman i 78 procent av artiklarna från 2019 och i 88 procent av artiklarna från 2020.

Offrets ålder

När det kommer till att jämföra nyhetsrapporteringen med brottsstatistiken gällande offrets ålder blir det aningen svårt att göra en jämförelse baserat på de olika åldersgrupperna då indelningen av åldersgrupperna skiljer sig åt. Det går inte att säga att brottsstatistiken och nyhetsrapporteringen reflekterar samhället till hundra procent då det finns ett mörkertal över antalet anmälda våldtäkter (Brå, 2020).

Men det går att säga att de två yngre åldersgrupperna, vilket är 18–29 år och 30–39 år i nyhetsrapporteringen, samt 18–24 år och 25–34 år i brottsstatistiken, var de vanligast förekommande åldersgrupperna både i brottsstatistiken och nyhetsrapporteringen för båda åren.

8.7.4 Skillnader mellan brottsstatistiken och våldtäktsrapporteringen

Nedan listas de olikheter vi funnit mellan brottsstatistiken och våldtäktsrapporteringen.

Plats

Vidare är utomhusvåldtäkter överrepresenterade i nyhetsrapporteringen i förhållande till brottsstatistiken medan inomhusvåldtäkter är underrepresenterade. Detta gäller för både 2019 och 2020.

Relation

Våldtäktsfall där offer och gärningsmän ingår i en parrelation är underrepresenterade i nyhetsrapporteringen i förhållande till brottsstatistiken för både 2019 och 2020. Fall där offer och gärningsmän är bekanta är också underrepresenterade i rapporteringen för båda åren - framför allt år 2020. Detsamma gäller fall där offer och gärningsmän är släkt. Däremot finns det en stor överrepresentation i tidningarnas rapportering vad gäller fall där offer och

gärningsmän är obekanta med varandra.

Gärningsmännens ålder

Enligt brottsstatistiken från 2019 är den tredje vanligaste åldersgruppen för lagförda män 40-49 år, medan i våldtäktsrapporteringen från samma år är 50-59 år den tredje vanligaste åldersgruppen.

Vidare skiljer det några procent mellan de olika åldersgrupperna i brottsstatistiken jämfört med nyhetsrapporteringen. För 2019 finner vi den största procentuella skillnaden i

åldersgruppen 30-39 år, där skiljer det 8 procent mellan statistiken och rapporteringen. För 2020 finns den största procentuella skillnaden i åldersgruppen 18-29 år, och där skiljer det 10 procent.

Åldersgruppen 60 år eller äldre är något underrepresenterad i nyhetsrapporteringen under båda åren. År 2020 finns denna åldersgrupp inte representerad i rapporteringen.

Offrets ålder

Som vi tidigare nämnt är det något svårt att jämföra nyhetsrapporteringen med

brottsstatistiken gällande offrets ålder, då indelningen skiljer sig åt. Det vi kan se är att 60 år eller äldre är den tredje mest förekommande åldersgruppen i nyhetsrapporteringen från 2019 och 2020, medan 35–44 år är den tredje största åldersgruppen enligt brottsstatistiken för båda åren.

Den fjärde mest förekommande åldersgruppen är 40–49 år i nyhetsrapporteringen under 2019 och 2020, respektive 45–54 år i brottsstatistiken för båda åren. Den femte vanligast

förekommande åldersgruppen i nyhetsrapporteringen är 50–59 år i nyhetsrapporteringen för båda åren, respektive 55–64 år i brottsstatistiken från 2019 och 65 år eller äldre i statistiken från 2020.

9 Diskussion

I detta avsnitt diskuteras uppsatsen utifrån studiens teoretiska ramverk samt jämförs med tidigare forskning. Sedan sammanfattas svaren på frågeställningarna i en slutstas. Till sist diskuteras studiens generaliserbarhet och förslag till vidare forskning.