Undersökningen visar att alla elva pedagoger är positiva till utflykter och att alla utom en av pedagogerna går på utflykter regelbundet med sin barngrupp. Sex av pedagogerna som arbetar med utflykter som dagligt arbetssätt eller som arbetar på en förskola med en naturprofil går på utflykter minst två gånger i veckan och ser få hinder för att gå på utflykter eftersom de har bra rutiner för dem. Fyra av de övriga pedagogerna går på utflykter en gång i veckan och anser att barnen lär sig mycket av utflykterna, men att det har blivit svårare att komma iväg på utflykter på grund av bland annat växande barngrupper och olycksfallsrisker i trafiken. Pedagogernas definition av ordet utflykt skiljer sig åt, men den förfaller i praktiken spela mindre roll då de flesta pedagoger uppger att de oftast går på utflykt till skogen då de upplever att barnen lär sig mycket där i den fria leken och genom sina egna upptäckter av naturens väsen. I intervjuerna berättar pedagogerna engagerat om sina skogsutflykter men de flesta av dem följer inte upp sina skogsbesök med återkopplande dokumentation till skillnad från utflykterna i närmiljön.
148 Lillemyr (2013), s. 106-108; Piaget (1972), s. 135-139.
149 Vygotskij (2002), s. 20-22.
150 Gustafsson (1999).
151 Vygotskij (2002), s. 34-35.
152 Dewey (2004), s. 107.
35 Många av pedagogerna besöker även lekplatser eftersom de menar att barnen tycker att det är kul men själva upplever pedagogerna att fantasileken har svårt att komma igång då leken kretsar kring motoriska övningar i lekredskapen.
Diskussion
Syftet med studien var är att kartlägga och analysera förskolepedagogers tankar om utflykter som arbetssätt. Genom att använda intervjuer har pedagoger fått möjlighet att förklara och vidareutveckla sina tankar och det framkommer fler likheter än skillnader i pedagogers tankar kring utflykter som arbetssätt. Mitt bidrag till forskningen en således en intervjustudie om utflykter som fenomen men då studien består av ett mindre antal pedagoger ger den mest ett övergripande resultat som det kan det vara svårt att generalisera kring.
I diskussionen diskuteras nu analysens resultat i relation till tidigare forskning.
Diskussion utifrån tidigare forskning
Ett intressant resultat är hur pedagoger ser på trafiken i närmiljön. Sex av pedagogerna är oroade för barnens säkerhet när de är ute i trafiken med en stor barngrupp, en oro som delas av pedagogerna i Mie Vågbergs studier där pedagogerna slutade åka tunnelbana till
naturområden på grund av minskad personaltäthet. 153 Sju av pedagogerna ser dock vistelsen i närmiljön som ett tillfälle till att träna barnen i hur man beter sig i trafiken, något som Pia Björklid menar att forskning visat inte är meningsfullt innan tolvårsåldern på grund av barns begränsade förmåga att agera trafiksäkert.154 Björklid poängterar att barn istället behöver få granska trafiken kritiskt och ha inflytande i hur sin närmiljö ska se ut.155 Jag anser att ett sätt att göra det kan vara att arbeta med trafik som tema där barnen uppmanas att tänka efter själva och få tid att undersöka hur trafiken faktiskt ser ut i närområdet kring förskolan. Eftersom barn enligt Sofia Cele lär känna miljöer genom att visats fysiskt i dem156 så kan trafiken utgöra ett hinder för detta, något som jag menar att barnen kan uppmuntras påpeka för berörda lokalpolitiker.
Ett annat intressant resultat är hur pedagogerna använder sig av utflykter i sin pedagogiska verksamhet. I studien berättar sex av pedagogerna att det viktigaste med utflykter är att barnen
153 Björklid (årtal saknas).
154 Ibid.
155 Björklid (2004).
156 Cele (2008).
36 får uppleva naturen. Pedagogerna menar att barnen upplever naturen med alla sina sinnen och lär sig hur naturen fungerar bara genom att vistas i den. Pedagogerna har ibland projekt med barnen där de fokuserar på ett visst ämnesinnehåll men de menar att de tycker att det är viktigast att vara en närvarande pedagog och följa barnens intressen.
Pedagogerna i Änggårds och Ärlemalm-Hagsérs studier använder sig av samma arbetssätt och visar även de en stor tilltro till att barn lär sig saker om naturen automatiskt när de befinner sig i den.157 Däremot uppger endast två av pedagogerna i min studie att det är viktigt att barnen får lära sig att värna om naturen, något som skiljer sig från hur pedagogerna i Änggårds och Ärlemalm-Hagsérs studier resonerar.158 Tre av pedagogerna i min studie berättar att de går till olika platser i skogen för att barnen ska få variation i upplevelser men även för att barnen ska känna sig trygga där. Änggård påpekar att genom att skapa platser i skogen som har olika funktioner så tämjer man naturen och återskapar förskolans lokaler. Det kan göra att barnen känner sig trygga men också att skogens magi går förlorad. Därför hävdar Änggård att man för att stävja detta kan förstärka en plats magi med att berätta en saga kring den159, något som en av pedagogerna i min studie uppger har skett. När pedagogerna går ut i närmiljön för att lära känna den framkommer i mina intervjuer ett annat förhållningssätt eftersom pedagogerna leder barnen vidare till ny kunskap när de ser vad barnen intresserar sig för. Pedagogerna låter barnen gå runt i närmiljöerna och utforska dem, de hjälper barnen leta fakta om intressanta saker de stött under promenaderna och uppmuntrar barnen i sitt skapande när de få tillverka miniatyrvärldar utifrån saker de sett i närmiljön. Enligt Cele behöver barn få gå runt och utforska närmiljön på det här sättet för att förstå hur platser hänger ihop och ligger i förhållande på varandra. Hon menar också att barns förstålse stärks av att få skapa små modeller av verkliga ting, precis som barnen fått göra.160 Barnen uppmuntras även att reflektera kring närmiljön i det fortsatta arbetet kring temat på förskolan medan endast tre av pedagogerna uppger att de regelbundet följer upp skogsutflykterna med att reflektera kring dokumentation på förskolan.
Ärlemalm-Hagsér menar att pedagoger ofta inte reflekterar tillräckligt över sin verksamhet i skogen och att det finns en fara i att ta för givet att barn lär sig saker i miljöer bara genom att visats i dem.161 Flera av pedagogerna i mina intervjuer menar att det är svårt att vara
tillgänglig för barnen och dokumentera samtidigt, jag menar att det går vara en närvarande
157 Änggård (2009b); Ärlemalm-Hagsér (2008)..
158 Ibid.
159 Änggård (2012).
160 Cele (2008).
161 Ärlemalam-Hagsér (2008).
37 pedagog och ändå dokumentera genom att låta barnen använda lärplattor att fota och filma med då även den själva dokumentationen kan göras ihop med barnen direkt i lärplattorna.
Ett annat sätt att återskapa skogsvistelsen skulle kunna vara att med hjälp av projektor visa upp ett foto från skogen på väggen som barnen kan gå in i och interagera med eftersom Cele påpekar menar att barn lära känna miljöer genom att vara i dem.162 De yngre barnen som saknar ord får då en möjlighet till delaktighet i dokumentations reflektionsdel. Ett annat sätt att förlänga naturutflykten är att ta med naturmaterial till förskolan där barnen kan få fortsätta undersöka, konstruera och skapa med materialet.
Ett slående resultat i studien är hur tydligt samtliga pedagoger uppger att de ser skillnad på barns lek i naturmiljö och planerad utomhusmiljö. Pedagogerna berättar engagerat hur barnen leker fantasilekar med naturmaterialet i naturmiljön medan de på lekplatser mest tränar sin motorik i lekredskapen och springer runt på lekplatsen. Pedagogerna väljer ändå att besöka lekplatser eftersom barnen tycker att det är kul. Samtliga pedagoger uppger att de ser att barnen leker tre kategorier av lekar i skogen: fysisk lek, konstruktionslek och rollekar, något som stämmer väl överens med Änggård och Ärlemalm-Hagsér studier.163 Änggård lyfter fram att skogens vilda karaktär uppmuntrar till fantasileklek som utspelar sig i olika miljöer såsom ute på havet och att vissa platser inbjuder till en viss sorts lek genom sin karaktär, något som man kan relatera till den plats som en av pedagogerna i min studie benämner som
Rymdskeppet. 164 Mårtensson skriver i sin avhandling Landskapet i leken att den vidlyftiga leken behöver en miljö med rymd och dynamik som svara på barnens infall istället för att hämma dem. I skogen kan barn hoppa in bland buskar och upp på stenar för att utveckla lekens berättelse medan lekredskapen lätt styr leken på lekplatsen.165 Både Jansson och Mårtensson menar att lekredskap som står tätt utställda nära varandra gör det svårt för barnen att regissera fantasilekar eftersom landskapet då leker med barnen och styr barnens
rörelseriktning vilket hämmar fantasileken. 166 Därför menar Jansson att man istället för lekplatser bör planera leklandskap där redskapen sätts in så att de samspelar med miljön.167 I en intervju berättar en pedagog om Botaniska trädgården som är en planerad utomhusmiljö
162 Cele (2008).
163 Änggård (2009c); Ärlemalm-Hagsér (2008).
164 Änggård (2012).
165 Ibid., s. 122-128.
166 Jansson (2013); Mårtensson (2013).
167 Jansson (2013).
38 som inte planerad för barn men som med sin omväxlande karaktär ändå erbjuder barnen ett leklandskap där de själva regisserar leken.
Alla pedagoger utom en menar att även skogens naturmaterial stödjer barnens fantasilek, något som Änggård instämmer i eftersom det inte är förutbestämt utan måste tolkas.168 Mårtensson påpekar också att naturmaterial är ett levande material som främjar den sinnliga leken där barnet kan låta sig uppslukas av leken med alla sina sinnen. 169 Flera pedagoger menar också att naturmaterialet uppmuntrar till samarbete till skillnad från lekredskap där barnen mest blir osams om vem som ska använda redskapet, detta resonemang stödjs av Mårtenssons och Janssons studier där barnen gärna samlar skatter av kottar och löv i kojor där flera barn får plats.170 Vidare menar Änggård att naturmaterialet underlättar för barnet att bryta könsstereotypa könsmönster171, men i en utsaga från en pedagog i min studie används pinnar som vapen. Denna pedagog ser stora skillnader på pojkar och flickors rollekar i skogen där flickor leker djurungar och pojkar är superhjältar, något som framkommer även i
Änggårds och Ärlemalm-Hagsérs studier i viss mån. I deras studier leker inte flickor krigslekar, men däremot leker även pojkar djurungar. 172Att enbart en pedagog i min studie uppger att hon ser könsskillnader i leken skulle kunna bero på att barn enligt Änggård leker krigslekar utom hörhåll från pedagogerna eftersom de vet att deras pedagoger inte gillar denna typ lek.173
Vidare berättar två av pedagogerna i intervjuerna hur barnen manipulerar redskapen genom att till exempel klättra uppför rutschkakan för att hitta nya utmaningar. I Janssons och
Mårtenssons studier framkommer också en önskan om att kunna förändra sin lekmiljö genom att göra om den efter eget huvud, bland annat genom att använda lekredskap på ett annat sätt än det är tänkt. 174 Jansson påpekar att även att pedagoger lätt blir sysslolösa på lekplatser då de inte inspireras till att utforska platsen eftersom lekredskapen i barnstorlek inte ger någon stimulans.175 Jag menar därför att pedagogerna skulle kunna bli mer delaktiga i barns lek genom att ta med löst material i form av filtar och snören till lekparker så att de tillsammans med barnen skulle kunna ha gemensamma projekt på lekparkerna och skapa ett mer
dynamiskt leklandskap. Att skapa en egen miljö på lekplatsen skulle kunna vara ett bra sätt att
168 Änggård (2009a).
169 Mårtensson (2004), s. 109-117.
170 Mårtensson (2004), s. 77; Jansson (2009), s. 65; Jansson (2010).
171 Änggård (2009a).
172 Änggård (2009a); Ärlemalm-Hagsér (2008).
173 Änggård (2012).
174 Jansson (2009), 45; 65; Mårtensson (2004), s. 77.
175 Jansson (2010).
39 visa på miljöns möjligheter för barnen och inspirera dem till att utveckla leken från
redskapslek till fantasilek.
Konklusion
Syftet med min studie var att kartlägga och analysera förskolepedagogers tankar om utflykter som arbetssätt. Studiens resultat visar att syftet har besvarats i intervjuerna och då resultatet stämmer väl överens tidigare studier om barns vistelse i planerade utomhusmiljöer och naturmiljö stärker det undersökningens trovärdighet. Däremot går det inte att dra generella slutsatser utifrån en mindre omfattande studie såsom denna. Resultaten och egna reflexioner utifrån forskningsfrågorna och förslag på fortsatt forskning redovisas nedan.
Hur definierar pedagogerna ordet utflykt?
Pedagogernas definitioner på utflykt skiljer sig åt men spelar i praktiken mindre roll då majoriteten av pedagogernas veckoliga utflykter leder till skogen.
Vilka faktorer styr pedagogernas val av utflykter?
Samtliga av de tillfrågade pedagogerna är positiva till utflykter och att alla utom en av
pedagogerna går på utflykter regelbundet med sin barngrupp även om många av pedagogerna upplever stora barngrupper och risker i närmiljön som försvårande faktorer. Däremot går de pedagoger som arbetar med utflykter som arbetssätt eller har en naturinriktning oftare på utflykter än övriga pedagoger och ser färre hinder för utflykterna. Jag har kommit fram till att pedagogernas egen inställning här är en viktig ram för hur verksamheten formas.
Vilka syften har pedagogerna med utflykt?
Jag fann i pedagogernas svar en stark förkärlek för att välja skogen som utflyktsmål då de upplever att barnen lär sig mycket där i den fria leken och genom sina egna upptäckter av naturens väsen. I intervjuerna berättar pedagogerna engagerat om sina skogsutflykter men de flesta av dem följer inte upp sina skogsbesök med återkopplande dokumentation. I vistelsen i närmiljön framkommer ett mer reflekterande förhållningssätt där barnen själva får vara aktiva i sitt kunskapsinhämtande samtidigt som pedagogerna leder dem vidare till ny kunskap. Jag tycker att det är bekymmersamt att pedagogerna reflekterar så pass lite över de utflykter de
40 gör och i synnerlighet att de inte uppger att barnen får träna mer på att visa empati mot allt levande i sin omgivning. Pedagogerna bör därför använda sig av en mer systematisk dokumentation som barnen är delaktiga i och får ta del av regelbundet genom att den finns tillgänglig för barnen i förskolans lokaler. På så sätt lever utflykten vidare under längre tid och pedagogerna kan höra och se hur barnens tankegångar går för att se hur de ska inspirera barnen till nya upptäckter.
Vilken betydelse anser pedagogerna att utflyktsmålet har för barns lek?
Jag upptäckte även att pedagogerna i studien talar om att de anser att utflykterna till lekplatser egentligen inte fyller mer syfte än en stunds lustfylld förströelse för barnen till skillnad från leken i naturmiljö där barnen leker utvecklade fantasilekar tillsammans. I läroplanen står det att barn ska få lära känna sin närmiljö vilket forskning visar att barn gör genom att leka i den.
187188
Jag menar att det gör att pedagoger ska göra utflykter med sin barngrupp för att arbeta enligt läroplanen då den beskriver det hur viktigt det är att leken används som ett verktyg för att främja barns utveckling och lärande.189 Barn tillbringar en stor del av sin uppväxt i förskolan och därför är det viktigt att deras tid där fylls med meningsfyllda aktiviteter i spännande lärmiljöer. Med dagens stora barngrupper kan det vara svårt att ta sig till ett naturrum på långt avstånd vilket medför att pedagogerna får söka upp områden i närmiljön.
Förslag på fortsatt forskning
Som fortsatt forskning rekommenderar jag därför att man gör en omfattande lekplatsforskning för att se hur man hjälpa barn att börja leka fantasilekar där. Sofia Cele skriver i sin
avhandling Communicating Place att för barn ska få ett reellt inflytande så behöver de få gå runt i miljön och visa med sina kroppar hur de vill leka där.190 Under dessa videofilmade gåturer bör man dock såsom Mårtensson och Änggård menar vara lyhörd när man filmar dem för att inte kränka deras integritet.191
187 Lpfö 98 (2010).
188 Björklid (årtal saknas); Cele (2008).
189 Lpfö 98 (2010).
190 Cele (2006), s. 211-214.
191 Mårtensson (2004), s. 46-46; Änggård (2009c).
41
Referenser
Björklid, Pia (2004): Barns närsamhälle (Presenterat vid seminariet ”Inspiration för skolans arbete med trafik- och miljöfrågor” den 16 augusti 2004). Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm. http://www.fot.se/documents/Barns_narsamhalle.pdf (2015-08-23). S. 1-11.
Björklid, Pia (årtal saknas): Forskning om barn och trafik. Borlänge: Trafikverket.
http://www.trafikverket.se/contentassets/6ea0704deb6d4711b259b88a1d3bf127/forskning_o m_barn_och_trafik_pia_bjorklids_forskningssammanstallning.pdf (2015-08-23). S. 1-13.
Cele, Sofia (2006): Communicating place. (Stockholm studies in human geography 16).
Stockholm: Stockholms universitet.
Cele, Sofia (2008): Från sinne till symbol- barns förhållande till kartan. Geografiska Notiser 3/2008, s. 123-131.
Dewey, John (2004): Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur.
Dahlöf, Urban (1999): Det tidiga ramfaktoriska tänkandet. . Pedagogisk Forskning i Sverige årg 4 nr 1, 1999, s. 5-29.
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängnerud, Lena (2009):
Metodpraktikan. Stockholm: Norsteds Juridik.
Gustafsson, Christina (1999): Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 4 nr 1, 1999, s. 43-57.
Jansson, Märit (2009): Management and Use of Public Outdoor Playgrounds. (Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2009:46). Alnarp: SLU.
Jansson, Märit (2010): Attractive playgounds: Some Factors Affecting User Interest and Visiting Patterns. I Jansson, Märit: Management and Use of Public Outdoor Playgrounds, (s.
1-19, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2009:46). Alnarp: SLU.
Jansson, Märit (2013): Utveckla de offentliga lekplatserna. Movium 5/2013, s. 1-8.
42 Lillemyr, Ole Fredrik (2013): Lek på allvar. Stockholm: Liber, s. 102-110.
Lindblad, Sverker; Linde, Göran; Naeslund, Lars: Ramfaktorteori och praktiskt förnuft. . Pedagogisk Forskning i Sverige årg 4 nr 1, 1999, s. 93-109.
Lpfö 98 (2010), Läroplan för förskolan. Utbildningsdepartementet, Stockholm: Skolverket.
Lundgren, Ulf P: Ramfaktorteori och praktiks utbildningsplanering. . Pedagogisk Forskning i Sverige årg 4 nr 1, 1999, s. 31-41.
Löfgren, Emma; Örstadius, Kristoffer (2013): Förskolestarten sker allt tidigare. Dagens Nyheter, http://www.dn.se/nyheter/sverige/forskolestarten-sker-allt-tidigare (2015-09-05).
Mårtensson, Fredrika (2004): Landskapet i leken. (Acta universitatis Agriculturae Sueciae 2004: 464). Alnarp: SLU.
Mårtensson, Fredrika (2013): Vägledande miljödimensioner för barns utomhuslek, Socialmedicinsk tidskrift, 4/2013, (s. 502-509).
Nationalencyklopedins ordbok: miljö,
http://www.ne.se/ordböcker/#/ordbok/*/svensk/svensk/miljö (2015-11-01).
Nationalencyklopedins ordbok: natur
http://www.ne.se/ordböcker/#/ordbok/*/svensk/svensk/natur (2015-11-01).
Nationalencyklopedins ordbok: närmiljö
http://www.ne.se/ordböcker/#/ordbok/*/svensk/svensk/närmiljö (2015-11-01).
Nationalencyklopedins ordbok: planera
http://www.ne.se/ordböcker/#/ordbok/*/svensk/svensk/planera (2015-11-01).
Nationalencyklopedins ordbok: Utflykt,
http://www.ne.se/ordböcker/#/ordbok/*/svensk/svensk/utflykt (2015-11-01).
43 Nöjd, Maria (2012): Viktigt med tydliga rutiner. Förskolan, http://www.lararnasnyheter.se/f-rskolan/2012/02/11/viktigt-tydliga-rutiner (2015-08-23).
Piaget, Jean (1972): Play, Dreams and Imitation in Childhood. London: Routledge & Kegan Paul LTD.
Pramling Samuelsson, Ingrid; Sheridan, Sonja; Williams, Pia (2015) : Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Nordic early childhood education research journal 2015 vol. 9 (7), s. 1-14.
Regeringens skrivelse 2012/13:51 Mål för friluftspolitiken. Stockholm, s. 1-39.
http://www.regeringen.se/contentassets/66ec772d0bd14d08b78289390f6b1275/mal-for-friluftslivspolitiken-skr-20121351 (2015-08-23).
Runesdotter Carlsson, Ann (2010) : Ovanligt att lärare döms för bristande tillsyn. Lärarnas tidning, http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/05/26/ovanligt-larare-doms-bristande-tillsyn (2015-08-23).
SFS 2010: 800. Skollag. Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2015): Statistik om förskolan, http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/forskola (2015-08-23).
Sveriges Radio (2011):Förskolebarn föll i Fyrisån.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=4344930 (2015-08-23).
Trost, Jan (2010): Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2011): God forskningssed. 1:2011. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L.S (2002): Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
44 Wibaeus, Ylva (2004): Dewey läst idag- i ett didaktiskt perspektiv. I Hartman, Sven (red.) Dewey läst idag,(GEM Rapport 3), s. 71-98. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.
Änggård, Eva (2009a): Lek i skogen mera jämställd? Locus 2/09, s. 3-19.
Änggård, Eva (2009b): Naturen som klassrum, hem och sagovärld. I Halldén, Gunilla (red.) Naturen som symbol för den goda barndomen, s. 78-105. Stockholm: Carlssons.
Änggård, Eva (2009c): Skogen som lekplats. Nordisk pedagogik 3/2009, s. 221-234.
Änggård, Eva (2012): Att skapa platser i naturmiljöer. Nordisk Barnhageforskning 2012 5(10), s. 1-16.
Änggård, Eva (2015): Gåturer som forskningsmetod med barn. Educare 2015:1, s. 93-118.
Ärlemalm- Hagsér, Eva (2008): Skogen som pedagogisk praktik ur ett genusperspektiv. I Sandberg, Anette (red.) Miljöer för lek, lärande och samspel, s. 107-136. Lund:
Studentlitteratur.
45
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide
Syftets med intervjun är att utröna hur pedagogen ser på utflykter i relation till barns lärande och hur denne förhåller sig till utflykter i sin yrkesroll.
Tema Bakgrund
Hur många år har du varit yrkesverksam?
Vilken utbildning har du?
Inom vilka verksamheter har du arbetat?
Tema Utflykter
Skriv ner de ställen som du gör eller har gjort utflykt till med barngrupper Vilket utflyktsmål tycker du är det viktigaste, roligaste respektive svåraste?
Finns det någonstans som du skulle vilja göra en utflykt till ihop med barnen som du inte gör?
Vad lägger du in i ordet utflykt?
Hur ofta går du på utflykt med din barngrupp? När går ni på utflykt?
Gick du mer på utflykt för 10/20/30 år sedan?
Går ni alltid till samma plats i t ex skogen?
Tema Lärande
Vilka förmågor anser du att barn tränar i och med utflykter?
Vilka lekar leker barnen när de är på utflykt?
Vad får barnen ut av att gå på utflykt?
Kan du se något lärande som barn går miste om när de går på utflykt?
Hur ser du på vuxenstyrda moment i samband med utflykter?
Upplever du att barnen grupperar sig annorlunda vid utflyktsmål än annars?
46 Tema Läroplanen
Hur tolkar du det hör citatet från lpfö 98/11: Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och naturmiljö?
Vad är en oplanerad miljö?
Vad är en oplanerad miljö?