Efter den stora reparationsåtgärd som gjordes på Ölandsbron 1990 till 1995 är bron i relativt bra skick. Det äldre regelverket ställde mindre stränga krav på brons beständighet, som till exempel vct, lufthalt eller täckande betongskikt. En viktig faktor till det goda skicket på Ölandsbrons pelare kan också vara det nya skalets betong som har förbättrat motståndet till korrosionsangrepp och förbättrat bärförmågan (Bolin m.fl. 1997).
Utifrån denna rapport kan sägas att armeringskorrosion utan tvekan är den vanligaste skadan som förekommer på brons konstruktionsdelar och den främsta orsaken till reparationsåtgärder. Gällande kantbalkar på Ölandsbron är dessa utsatta för vägsalt som leder till att klorider tränger sig genom betong och skadar armeringen. Frostskador är svåra att bedöma och det kan inte med säkerhet uteslutas vilken omfattning och påverkan dessa skador har på bron, vilket gör det svårt att dra en slutsats (Bolin m.fl. 1997).
Genom att använda sig av en betong som har god kvalité och tillräckligt stora täckande betongskikt kan det vara en bra lösning för kommande broar som kommer bli utsatta för aggressiva miljöer och vägsalt. De viktiga faktorerna för en bra betong är att den ska ha rätt sammansättning och tillräckligt stort täckande betongskikt. Vid beaktning av dessa faktorer kan många skador förhindras eller åtminstone fördröjas. För att uppnå en god beständighet krävs det inte enbart att ha en betong med god kvalitét. En annan faktor som är lika viktig som kvalitén för en betong är att ha en väl genomtänkt utformning. Dessutom är ett korrekt arbetssätt viktigt för att annars kan betong få dålig kvalité oavsett hur bra kvalité betongen har (Bolin m.fl. 1997). En del av skadorna som uppstod på Ölandsbrons pelare, som krävde reparationsåtgärder, visade sig bero på felaktigt utförande till exempel under betonggjutningen för pelare. Slutsatser kan dras utifrån denna undersökning har kommit fram till att betongen inte härdades på ett korrekt sätt. Dessutom blandades vatten som innehöll klorider, vilket ledde till att det uppstod för stora spänningar i betongen. Slutligen ledde detta till sprickbildning som påskyndade korrosionsprocessen hos betongens armering. Ett annat problem som kan uppstå i samband med gjutning är att betongskikt inte har tillräckligt stort täckande betongskikt på de utsatta delarna av bron, som till exempel kantbalkarna. Detta leder till att vägsalt i form av klorider tränger sig genom betongytan intill armeringen och korrosionsskador uppstår (Bolin m.fl. 1997).
7.4.1 Skador på kantbalkar och reparationsåtgärder
De vanligaste skadorna som förekommer på Ölandsbron är skador på brons kantbalkar. Förutom de omfattande reparationer som gjordes på brons pelare, är det kantbalkarna som behöver kontinuerliga reparationer. Reparationer som görs på kantbalkar är i bästa fall att tillsätta katodiskt skydd och i värsta fall behövs kantbalken bytas ut på grund av skador vilket kan leda till att kantbalken korroderar sönder. Kantbalkar är de konstruktionsdelar som är mest utsatta för klorider och detta gör att slutsatsen kan dras att kloridinitierad korrosion kan leda till skador. Det kan finnas andra orsaker till att en kantbalk behöver bytas ut, till exempel bristande beständighet som kan bero på betongens kvalitét (Hassanzadeh, 2014).
7.4.2 Ölandsbrons pelare
De omfattande raparationsåtgärder som gjordes på bron skapade förutsättningar för bron att behålla beständighet och funktion. De skador som uppstod på brons pelare orsakades av ett antal faktorer. Brons pelare var och är utsatta för klorider och detta tillsammans med icke tillräckligt täckskikt ledde till att det uppstod omfattande korrosion på pelarna. En annan faktor
som påverkade pelarna var att vid utförandet blandades vatten, som innehöll klorider, med betong, vilket påskyndade korrosionsprocessen. Frostskador är svåra att bedöma men pelarna är uppbyggda i vatten och vid den tiden pelarna byggdes hade betongen låg kvalitét. Detta kan leda till frostskador, vilka kan uppstå genom expansion (Bolin m.fl. 1997).
7.4.3 Brobaneplatta
Brobaneplattan på Ölandsbron är i gott skick och underhålls, vilket gör att korrosion på brobaneplattan sällan kan uppstå. Allmänna skador som uppstår på brobaneplattan kan bero på att det täckande betongskiktet inte är tillräcklig stor och det gör att klorider kan sippra sig genom otätheter och skada armeringen. En annan orsak kan bero på karbonatisering på grund av koldioxid (Bolin m.fl. 1997).
7.4.4 Skador som uppstod i följd av regelverkets bristande krav
För att kunna dra slutsatser utifrån detta arbete tas hänsyn till de krav som ställdes gällande vct och beständighet vid brons byggnation. Kraven som ställdes av regelverket var inte väl definierade, vilket äventyrade brons säkerhet. Kryphål utnyttjades som till exempel vct, täckande betongskikt och ledde till att bron krävde omfattande reparation med höga kostnader som följd.
Under tiden har regelverkets krav förbättrats och idag ställs det strängare krav på byggnadsverk. Ett krav som infördes gäller lägsta lufthalter i betong, vilket kan förbättra betongens förmåga att motstå frost. Frostskador på betongkonstruktioner kan vara i form av vittring. Det är svårt att definiera vittringsskador. Vittringsskador som uppstår på betongkonstruktioner kan bero på andra faktorer. Enligt BaTMan det är svårt att dra slutsatser gällande frostskador. De förändringar som kraven orsakat är bland annat täckande betongskikt gällande betongkonstruktioner som exponeras för vatten, till exempel pelare och bottenplatta (Bolin m.fl. 1997).
7.4.5 Livslängd på dagens broar som kan förväntas
Resultatet av denna rapport visar att skador som uppstår på brokonstruktioner främst orsakas av kloridangrepp och nedbrytningsmekanismer är mest förekommande. Genom att regelverket har skärpt kraven gällande både lägsta vct och minsta tjockleken på täckskikt kan beständigheten med all sannolikhet förbättras hos dagens brokonstruktioner. Gällande frostskador är det inte lika vanligt att de förekommer på brokonstruktioner i Sverige. Frostprovning som görs på betongkonstruktioner visar att betong har dålig frostbeständighet. Det finns inga noteringar angående frostskador på BaTMan för betongkonstruktioner. Utifrån detta arbete kan slutsatsen dras att de frostprovningar som har gjorts inte efterspeglar verkliga förhållande. Detta kan tyda på att verkliga förhållande kan vara för aggressiva (Malmström, 1996).
7.4.6 Lärdomar från Ölandsbrons reparationer
Eftersom många betongkonstruktioner är cirka 50 år gamla börjar de nu visa behov på reparationsåtgärder. Kunskapen om reparationer var inte speciellt bra på 1970-talet eftersom de flesta betongkonstruktioner byggdes inom vägmiljöer. Byggnationen av broar sattes i gång i takt med att motorvägar börjades byggas. För att upptäcka korrosionsangrepp behövdes ett par decennier. Vid byggnationen av broar på 1970-talet användes betong med hög vct som ofta ledde till att kloridinträngning kunde ske snabbare vilket skadade armringen i brokonstruktioner. De skador som uppkommer på broar sker på kantbalkar och detta beror på
vägsalt och tunna täckskikt på kantbalkar. Med tillräckligt täckskikt och god sammansättning av betong kan dessa skador förhindras och förbyggas. Gällande skador på pelare för brokonstruktioner är det viktigt att ta hänsyn till lufthalt, vct och tillräckligt stort täcktskikt på brokonstruktioner (Hassanzadeh, 2014).
Överlag beror skador på betongbroar på ett antal olika faktorer, till exempel klorider, låg lufthalt och hög vct som påverkas av vilken miljö betongbron exponeras för. En annan faktor är bristande kunskap hos konstruktören och att fokus ligger på lägsta kostnad för byggherren. Detta kan leda till att en betong med låg kvalitét och minsta täckskikt väljs i tron om att betong är ett obrytbart material. En beständig betongkonstruktion kan byggas genom att en ordentlig förstudie görs och att de inblandade som gör förstudien har den kunskapen som krävs (Hassanzadeh, 2014).