Sammanfattning av slutsatser Granskade organisationer

• Av totalt granskade 37 organisationer har jag funnit att 21 organisa- tioner är publicerade

För de Nationalistiska organisationerna

• Kategorins organisationer har informations- och propaganda spridning som syfte. Denna kategori av organisationer har låg benägenhet till publicering.

För de Separatistiska organisationerna

• Kategorins syfte med publicering är informations- och propaganda spridning. Kategorin har medelgod benägenhet till publicering.

För de Rasistiska organisationerna

• Kategorins syfte med publicering är informations- och propaganda spridning, kommunikation och insamling av pengar. Kategorin har hög benägenhet till publicering. Webbsidorna stödjer ett stort antal av granskade funktioner.

För de Religiöst fundamentalistiska organisationerna

• Kategorins syfte med publicering är informations- och propaganda spridning, kommunikation och insamling av pengar. Kategorin har hög benägenhet till publicering. Kategorin har hög teknisk nivå på webbsidorna.

För Millenie organisationerna

• Representationen i kategorin är för liten för att några slutsatser skall kunna dras.

För Ultra vänster organisationerna

• Kategorins syfte med publicering är informations- och propaganda spridning. Kategorin har mycket låg benägenhet till publicering och de publicerade webbsidorna har låg teknisk nivå.

7 Reflexion

I denna avslutande del av uppsatsen avser jag reflektera över några tendenser jag tyckt mig kunna se när jag genomförde undersökningen. Jag vill direkt poängtera att denna del till sin huvuddel ej på ett vetenskapligt sätt kan beläg- gas. Den baseras dock på det uppnådda sökresultatet med genomförd kvant i- tativ analys. Detta kan betraktas som en kvalitativ analys men som inte har som syfte att besvara frågeställningar som jag i uppsatsens inledning har fo r- mulerat. Den kvantitativa analys av webbsidor och organisationer som jag genomfört har väckt ytterligare en fråga, nämligen ”varför ser resultatet ut som det gör?”

Detta är så klart en komplex och mångfacetterad fråga. Att finna enkla svar låter sig inte göras. Det finns dock några ledord som man kan diskutera ut- ifrån när man försöker besvara frågan ”varför” sökresultatet ser ut som det gör. Syftet med publiceringen är en sådan variabel, men det finns fler. Infra-

strukturen i det området där organisationen verkar har en stor påverkan. Finns

det förutsättningar för att accessa Internet i regionen men inte minst finns förutsättningen för att administrera webbsidan. Ytterligare en variabel är or- ganisationens tekniska kompetens för att nyttja Internet. De organisationer som saknar den tekniska kompetensen eller saknar infrastrukturen kan köpa tjänsten utifrån. Den variabel som då måste beaktas är hur resursstark organi- sationen är. Vilket behov av sekretess organisationen har påverkar också hur organisationen nyttjar Internet.

Syftet

Syftet konstituerar i sig de andra variablernas påverkan. Om syftet med publi- ceringen enbart är att sprida information och propaganda kan organisationen med enkla medel göra detta. En webbsida som enbart innehåller text kan ska- pas med de program som levereras i en vanlig kontorsdator. Om organisatio- nen har som syfte att kunna kommunicera via sidan behövs interaktiva funk- tioner för kommunikation. Sidan blir då genast mer komplicerad och behovet av teknisk kompetens ökar. För organisationer som enbart vill kunna sprida information och propaganda via sin sida är det viktigt att sidan enkelt kan

återfinnas på Internet. Behovet av sekretess är då ringa medan organisationer som utnyttjar funktioner för kommunikation, medlemsrekrytering och pengainsamling på ett helt annat sätt exponerar sig med adresser, telefon- nummer och e-postadresser. Dessa kan idag relativt enkelt spåras och delar av organisationens nätverk kan därmed avslöjas.

Infrastrukturen

Infrastrukturen i den region där organisationen verkar har stor påverkan på utnyttjandet av Internet. Om det är uppenbara brister i infrastruktur försvåras många av de funktioner som jag i min undersökning sökt efter. Det kan också vara så att organisationen verkar från särskilda gömställen som är långt tillba- kadragna från städer och samhällen. Dessa gömställen kan då finnas i områ- den som helt saknar den infrastruktur som krävs för att kunna accessa exe m- pelvis Internet. Organisationen kan fortfarande publicera sig, det kan de göra via en bulvan eller en sympatisör från någon annan region. Funktioner för kommunikation kräver dock att Internet kan accessas av organisationens le- dande skikt på en daglig basis om syftet med kommunikationen är ledning och koordinering av verksamheten.

Teknisk kompetens

Teknisk kompetens skall inte underskattas i detta sammanhang. Det som är en allmänt spridd kompetens i vår del av världen kan vara unika och exklusiva kompetenser i en annan del. I exempelvis Europa och USA representerar webbkompetens ingen unik kompetens, men hur är situationen i Syd Ameri- ka, Pakistan, Kashmir där vi vet att organisationer verkar och lever. Jag nämnde tidigare, för att publicera en webbsida med enbart text behövs inga särskilda kompetenser, men om organisationen har önskemål om interaktiva kommunikationsfunktioner eller att kunna bedriva handel via sin webbsida för att finansiera sin kamp då krävs speciell kompetens. Denna kompetens

måste kanske rekryteras utanför organisationens medlemsmatrikel. Den som åtar sig uppdraget att skapa och administrera en sådan webbsida är säkert medveten om de behov organisationen har av kompetens och om vilka risker han tar vid det uppdraget. Prislappen är säkert anpassad efter detta.

Vad avser den tekniska kompetensen kan man se tydliga skillnader mellan kategorier och regioner i den genomförda undersökningen. De som visat sig ha utnyttjat tekniken bäst är de religiöst fundamentalistiska organisationerna som verkar i Mellersta östern och de rasistiska organisationerna som verkar i USA. De har inte bara många och tekniskt avancerade funktioner på sina webbsidor utan har också utnyttjat de möjligheter till avancerad grafik som kommit under de senaste åren. Båda dessa kategorier har också i flera fall utnyttjat funktioner för att kunna visa filmsekvenser och spela upp ljudse- kvenser. De organisationer som visat sig ha den lägsta tekniska kvalitén på sina webbsidor är ultra vänster organisationerna. Dessa har i princip inga tek- niskt avancerade funktioner alls och har en mycket enkel grafik. Den region som visat sig ha låg teknisk kvalité är framför allt Syd Amerika. Kan det vara så att ultra vänster organisationerna har en lägre benägenhet att ta till sig den nya tekniken som Internet ger? Frågan går inte svara på utan att generalisera allt för mycket men det finns enligt min uppfattning tecken som tyder på det. Är sedan den kategorin av organisation verksam i Syd Amerika är den teknis- ka kvalitén riktigt låg.

Resurs styrka

De organisationer som saknar den tekniska kompetensen eller som verkar i regioner med bristfällig infrastruktur kan köpa sig bättre förutsättningar. Att beakta i detta sammanhang är att organisationerna kan hamna i en ond cirkel, ett sorts ”moment 22”. Har de inte förmågan att skapa en webbsida med stöd för funktioner som handel, interaktiv kommunikation och med en tilltalande design finns risken att organisationen hamnar på undantag vad avser potenti- ella bidragsgivare och medlemmar. Då fördjupas organisationens problem

och organisationen kan komma till den felaktiga slutsatsen att Internet inte är ett bra medium för dessa syften. Har dock organisationen resurser kan dessa brister enkelt hanteras. Den tekniska kompetensen kan köpas, antingen via etablerade företag så kallade webbyråer eller via privatpersoner som arbetar ideellt eller kommersiellt. Sidans karaktär får väl avgöra vart man vänder sig, har webbsidan moraliska eller legala tvivelaktigheter kan det vara svårt att få ett etablerat företag att skapa och administrera sidan. Då får organisationen vända sig till privatpersoner som besitter rätt kompetens.

Organisationer som verkar i en infrastrukturellt bristfällig miljö kan så klart också förbättra förutsättningarna om de har resurser. Att kommunicera med trådlösa förbindelser är ingen omöjlighet idag, dock är det relativt kostsamt fortfarande. Men för att sköta exempelvis kommunikation kan en vanlig mo- dern mobiltelefon utnyttjas. Man kan då skapa förutsättningar för att kunna utväxla e-post. Om man befinner sig utanför ordinarie mobiltelefoners räck- vidd kan satellit telefoner utnyttjas för att accessa Internet och möjliggöra kommunikation via e-post. Kommunikation via sattelit telefoner är dock ännu så länge mycket dyrt, men möjligheten för en resursstark organisation finns. Organisationen kan hantera fler funktioner via mobiltelefonen eller satellit telefonen men överföringstider för till exempel en uppdatering av webbsidan tar relativt lång tid och kostnaden blir följaktligen ganska hög. Resursstyrka och teknisk kvalité på webbsidan har sannolikt ett samband. Det är väl inte för djärvt att påstå att de organisationer som verkar i Mellersta östern, oavsett kategori, är resursstarka. Regionen som sådan är relativt resursstark tack vare sina oljetillgångar och det spiller sannolikt över på en hel del av de organisa- tioner som verkar i regionen. Flera av de organisationer som verkar i området misstänks också stödjas av stater i regionen, vilket kan antyda en viss resurs- styrka. Samma parallell är tydlig med de rasistiska organisationerna som har webbsidor med hög teknisk kvalitet och som har gott om funktioner för just handel och potentiella bidragsgivare.

Behov av sekretess

Organisationer som i stor grad nyttjar sina webbsidor för kommunikation och planering av insatser har ett stort behov av sekretess. Dessa organisationer låter sina webbsidor ofta byta adresser i syfte att försvåra för ovälkomna läsa- re. När sidan ofta flyttas försvåras den indexering som sökmotorerna rege l- bundet genomför. De gamla sidorna tas också bort från de servrar där de varit publicerade vilket innebär att man inte ens kan finna gamla webbsidor från organisationerna. Just denna åtgärd tyder på ett mycket högt säkerhetsmed- vetande då gamla webbsidor kan underlätta sökandet efter organisationens nya webbsidor. Det som jag funnit anmärkningsvärt i min granskning av webbsidor är att ingen organisation på ett tydligt sätt haft stöd för krypterad kommunikation. Det kan inte uteslutas att de organisationer som har en lö- senordsskyddad del kan ha den funktionen bakom lösenordsskyddet. Det finns som jag tidigare beskrivit starka krypton att tillgå gratis via Internet och jag är förvånad att inte någon av de granskade organisationerna öppet utnyt t- jat denna möjlighet.

En trend som jag kunnat konstatera är att organisationer, främst nationalistis- ka, valt att publicera sig via sin politiska gren. Exempelvis IRA utnyttjar den- na möjlighet vad avser medlemsrekrytering, penga insamling samt för propa- ganda och informationsspridning. Detta sker sannolikt av två skäl, organisa- tionens riktiga webbsida används för kommunikation och för planering av kommande aktioner vilket kräver en mycket hög sekretess. Det andra skälet är att organisationen kan nå sina syften samtidigt som man skapar en viss legitimitet åt sin verksamhet genom att nyttja en politisk webbsida.

Sammanfattning

De begrepp som jag reflekterat över är alla väsentliga för hur en organisation utnyttjar Internet. Det går inte att vikta dem inbördes och påstå att någon av dem generellt sett är viktigare än någon annan. Varje organisation är unik och

bär sina egna specifika förutsättningar. Som hjälpmedel vid en analys av re- spektive organisations utnyttjande av Internet kan de dock vara värdefulla.