Sammanfattning av svaren i enkäterna och intervjuerna

Kommun 1 har inga ekonomiska ersättningar för anhörigvårdare

7. Jag har bett kommunen om det stöd och den hjälp jag önskar

8.6 Sammanfattning av svaren i enkäterna och intervjuerna

Mossberg - Sand (2002) har i sin forskning sett att anhörigvårdare inte gärna ber om hjälp. Detta stämmer inte med våra enkäter och intervjuer, där man övervägande svarat att man bett

kommunen om det stöd och den hjälp de behöver. Vi har sett att den insats som hade det största värdet för anhörigvårdarna var hemtjänsten både i enkäterna och i intervjuerna. Vi kunde även se att detta var den mest förekommande insatsen. Det är värt att uppmärksamma att denna insats var den som de flesta hade något negativ att säga om. Det framkom i intervjuerna och även på den sista frågan i enkäten att fler önskade mindre stress och mindre omsättning i hemtjänsten. Båda våra studier visade att anhörigvårdarna övervägande har fått information om kommunens insatser.

Enligt Mossberg - Sand (2002) anser 24 % av anhörigvårdarna att de behöver mer hjälp. I både enkätundersökning och i intervjustudien framkom att övervägande fått den hjälp de behöver beviljat från kommunen. Ingen av intervjupersonerna önskade någon insats från kommunen som de inte hade fått beviljat förutom några som önskade en ekonomisk ersättning. I både

intervju/enkät resultat framkom önskemål om en insats med hjälp med det mer praktiska i ett hushåll. Ett par exempel är trädgårdsskötsel, fönsterputsning och byte av glödlampor. Andra önskemål är städning som inte hemtjänsten utför och någon ekonomisk ersättning. Det fram kom också önskemål att kunna få spontan avlösning och själv kunna välja person till

avlösningshjälpen. Ingrid hade själv fått välja person för avlösningshjälp så den varianten kunde i den kommunen förekomma. Annars så nämnde de flesta i enkätundersökningen och intervjuerna, någon insats eller ett ekonomiskt bidrag, som de inte fått beviljat. Vi tolkar svaren som att kommunens utbud av insatser är i stora drag tillfredsställande.

Slutord

Det vi har sett är att en förändring måste ske på hur informationen kommer ut till anhörigvårdarna. De måste få veta vad det finns för insatser att ansöka om. Kontakten med kommunen måste vara kontinuerlig för att uppmärksamma anhörigvårdarnas behov och tillsammans komma fram till hur de bäst kan tillgodoses innan det går för långt.

Anhörigkonsulenternas uppgifter är viktiga och nödvändiga. Många behöver uppmuntras till att ta emot hjälp för de vill inte vara till besvär. Detta har en stor betydelse för hur länge anhörigvårdaren kan orka fortsätta vårda. Hemtjänsten är den mest värdefulla insatsen för anhörigvårdarna. Det är även den insats som flest anhörigvårdare har. Därför är det angeläget att uppmärksamma anhörigvårdarnas önskemål om mindre stress och omsättning i hemtjänstpersonalen. Det är otroligt viktigt för att förbättra deras situation. Anhöriga är en resurs samhället inte klarar sig utan – låt oss vårda dem och hjälpa dem på det sätt de behöver.

Ett förslag på framtida forskning är att jämföra olika kommuners stöd till anhörigvårdare och se om någon viss kombination av insatser bättre tillfredsställer anhörigvårdares behov än någon annan.

Litteraturlistan

Antonovsky, A (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Beach S.R, Schulz R., Yee J.L. & Jackson .S (2000). Negative and positive health. Effects of caring for disabled spouse : longitudinal findings from the caregiver health effects study . Psychology and Aging 15 (2) , 259-271.

Centralförbundet för socialt arbete (1998) Äldreomsorgens vardag: en konferens i Göteborg 21-22 april 1998. Stockholm: Socialvetenskapliga forskningsrådet.

Edebalk, P-G & Lindgren, B (1996). Från bortauktionering till köp - sälj system. Svensk äldreomsorg under 1900-talet. I Eliasson, R (red.) Omsorgens skiftningar begreppet, vardagen politiken, forskningen. Lund: Studentlitteratur ss.138-150.

Eliasson-Lappalainen, R & Szebehely, M (red.) (1998). Vad förgår och vad består? En antologi om äldreomsorg, kvinnosyn och socialpolitik. Lund: Arkiv.

Folkman, S & Lazarus, R (1991). Coping and emotion. I Monat, A & Lazarus, R Stress and coping. New York: Colombia University Press.

Furåker, B & Mossberg, A-B (1997). Arbetsglädje bland anställda anhörigvårdare.

Socialvetenskaplig tidskrift, vol. 1997: 4, ss. 305-318.

Glendinning, C. (2005) Choice in the context of informal care-giving. Journal of Advanced Nursing, 52 (2), ss. 170- 179.

Goffman, E (1998). Jaget och maskerna. Stockholm: Prisma.

Hanserkers, J (1987). Det är svårt att vara anhörig. Lund: Studentlitteratur.

Hartman, J (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund:

Studentlitteratur.

Jeppsson Grassman, E (2001). Medmänska och anhörig: en studie av informella -hjälpinsatser. Sköndal: Sköndalsinstitutet.

Jeppsson- Grassman, E (red.) (2003). Anhörigskapets uttrycksformer. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, L (2001). Anhörigstöd i teori och praktik: rapport 12: Projekt äldre och folkhälsa.

Stockholm: Stift. Stockholms läns äldrecentrum. (Äldre och folkhälsa: 12).

Kristensson-Ekwall, A (2004). Informal caregiving at old age. Content, coping, difficulties and satisfaction. Diss. Lunds universitet. Lund: Univ., Institutionen för omvårdnad. (Bulletin from the Department of nursing, Faculty of medicine, Lund university Sweden :16).

Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, A (1996). Med varmt hjärta och vässade klor: en bok för anhöriga till gamla och sjuka. Stockholm: Natur och Kultur.

Mauritszon, G (1992). Att vara anhörigvårdare. Blekinge Fou-enhet Rapport (1992:3).

Merriam B, S (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Mossberg - Sand, A-B (2002). Anhörigvård: arbete, ansvar, kärlek, försörjning. Lund:

Studentlitteratur.

Mossberg - Sand A-B (2000). Ansvar, kärlek och försörjning: om anställda anhörigvårdare i Sverige. Diss. Göteborgs universitet. Göteborg: Sociologiska Institutionen, Univ.

Setil, C (2000). Kommuners planering av stödet till anhöriga. Jönköping: Länsstyrelsen.

Socialstyrelsen (2000). Kommuners och frivilliga organisationers stöd till anhöriga.

Stockholm: Socialstyrelsen. (Anhörig 300:1).

Socialstyrelsen (1998). Stöd till äldres anhöriga - en nationell kartläggning. Stockholm:

Socialstyrelsen. (Äldreuppdraget: 1).

Socialstyrelsen (2005). Kommunernas anhörigstöd 2004. Stockholm: Socialstyrelsen.

Svensson, T (1992). Människa, interaktion och social omgivning. Mullsjö: Ekbacken.

Tornstam, L (2005). Åldrandets socialpsykologi. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Westerberg, B (2006) Välfärd kräver frivilliga. Västerbottens – Kuriren, 5 december.

Winqvist, M (1999). Den åldrande familjen. Lund: Studentlitteratur.

Utan anhöriga skulle äldreomsorgen kollapsa. (2006). Röda korsets tidning, nr. 4.

Bilaga 1 Intervjuguide

Vem är du anhörigvårdare till?

Hur länge har du varit anhörigvårdare?

Får du någon ersättning för ditt arbete av kommunen?

Vilken insats har du från kommunen?

Vem hjälpte dig att få insatser från kommunen?

Vilken insats från kommunen har det största värdet för dig som anhörigvårdare?

Hur upplever Du att det stöd Du får från kommunen fungerar?

- Var betyder stödet för dig?

Uppfyller kommunens insatser dina behov av stöd/hjälp?

- Motsvarar hjälpen ditt behov?

Önskar Du någon insats som kommunen inte erbjuder idag?

Är det någon form av stöd/hjälp Du saknar från kommunen?

Vad var det som gjorde att Du blev anhörigvårdare?

Vad tycker du är positivt respektive negativt med att vara anhörigvårdare?

Är det något du vill tillägga i intervjun?

Bilaga 2 Informationsbrev

Vi är tre studenter från sociala omsorgsprogrammet på Högskolan i Kristianstad som gör en C-uppsats om anhörigvårdare. Syftet med vår studie är att ta reda på anhörigvårdares behov och deras upplevelser av det stöd som kommunen ger dem. Vi vill kartlägga vad

anhörigvårdare saknar i insatserna från kommunen och vilka insatser som har det största värdet. Vi vill göra en inventering av vilka insatser som kommunen erbjuder anhörigvårdare i olika kommuner och jämföra dessa. Studien kommer att genomföras med intervjuer och enkäter i olika kommuner. Nyttan med studien är att anhörigvårdarna behov och upplevelser blir belysta.

Vi vill poängtera att det är frivilligt att medverka i intervjun och ni kan när som helst avbryta utan att behöva ange orsak.

All material som vi samlar in kommer vi att behandla konfidentiellt genom att förvara det så att ingen utomstående kommer åt det. Vi kommer även att avidentifiera materialet för att försvåra för utomstående att identifiera enskilda individer. Materialet kommer vi bara att använda till den studie det är avsett för. När studiegången är avslutad kommer allt material att förstöras. Studien kommer att presenteras på Kristianstad högskola biblioteks hemsida, http://eprints.bibl.hkr.se/.

Tack på förhand!

Om det finns frågor är ni välkomna att höra av er till oss.

Sara Hallén 070-XXX XXX Annica Henning 070-XXX XXX Carina Salmi 070 XXX XXX

Bilaga 3

Samtycke/ medgivande.

Anhörigvårdare.

Härmed ger jag mitt samtycke till att medverka i studien

______________________

Ort , Datum

_____________________

Underskrift

_____________________

Namnförtydligande

Bilaga 4

ENKÄTFORMULÄR ……… KOMMUN

1. Kvinna ⁭ Man ⁭

2. Nationalitet ………..

3a. Har du insatser från kommunen?

Ja ⁭ Nej ⁭

3b. Om ja, vilka då?

Hemtjänst ⁭ Daglig verksamhet ⁭ Korttidsboende/växelvård ⁭

Avlösning i hemmet ⁭ Annat ………

4. Är Du avlönad av kommunen som anhörigvårdare?

Ja ⁭ Nej ⁭

5. Jag är nöjd med kommunens stöd/hjälp.

⁭ ⁭ ⁭ ⁭ ⁭ ⁭ ⁭