Sammanfattning av undersökningen

Undersökningen har visat hur författare närmar sig samhällets etniska mångfald med olika infallsvinklar. I två av böckerna: Noah och bästa grejen samt En hög med snö inkluderas individer med en annan etnisk bakgrund än svensk utan några explicita kommentarer. Samma resultat har även Eilard (2008, s. 411) kommit fram till i sin studie. Således kan sägas att i dessa två böcker skriver författarna inte fram att en individ har ett annat etniskt ursprung än svenskt, vilket gör att ingen problematik skapas. Etnicitet som begrepp menar Eilard (2008, s. 342) sällan uttrycks direkt. Dock bör det nämnas att de etniska skillnaderna framträder genom berättelsernas illustrationer. I de tre resterande böckerna uttrycker författarna explicit den etniska mångfalden genom texten.

41

Vidare kan sägas att genomgående i det empiriska materialet, förutom i en bok, skildras individerna med ett annat etniskt ursprung med mörk hy och mörkt hår. Endast i boken Den

andra mamman möter läsaren individer med ljus hy, trots att de har en annan etnicitet än

svensk. Påpekas bör dock att i berättelsen illustreras personerna även här i denna bok med mörkt hår. Således påvisar undersökningen likheter med tidigare forskning där det framkommit att individer med ett annan etniskt ursprung än svenskt skildras med mörk hy och mörkt hår (Fréden & Sandström, 2007, s. 42). Hudfärgen uppmärksammar även Thorson, (1987, s. 81) som menar att den används för att markera det etniska ursprunget genom att etniskt svenska personer skildras ljushyade och individer från andra länder med mörk hy. Klädesmässiga drag som framkommit genom undersökningen är att i alla böcker skildras västerländska klädesplagg hos såväl barn som vuxna. Samma resultat framkommer även i Fréden och Sandströms (2007, s. 44) studie. Enda gången ett icke västerländskt plagg skildras är sekvensen i Afrika bakom staketet då Desirée bär en solrosmönstrad klänningsduk. Vidare kan sägas att huvudbonader förekommer i två av böckerna och har påträffats endast hos kvinnor. Således avviker resultatet från tidigare forskning som hävdar att huvudbonader är vanligt förekommande (Fréden & Sandström, 2007, s. 43). Skillnader som påträffats mellan icke etniskt svenska personer och etniskt svenska individer berör färgerna på klädesplaggen. Individerna med en annan etnisk bakgrund bär ljusa och neutrala färger, vilket även Fréden och Sandströms (2007, s. 43) undersökning påvisat. Här bör dock nämnas att skillnader inte finns i alla böcker. Exempelvis i boken En hög med snö skildras berättelsens personer i liknande färger och plagg. Detta tyder på att det finns skillnader mellan böcker och författare. Vissa författare tenderar markera den etniska mångfalden genom färgerna på kläderna. Resultatet tyder även på att det finns en västerländsk norm i alla de fem böckerna. Denna norm grundar sig i det västerländska perspektivet eftersom det är sådana plagg som skildras i berättelserna. Detta är någonting som även Eilard (2008, s. 411) uppmärksammat. Den yttre personbeskrivningen sker i fyra böcker genom bilden. Det är endast i boken Afrika

bakom staketet som en utseendemässig personbeskrivning förekommer i texten. Nikolajeva

(2000, s. 140) menar att bilden är ett mera effektivt verktyg för att förmedla information. Men böckernas målgrupp: yngre barn påverkar troligen också det faktum att personskildringen främst sker genom bilden. Författarna vill skapa berättelser som tilltalar barn vilket innebär att textens omfång begränsas (Kåreland, 2001a, s. 25). Vidare kan sägas

42

att personerna som skildras i det empiriska materialet tenderar vara platta karaktärer eftersom endast ett fåtal egenskaper tilldelas dem (Nikolajeva, 1998, s. 64). De egenskaper som undersökningen påvisat är exempelvis bristande språkkunskaper och psykologiska egenskaper som mod, händighet och självständighet. I sammanhanget bör nämnas att dessa egenskaper framkommer genom berättelsens textbaserade del eftersom bilden ej klarar av att förmedla samma information (Nikolajeva, 2000, s. 140).

En av frågorna som grundar undersökningen handlar om huruvida den miljö som skildras i en bok på något sätt bidrar till personbeskrivningen av individer med en annan etnicitet än svensk. Det är endast i två av böckerna: Alfons och soldatpappan och Afrika bakom staketet som skillnader har uppmärksammats. Skillnaderna i dessa böcker åskådliggörs genom en polarisering av miljön i individernas hem: i Hamids hem skildras en mängd föremål och miljön i hemmet är betydligt mera beskrivande än hemma hos Alfons samt att läsaren aldrig får möta Desirée i sitt västerländska hem på det sätt som de övriga personerna i berättelsen skildras.

Vidare har även undersökningen granskat miljön i avseende att påvisa attribut som berättar för läsaren att en individ har ett annat etniskt ursprung. Här har flera olika typer av föremål uppmärksammats. Dels förekommer det i två av böckerna leksaker som attribut: en docka samt ett kramdjur i form av ett lejon. Hallberg (2008, s. 15) menar att leksaker uttrycker värderingar i en berättelse. Således har dessa föremål här tolkats som ett medel för författarna att tala om att ägarna inte har en svensk etnicitet: lejonet till ett fjärran exotiskt land och dockans mörka hy till Leylahs ursprung. Men det förekommer även föremål som anspelar på en annan etnicitet än den svenska i individernas hem. Läsaren får endast möta ett primitivt hem skapat av mammans sjal i boken Den andra mamman. I boken Alfons och

soldatpappan framför texten och bilden en detaljerad beskrivning av föremål som påvisar

olikheter mellan Alfons hem och Hamids hem. I boken Afrika bakom staketet framhävs lerhyddan explicit till kvinnans afrikanska ursprung. Påpekas bör att i samtliga böcker skildras en miljö där det framhävs aspekter som är sammankopplade med personer av ett annat etniskt ursprung. Således blir det västerländska samhället normen, vilket även Eilard (2008, s. 356) har uppmärksammat i sin studie. Precis som Grabbe och Ingelf (2004, s. 41) påpekar är det även här vardagliga företeelser ute i samhället som berättelserna skildrar.

43