sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna kon-cernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.

2.1 Grund för rapporternas upprättande

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU samt i enlighet med RFR 1.1 och Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen

(a) Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2007 IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar, och den kompletterande ändringen av IAS 1, Utformning av finansiella rapporter – Upplysningar om kapital, inför nya upplysningar avseende finansiella instrument.

IFRS 7 har ingen inverkan på klassificering och värdering av Koncernens placeringar i egetkapitalinstrument och placeringar i finansiella till-gångar som redovisas till anskaffningsvärde återförs per en efterföl-jande balansdag. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.

(b) Tolkning som koncernen tillämpar i förtid

IFRIC 11, ”IFRS 2 – Transaktioner med egna aktier, även koncernin-terna” tillämpas i förtid för 2007. IFRIC 11 behandlar aktierelaterade transaktioner som innefattar egna aktier eller som inbegriper koncern-företag (exempelvis optioner avseende ett moderföretags aktier). IFRIC 11 ger vägledning om huruvida dessa transaktioner ska redovisas som aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument eller med kontanter i de separata finansiella rapporterna för moderfö-retaget respektive andra berörda koncernföretag. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.

(c) Standarder, ändringar och tolkningar som trätt i kraft 2007 men som inte är relevanta för Koncernen

Följande standarder, ändringar och tolkningar av publicerade standar-der är obligatoriska för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2007 eller senare men är inte relevanta för Koncernen:

• IFRS 4, Försäkringsavtal

• IFRIC 7, Tillämpning av inflationsjusteringsmetoden enligt IAS 29, Redovisning i höginflationsländer, samt

• IFRIC 9, Omvärdering av inbäddade derivat

(d) Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av Kon-cernen

Följande nya standarder, samt ändringar och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för Koncernens redovis-ning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2008 eller senare, men har inte tillämpats i förtid av Koncernen:

• IAS 1 (Ändring), Utformning av finansiella rapporter (gäller från den 1 januari 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande fö-remål för EU:s godkännandeprocess. Ändringarna innebär framförallt förändringar i uppställningsformerna och benämningarna av de finan-siella rapporterna. Således kommer koncernens framtida utformning av de finansiella rapporterna att påverkas vid införandet av denna standard. • IAS 27 (Ändring), Koncernredovisning och separata finansiella rap-porter (gäller från den 1 juli 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EU:s godkännandeprocess. Ändringen innebär bl.a. att resultat hänförligt till minoritetsaktiägare alltid ska redovisas även om det innebär att minoritetsandelen är negativ, att transaktio-ner med minoritetsaktieägare alltid ska redovisas i eget kapital, samt att i de fall ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska den eventuella kvarvarande andelen omvärderas till verkligt värde.

Ändringen av standarden kommer inte att påverka redovisningen av framtida transaktioner.

• IAS 32 Financial Instruments: Presentation and IAS 1 Presentation and cancellations (gäller från den 1 januari 2009). Denna ändring av standarden är fortfarande föremål för EU:s godkännandeprocess. Änd-ringen påverkar definitionen av intjänandevillkor samt inför ett nytt begrepp, ”non-vesting conditions” (villkor som inte är definierade som intjänandevillkor). Standarden anger att ”non-vesting conditions” ska beaktas vid uppskattningen av det verkliga värdet på egetkapitalin- • IFRS 8, Rörelsesegment (gäller från den 1 januari 2009). IFRS 8 er-sätter IAS 14 och anpassar segmentrapporteringen till kraven i USA-standarden SFAS 131, Disclosures about segments of an enterprise and related information. Den nya standarden kräver att segmentinforma-tionen presenteras utifrån ledningens perspektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen.

Koncernen kommer att tillämpa IFRS 8 från 1 januari 2009. Ledningen analyserar fortfarande vilken inverkan standarden kommer att få, men det förefaller sannolikt att den inte får någon väsentlig inverkan på den finansiella rapporteringen.

• IFRIC 14, ’IAS 19 – The limit on a defined benefit asset, minimum funding requirements and their interaction” (gäller från 1 januari 2008). Denna tolkning är fortfarande föremål för EU:s godkännande-process. IFRIC 14 ger vägledning vid bedömning av begränsningen i IAS 19 av beloppet för det överskott som kan redovisas som en tillgång.

Den förklarar också hur pensionstillgången eller -skulden kan påverkas av ett lagstadgat eller avtalsenligt krav på minimifinansiering. Koncer-nen kommer att tillämpa IFRIC 14 från den 1 januari 2008 men detta förväntas inte ha någon inverkan på Koncernens räkenskaper.

(e) Tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte är relevanta för Koncernen

Följande tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för Koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2008 eller senare men är inte relevanta för Koncernen.

• IFRIC 12, Service concession arrangements (gäller från 1 januari

• IFRIC 13, Customer loyalty programmes (gäller från 1 juli 2008).

Denna tolkning är fortfarande föremål för EU:s godkännandeprocess.

Förvärvsmetoden används för redovisning av Koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per över-låtelsedagen, plus kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet.

Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och even-tualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritets- intresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffnings-värdet och det verkliga värdet på Koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om anskaffnings-kostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföre- tagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträk-ningen (punkt 2.6).

Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även oreali-serade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redo-visningsprinciperna för dotterföretag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av Koncernens principer.

2.3 segmentrapportering

En rörelsegren är en grupp tillgångar och verksamheter som tillhanda-håller produkter eller tjänster som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar.

2.4 Omräkning av utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i Koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell va- luta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderfö-retagets funktionella valuta och rapportvaluta.

(b) Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enlig de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvin- ster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktio-ner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag

2.5 materiella anläggningstillgångar

Värdering sker till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade av-skrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar.

I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till för-värvet av tillgången och eventuella nedskrivningar.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma Koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Byggnader 25-40 år

Maskiner 10-15 år

Fordon 3-5 år

Inventarier och installationer 3-10 år

Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balans-dag och justeras vid behov.

En tillgångs redovisade värde skrivs genast ner till dess återvinnings- värde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda åter-vinningsvärde (punkt 2.7).

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultat-räkningen.

2.6 immateriella tillgångar

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på Koncernens andel av det förvärvade dotterfö-retagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar.

Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbe-hov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Var och en av dessa kassagenererande enheter utgör koncernens investering i vart och ett av de länder där verksamhet bedrivs inom varje primärt segment (punkt 2.7).

(b) Patent och licenser

Patent och licenser redovisas till anskaffningsvärde. Patent och licenser har en begränsad nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för patent och licenser över deras bedömda nytt-jandeperiod (10-20 år).

(c) Forskning och utveckling

Utgifter för forskning kostnadsförs när de uppstår. Utgifter som upp-stått i utvecklingsprojekt (hänförliga till formgivning och test av nya och förbättrade produkter) redovisas som immateriella tillgångar när

– adekvata tekniska, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja den immateriella tillgången

Aktiverade utvecklingskostnader redovisas som immateriella till-gångar och avskrivningar görs från den tidpunkt då tillgången är färdig att användas, linjärt över nyytjandeperioden, ej överskridande fem år.

Aktiverade utvecklingskostnader testas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov i enlighet med IAS 36.

2.7 Nedskrivningar

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinnings-värde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedöm-ning av nedskrivningsbehov, grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

kONCERNENS NOTER

2.8 Finansiella tillgångar

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande katego- rier: finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträk- ningen, lånefordringar och övriga fordringar. Klassificeringen är bero-ende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första redovisningen och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. Vid årsbokslutet 2007-12-31 fanns inga andra finansiella instrument än fordringar klas-sificerade som lånefordringar och kundfordringar.

(a) Lånefordringar och övriga fordringar

Lånefordringar och övriga fordringar är icke-derivata finansiella till-

(b) Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är icke-derivata tillgångar som an-tingen har hänförts till denna kategori eller inte klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter ba-lansdagen. skaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundford-ringar samt finansiella investeskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundford-ringar som hålles till förfall redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivränteme-toden. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen ingår i resultaträk-ningen i den period då de uppstår. Orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde för icke-monetära instrument som klassificerats som instrument som kan säljas redovisas i eget kapital.

När instrument som klassificerats som instrument som kan säljas säljs eller då nedskrivningsbehov föreligger för dessa, förs ackumulerade justeringar av verkligt värde till resultaträkningen såsom Intäkter från finansiella instrument.

Därvid används information avseende nyligen gjorda transaktioner på armlängds avstånd, andra instrument som är i stor sett likvärdiga, analys av diskonterade kassaflöden och optionsvärderingsmodeller som förfinats för att återspegla utfärdarens speciella förhållanden. föreligger för finansiella tillgångar som kan säljas, tas den ackumule-rade förlusten – beräknad som skillnaden mellan anskaffningsvärdet och aktuellt verkligt värde, med avdrag för eventuella tidigare

ned-skrivningar som redovisats i resultaträkningen – bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningar av egetkapitalinstru-ment, som redovisats i resultaträkningen, återförs inte över resultat-räkningen.

2.9 varulager

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoför-säljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffningsvärdet för färdiga varor och pågående arbeten består av formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverknings-kostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenä-ren kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion Tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värde-minskningskonto och förlusten redovisas i resultaträkningen i posten försäljningskostnader. När en kundfordran är inte kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras försäljningskostna-der i resultaträkningen.

Under föregående år tillämpade koncernen factoring för del av sina kundfordringar. Factoringskulden redovisades då som en kortfristig upplåning.

2.11 Likvida medel

I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavanden. I balansräk-ningen redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.

2.12 upplåning

Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter trans-aktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaff-ningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter

2.13 Aktuell och uppskjuten skatt

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där

kONCERNENS NOTER

moderföretagets dotterföretag är verksamma och genererar skatte-pliktiga intäkter. tillgång eller skuld som inte är ett företagsförvärv och som, vid tid- punkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemäs-sigt resultat, redovisas den inte. Uppskjuten skatt beräknas med till-lämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats

2.14 Ersättningar till anställda

Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansie- ras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltarad- ministrerade fonder, enligt periodiska aktuariella beräkningar. Koncer-nen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.

En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestäm-da pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämDen skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestäm-da förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i och med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsba-serade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden översti-gande det högre av 10 procent av värdet på förvaltningstillgångarna offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på

(b) Aktierelaterade förmåner

(c) Ersättningar vid uppsägning

Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts

Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och där-

Koncernen har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och

mer att erhållas för sålda varor och tjänster i Koncernens löpande verk- Om några omständigheter uppstår som kan förändra den ursprung-liga uppskattningen av intäkter, kostnader eller färdigställandegrad, omprövas uppskattningarna. Dessa omprövningar kan resultera i ök-ningar eller minskök-ningar i uppskattade intäkter eller kostnader och påverkar intäkterna under den period då de omständigheter som för-anledde ändringen kom till företagsledningens kännedom.

2.18 Leasing

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betal-ningar som görs under leasingperioden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. När leasingavtal innebär att koncernen, som leasetagare, i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska förmånerna och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, re- dovisas objektet som en anläggningstillgång i koncernbalansräkning-en. Motsvarande förpliktelser att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld.