Som helhet stämmer mitt resultat väl överens med de resultat som framkommer i den tidigare forskningen och med bilden av landsbygden som periferi och staden som centrum. I mitt undersökta material porträtteras landsbygden som passiv och staden som aktiv. När det sker jämförelser är det alltid landsbygden som jämförs med staden, aldrig tvärtom. Landsbygden behöver utvecklas medan staden redan är attraktiv. Landsbygdens roll är att erbjuda sådant boende som inte finns i staden, medan stadens roll är att vara en motor för regionen.
Människorna i texten gör ett aktivt val att bo på landsbygden medan det är självklart för dem att bo i staden.
Det finns dock vissa aspekter av texten som ger en mer nyanserad bild av förhållandet mellan landsbygd och stad. Staden beskrivs som traditionell, en egenskap som traditionellt brukar tillskrivas periferin. Därutöver menar texten att landsbygdens och stadens handel har likartade problem med konkurrens från stora köpcentra. När det kommer till externa aktörers roll är bilden tudelad. Processanalysens resultat visar att kommunen är aktiv både på staden och på landsbygden, medan den kritiska diskursanalysens resultat tyder på att landsbygden både är underordnad och ignorerad av externa aktörer, som till exempel kommunen, som istället satsar på staden. Här verkar det alltså råda en tvetydighet i resultatet och eftersom analysen är så pass liten vågar jag inte säkert uttala mig om vilket av resultaten som väger tyngst. Om jag tvingades välja ett av resultaten skulle det dock vara processanalysens eftersom den analysen är kvantitativ och således borde vara mindre subjektiv. Dessutom bygger den kritiska
diskursanalysens resultat på en enda förekomst medan processanalysens bygger på flera förekomster. Kanske skulle en mer omfattande kritisk diskursanalys hitta fler belägg för att landsbygden är eftersatt av externa aktörer, men det är svårt att spekulera i. Vidare är det inte säkert att texterna är helt kongruenta i de synsätt de ger uttryck för. Författarna till texterna är flera och det är möjligt att de, medvetet eller omedvetet, har olika syn på förhållandet mellan landsbygden och staden och den roll kommunen bör spela. För att utröna vad tvetydigheten exakt består i och beror på krävs därför ytterligare analys av texterna. Dock bedömer jag att resultatet som helhet visar på att texten konstruerar landsbygden som periferi och staden som centrum, även om det givetvis är intressant att det finns delar av resultatet som pekar i en
34
annan riktning. Därmed anser jag mig ha uppnått analysens syfte, vilket var att ta reda på hur landsbygden och staden kan framställas i myndighetstext.
I inledningen nämner jag att det är viktigt för mig som språkkonsult att känna till hur ojämlikhet, i det här fallet mellan landsbygd och stad, kan ta sig uttryck i text (se avsnitt 1).
Efter att ha genomfört min analys tycker jag mig ha fått en djupare och mer mångfasetterad förståelse för detta. Jag gjorde tre analyser av olika aspekter av texten och alla analyser visade i stort på en centrum–periferirelation mellan landsbygd och stad. Därför kan jag dra en
försiktig slutsats att analysmetoderna kan vara användbara för att upptäcka även andra ojämlikhetsstrukturer, vilket jag tror kan komma till nytta i mitt framtida yrke. Jag kommer säkerligen att vara mer medveten om hur olika textkonstruktioner reproducerar olika synsätt än vad jag har varit tidigare.
Avslutningsvis vill jag nämna något om textens syfte och om Umeå kommuns befolkningsmål. En översiktsplan ger ett helhetsperspektiv för hur kommunen tänker
utvecklas och i Umeå kommuns översiktsplan är den röda tråden att kommunen siktar på att växa till 200 000 invånare till år 2050. Ur det perspektivet är det konstigt att texterna
porträtterar landsbygden som undantag. Som jag tog upp i inledningen bidrar ett sådant porträtt till att skapa en kultur där det är norm att ungdomar flyttar från landsbygden, och det är inte alls säkert att de ungdomar som flyttar från Umeå landsbygd väljer att flytta till Umeå stad. På så sätt är det kontraproduktivt för kommunens befolkningsmål att reproducera ett ojämlikt förhållande mellan landsbygden och staden i sina texter. Om nu ”Umeå landsbygd utgör en självklar del i scenariot för ett Umeå med 200 000 invånare”, som det tematiska tillägget för landsbygden hävdar, vore det kanske bättre att kommunen försökte motverka den gängse framställningen att landsbygden är periferi (Tematiskt tillägg för landsbygden,
2017:5).
Förmodligen är det få landsbygdsungdomar (och kommuninvånare över huvud taget) som kommer att läsa översiktsplanen eller det tematiska tillägget för landsbygden och på så sätt påverkas av texterna. Men det är inte ett orimligt antagande att det synsätt på landsbygden och staden som finns i texterna skulle kunna finnas i andra kommuntexter som läses i större utsträckning. För att ta reda på det krävs dock en annan analys, kanske till exempel en analys av de mest lästa texterna på Umeå kommuns hemsida. Och det är något som jag överlåter åt framtida forskning.
35
Källor
Bolander, Maria, 2012: Funktionell svensk grammatik. Stockholm, Liber AB
Botteril, D. Emanuel, L. Foster, N. Owen, E. Gale, E. Nelson, C. Selby M., 2000: Perceptions from the periphery – the experience of Wales. I: Brown, F. Hall, D, red., Tourism in
peripheral areas: case studies. S. 15–48. Clevdon: Chennel view Publications.
Boverket, 2016: Översiktsplanen (2012-05-08) http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanens-funktion/
Fairclough, Norman, 1989: Language and Power. Harlow, Longman Group UK Limited Fairclough, Norman, 2010. Critical Discourse Analysis - the critical study of language.
Harlow, Pearson Education Limited.
Forsberg, Gunnel, 1996: Landsbygdens nykolonisation – en brokig bild växer fram. I:
Månsson, Hans, red., Med centrum i periferin: om landsbygden som motor i en långsiktigt hållbar utveckling S. 31–45. Östersund, Glesbygdsverket
Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin, 2013: Grammatik med betydelse: en introduktion till funktionell grammatik. Stockholm, Hallgren & Fallgren
Holmberg, Per, Karlsson, Anna-Malin & Nord, Andreas, 2011: Funktionell grammatik och textanalys. I: Holmberg, Per, Karlsson, Anna-Malin & Nord, Andreas, red., Funktionell grammatik. S. 7–18. Stockholm, Norsteds.
Härifrån, 2014: Krossa den urbana normen (2017-05-11) http://archileaks.se/redaktionellt/krossa-urbana-normen/
Juntti, Ellen, 2016: Myndigheters neutralitet (2017-05-08)
https://data.riksdagen.se/fil/E6B8C61A-3D80-41FA-93E1-5189C54DC747
Kauppila, Pekka, 2011: Cores and peripheries in a northern periphery: a case study in Finland.
I: Fennia, vol. 189, no. 1, pp. 20–31
Lassus, Jannika, 2010: Betydelse i barnfamiljsbroschyrer. Systemisk-funktionell analys av den tänkta läsaren och institutionen. Helsingfors universitet
Möller, Peter, 2016: Young adults in rural tourism areas. Örebro universitet Nyberg, Rainer & Tidström, Annika, 2012: Beskriv material och metoder. I: Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar s. 115–138. Lund:
Studentlitteratur
Nylander, Lotta, 2015: Landsbygden i periferin (2017-05-19) http://www.forskning.se/2015/11/20/landsbygden-i-periferin/
36
Renkema, Jan, 2004: Introduction to Discourse Studies. Amsterdam, John Benjamins Publishing Company
Rönnblom, Malin, 2014: Ett urbant tolkningsföreträde? En studie av hur landsbygd skapas i nationell policy. Umeå universitet
Rönnblom, Malin, 2016: Dags att lämna landsbygden som problembärare? (2017-05-19) http://www.vk.se/1628778/malin-ronnblom-dags-att-lamna-landsbygden-som-problembarare Seers, Dudley, 1980: North – South: Muddling morality and mutuality. I: Third World
Quarterly, Vol. 2, Iss. 4 S. 681-693
Svensson, Lotta, 2012: Att växa upp i storstadsskugga – i Vimmerby, Hultsfred och Eksjö.
Söderhamn, FoU Söderhamn CFL – Centrum för flexibelt lärande
Toye, John & Toye, Richard, 2003: The Origins and Interpretation of the Prebisch-Singer Thesis. I: History of Political Economy, vol. 35 no. 3 S. 437-467
Umeå kommun, 2017: Två nya översiktsplanedelar på samråd (2017-05-07)
http://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/oversiktsplanochdetaljplaner/oversiktspl an.4.bbd1b101a585d7048000168114.html
Wadstein, Johanna, 2015: Regional utveckling ur ett landsbygdsperspektiv: En diskursanalys av hur landsbygd konstrueras i förhållande till staden i det västerbottniska
planeringslandskapet. Stockholm, Kungliga Tekniska Högskolan
Westholm, Erik, 1996: Landsbygden – förnyelsens landskap efter industrialismen. I:
Månsson, Hans, red., Med centrum i periferin: om landsbygden som motor i en långsiktigt hållbar utveckling s. 11–29. Östersund, Glesbygdsverket
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, 2000: Diskursanalys som teori och metod.
Lund. Studentlitteratur AB
Wohlin Elhouar, Elisabeth, 2014: Tillhör vi Sveriges framtid? En etnologisk studie av vardag och hållbarhet i norrländsk glesbygd. Stockholms universitet
37
Material
Översiktplanen:
http://www.umea.se/download/18.2b8b3e69158db9004dd1cddd/1483342443241/1+%C3%96 versiktsplan+Ume%C3%A5+kommun+samr%C3%A5d.pdf
Det tematiska tillägget för landsbygden:
http://www.umea.se/download/18.2b8b3e69158db9004dd1cde0/1483342474344/2+Tematiskt +till%C3%A4gg+f%C3%B6r+landsbygd+Samr%C3%A5d.pdf