Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors självskattade kompetens i relation till klinisk erfarenhet vid vård av akut sjuka/skadade barn. De sjuksköterskor som medverkade var samtliga verksamma inom den allmänna akutmottagningen, barnavdelningen och barnakuten på ett sjukhus i Mälartrakten.
Det fanns en stark och tydlig koppling mellan sjuksköterskors kliniska erfarenhet och deras självskattade kompetens vid vård av akut sjuka/skadade barn. Mer klinisk erfarenhet inom området gav en ökad självskattning av kompetensen vid vård av akuta sjuka/skadade barn. Det framkom även ett stort behov av vidare utveckling och utbildning oavsett klinisk erfarenhet inom området. Framförallt visade resultatet att vid akuta situationer samt vid medicinering av barn skattade respondenterna sin kompetens lägre vilket tyder på ett behov av ökad kompetens.
REFERENSER
Andersson, H., & Nilsson, K. (2009). Questioning Nursing Competences in Emergency Health Care. Journal och Emergency Nursing , 35 (4), ss. 305-311.
Andersson, N., Klang, B., & Petersson, G. (2012). Differences in clinical reasoning among nurses working in highly specialised paediatric care. . Journal of clinical nursing , 21 (5/6), ss. 870-879.
Ariz, A., Chandna, A., Hamid, A. M., Scolnik, D., & Siddiqui, S. (2016). Children are not young adults: a call for standardized guidelines for dealing with pediatric patients in the emergency department of Canadian community hospitals. Canadian journal of emergency
medicine , 18 (1), 48-51.
Beck, C., & Polit, D. (2009). Nursing Research: generating and assesing evidence for nursing
practice. Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins .
Bell, J., Schroder, T., & Morris, C. (2012). A Pediatric Resource Nurse Program for Nonpediatric Nurses . Journal for Nurses in Staff Development , 28 (6), ss. 288-291.
Benner, P. (1993). Från novis till expert- mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur.
Benner, P., Sutphen, M., Leonard, V., & Day, L. (2010). Educating Nurses. A call for radical
transformation. San Fransisco, USA: The Carnegie Foundation for the Advancement of
Teaching.
Benner, P., Tanner, C., & C, C. (2009). Expertise in Nursing Practice. Caring, Clinical
Judgement and Ethics. New York, USA: Springer Publishing Company.
Darbyshire, P. (2008). Children's nurse's research involvement: making practice-focused research happen. Journal och Clinical Nursing , 12 (7), ss. 3238-3244.
Dickens, S. D. (2009). Building competence in pediatric end-of-life care. Journal of Palliative
Medicine , 12 (7), ss. 617-622.
Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2003). Statistisk verktygslåda-
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Edwardsson Månsson, M., & Enskär, K. (2008). Pediatrisk våd och specifik omvårdnad. (M. Edwardsson Månsson, & K. Enskär, Red.) Lund: Studentlitteratur.
Edwinson Månsson, M., Grahn, M., & Emmy, O. (2016). Interaction between children and pediatric nurses at the emergency department: A Swedish interview study. Journal of Pediatric
Nursing , 31, 284-292.
Ekström, L., & Gustavsson, S. (2009). Distriktssjuksköterskors upplevelse av den egna yrkeskompetensen. Luleå: Luleå Tekniska Universitet Avdelnignen för Omvårdnad.
Engström, L., & Eriksson, M. (2014). Akutsjuksköterskans upplevelse av att vårda barn på
akutmottagning - en utmaning . Örebro : Institutionen för hälsovetenskap och medicin .
Fernanda, V., & Shayarina, S. (2011). Sjuksköterskors strategier i bedömningen och
omvårdnaden av pediatriska patienter. Stockholm: Röda korsets Högskola.
Friberg, S., Jansson, J., Westergren, E., & Lindberg, M. (2016). Grundutbildade sjuksköterskors upplevelse att börja arbeta på en barnavdelning. Nordisk Sygeplejeforskning , 6, 20-33.
Grant, K., & Crouch, R. (2011). Who should nurse children requiring emergency care?
International Emergency Nursing , 19, ss. 209-211.
Greenhlagh, T. (2012). Att läsa vetenskapliga artiklar och rapporter- grunden för en
evidensbaserad vård. Spanien: Studentlitteratur.
Hallin, K. (2009). Att vara sjuksköterska. En studie av sjuksköterskeprofessionen avseende
omvårdnad, handledning och utveckling. Sundsvall: Mittuniversitetet.
Hemingway, P., & Redsell, S. (2011). Children and young people’s participation in healthcare consultations in the emergency department. International Emergency Nursing , 19, ss. 192-198. Hughes, J., & Lyte, G. (2009). Developing nursing practice with children and young people. Utiopia press Pte Ltd: Singapore.
Jonassen, K., & Slettebø, Å. (2013). Hvordan videreutvikler barnesykepleiere praktisk kompetanse i klinisk praksis? Vård i Norden , 33 (107), 14-19.
Karlsson, C., Mörelius, E., Radeskog, M., Runesson, I., & Rydberg, B. (2008).
Kompetensbeskrivning. För legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Sjuksköterskor med inriktning mot
barn och ungdom & svensk sjuksköterskeförening.
Kerstis, B., Larsson, R., Lindberg, M., Sjöberg, M., & Söderbäck, M. (2010). Barn och ungas
rätt i vården. Stiftelsen allmäna barnahuset.
Leino-Kilp, H., & Pelander, T. (2010). Children’s best and worst experiences during hospitalisation. Scandinavian Journal of Caring Sciences , 24, ss. 726–733.
Lindmalm, S., & Lidert, P. (den 27 08 2015). Hämtat från Läkemedelsboken:
http://lakemedelsboken.se/kapitel/pediatrik/lakemedelsbehandling_till_barn.html den 12 05 2016
Ludvidsson, J. F. (2002). Att börja forska- inom medicin och vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Lundqvist, J.-O., & Nordlöf, S. (2015). Självskattad kompetens inom omvårdnad och medicin
vid prehospitalt omhändertagande av barn hos sjuksköterskor inom ambulansjukvård.
Instutitionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad. Luleå: Luleå tekniska universitet .
Modh Hinnerson, K., & Wijk, H. (2008). Betydelser av ett 1-årigt traineeprogram för praktisk färdighetsutveckling av nyut- examinerade sjuksköterskor inom barn- och ungdomssjukvård .
Vård i Norden , 28 (1), ss. 41-44.
Nordén, C., Hult, K., & Engström, Å. (2014). Ambulance nurses’ experiences of nursing critically ill and injured children: A difficult aspect of ambulance nursing care . International
Emergency Nursing , 22, ss. 75-80.
NOrdiskt nätverk för BArn och ungas rätt och Behov inom hälso- och sjukvård. (2015).
www.nobab.se. Hämtat från
http://www.nobab.se/images/nobabprodukter/Presentation_Nobabs_standard.pdf den 10 05 2015
Söderbäck, M. (2010). Barn och ungas rätt i vården. Edita Västra Aros: Stiftelsen Allmäna barnahuset.
Sandberg Rydelius, A. (den 22 11 2010). Distriktssköterskors och distriktsläkares erfarenhet av barns delaktighet inom primärvård. Eskilstuna, Sverige: Mälardalens Högskola Eskilstuna Västerås.
SFS. (2014). Patientlag 2014:821. Stockholm: Riksdagen.
SFS. (2010). Patientsäkerhetslag 2010:659. Stockholm: Riksdagen.
Sjuksköterskeförening, S. (2008). Kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterskan inom barn och ungdom. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Socialstyrelsen. (2013). Barns och ungas hälsa, vård och omsorg, 2013. Västerås: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2015). Bedöma barns mognad för delaktighet. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2013). Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagnignar. Rapport December
2013. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2014). Vård av extremt för tidigt födda barn- En vägledning för vård av barn
födda före 28 fullgånga graviditetsveckor. Socialstyrelsen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Svensk Sjuksköterskeförening. (2005). Kompetensbeskrivning för Legitimerad Sjuksköterska. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Svensk Sjuksköterskeförening. (2008). Kompetensbeskrivning för specialistsjuksköterska inom
barn och ungdom. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Utrikersdepartementet. (den 20 11 1989). FN:s konvention om barnets rättigheter . Hämtat från https://www.raddabarnen.se/om-oss/barnkonventionen/barnkonventionen-lang-version/ den 12 05 2016
Wikström, J. (2008). Akutsjukvård- Handläggning av patienter med akut sjukdom eller skada. Lund: Studentlitteratur.
Östlinder, G., Norberg, A., Pilhammar Andersson, E., & Öhlen, J. (2006). Erfarenhetsbaserad