Bibliotekarier har ett mångfacetterat yrke som rymmer många olika delar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur folkbibliotekarier, inberäknat skolbibliotekarier, uttrycker sig om bibliotekarieyrket i svenska bibliotekstidskrifter.
De frågeställningar som jag arbetar med utifrån mitt material är: Hur beskrivs bibliotekariers kunskaper, uppgifter och roller?
Hur beskriver bibliotekarierna sina egna och andras föreställningar om bibliotekarier? Går det att se några motsättningar i hur bibliotekarieyrket beskrivs, och i så fall vilka? I uppsatsen använder jag mig av diskursanalys som teori och metod. Diskursanalytiska teorier har en socialkonstruktionistisk utgångspunkt med vilket menas att det inte finns någon objektiv sanning om världen. Det som studeras med diskursanalys är främst språket, för att förstå hur människor skapar mening åt världen genom hur de uttrycker sig. I uppsatsen undersöker jag utifrån mina frågeställningar folkbibliotekariers diskurs om upplevda kunskaper, uppgifter, roller och föreställningar om bibliotekarier. Jag använder begrepp från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, såsom tecken, element och noddalpunkter för att analysera materialet. Analysen görs med hjälp av en analysmodell i fyra steg; element, teckensträngar, motsättningar och positioner i diskursen.
Materialet som studeras utgörs av 56 texter från tidskrifterna Biblioteksbladet, bis och DIK-forum från 1990 till 2007. Resultatet visar att bibliotekarierna uttrycker att deras kunskaper består i exempelvis att systematisera och organisera material, att söka information och att de har litteraturkännedom. Bibliotekarierna uttrycker också att de har en tyst kunskap och kunskap om att sköta bibliotek. Information och litteratur återkommer när uppgifter och roller beskrivs. Roller som uttrycks är bland andra kunniga informationssökare, kulturförmedlare, navigatörer i informationssamhället, pedagogisk handledare och vägledare, renässansmänniska och inspiratör. När uppgifter beskrivs har de ofta en pedagogisk utgångspunkt. Det uttrycks till exempel att bibliotekarier ska lära, vägleda, förmedla och ge service.
Bibliotekarierna uttrycker, ofta på ett negativt sätt, att andra främst förknippar dem med böcker och skönlitteratur. Det uttrycks också att bibliotekarier tas för självklara i samhället. Bibliotekariers föreställningar om sitt eget yrke domineras av att det finns en önskan om att yrket måste bli mer synligt. Uttryck som att synliggöra, tala om, hävda sig och marknadsföra är vanliga, men också att bibliotekarier är bra.
I materialet märks motsättningar mellan olika delar av bibliotekarieyrket vilket leder fram till två positioner i diskursen; information och kultur. Positionerna utmärks av att bibliotekarierna uttrycker att de kulturinriktade arbetsuppgifterna, såsom litteraturförmedling och folkbildning, har fått stå tillbaka till förmån för informationsrelaterade arbetsuppgifter. Det är i relation till information och kultur som bibliotekariers kunskaper, uppgifter och roller beskrivs, såsom t.ex. förmedling, vägledning och service. Positionerna i diskursen märks också när bibliotekarierna talar om föreställningar om bibliotekarier. Det uttrycks att andra främst förknippar dem med böcker samtidigt som de vill att yrket ska synas mer, de är inte nöjda som det är.
Hur bibliotekarierna uttrycker sig kan få konsekvenser för hur professionen uppfattas. Bibliotekarierna ger uttryck för en osäkerhet då de talar om att de måste synas mer och att andra behöver få en bredare bild av vad de kan och gör. Samtidigt är det svårt att marknadsföra bibliotekarien som en följd av att professionen är mångfacetterad. Det finns många olika delar av yrket som kan väljas att lyftas fram och det är svårt för en enskild bibliotekarie att representera alla dessa delar. Bibliotekarierna uttrycker starkt att den pedagogiska delen av arbetet har blivit allt viktigare. Bibliotekariespecifika kunskaper, som systematisering och organisering av material, ges inte lika mycket utrymme i beskrivningen av uppgifter. I förlängningen kan detta vara ett hinder i viljan att öka förståelsen hos andra om bibliotekariers kunskaper.
Källförteckning
Tryckta och elektroniska källor
Almerud, Peter (2000). Biblioteken, bibliotekarien och professionen: En rapport från
fyra nordiska länder. Nacka: DIK-förbundet.
Atkinson, Frank (1974). Librarianship: An introduction to the profession. London: Bingley.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005). Textens mening och makt: Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
BiS - Bibliotek i Samhälle (2008). Tidskriften. http://www.foreningenbis.org [2008-10-18]
Bruijns, R.A.C (1992). Status and Image of the Librarian: Report of a sample survey
carried out in twelve countries. The Hague: NBLC.
Burr, Vivien (1995). An introduction to social constructionism. London: Sage. Carlsson, Annette & Nordell Sofia (2004). Bibliotekarie på 2000-talet: En studie av
bibliotekariens förändrade yrkesroll och professionalism. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2004:78).
DIK (2008). DIK forum – DIK. http://www.dik.se/www/dik/web.nsf/dx/DIK-forum [2008-10-18]
Enmark, Romulo (1991). Yrkesidentiteten och det splittrade biblioteksväsendet. Ingår i Järv, Harry, red. Bibliotekarieyrket: Tradition och förändring. Stockholm: Carlsson. S. 148-169.
Enmark, Romulo & Seldén Lars (1998). The education of Library and Inforamtion Professionals in Sweden. Ingår i Harbo, Ole & Pors, Niels Ole, ed. Education for
librarianship in the Nordic countries. London: Mansell.
Göransson, Magdalena & Jarnbjer Annika (2001). Fokus på folkbibliotekarien: Ett
arbetslivsperspektiv. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och
informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2001:50).
Hall, Stuart (2001). Foucault: Power, Knowledge and Discourse. Ingår i Wetherell, Margaret, Taylor, Stephanie & Yates, Simeon J, eds. Discourse theory and practice: A
Hedemark, Åse & Hedman, Jenny (2002). Vad sägs om användare?: Folkbibliotekens
användardiskurser i tre bibliotekstidskrifter. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2002:61).
Häggström, Britt-Marie, Ridbäck, Irma & Schmidt, Anders (2008). Bibliotekarie: 70 år
av facklig kamp. Lund: BTJ.
Indrikson, Tiina & Indrikson Vladimir (1997). Bibliotek i informationssamhället:
Bibliotekets och bibliotekariens roll i informationssamhället såsom den framträder i svensk bibliotekspress åren 1984-1996. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 1997:79).
Järv, Harry (1991a). Bibliotekarieyrket: Tradition och förändring. Stockholm: Carlsson. Järv, Harry (1991b). Bibliotekarierollen är sig evigt lik. Ingår i Järv, Harry, red.
Bibliotekarieyrket: Tradition och förändring. Stockholm: Carlsson. S. 28-69.
Klasson, Maj (1996). Kulturbevarare, kulturbärare, kulturbyggare, kulturförnyare.
Kulturpolitisk tidskrift, nr 2, s. 15-24.
Kåring Wagman, Anna (2008). Bibliotekarien och professionen: En forskningsöversikt. Stockholm: Svensk Biblioteksförening.
http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Professionen.pdf [2009-01-20]
Laclau, Ernesto & Mouffe, Chantal (1985). Hegemony & socialist strategy: Towards a
radical democratic politics. London: Verso.
Leino, Taru & Lundmark, Elin (2006). ”Arbetet handlar faktiskt om mer än att bara
stämpla ut böcker och vara trevlig”: Arbetsuppgifter på svenska folkbibliotek 1990-2000 ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2006:135).
Lindgren, Louise & Nilsson, Therese (2005). Bibliotekarierna och bilderna av dem: En
jämförande studie. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och
informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2005:85).
Luthmann, Abigail (2007). Librarians, professionalism and image: stereotype and reality. Library Review, vol. 56, no. 9, s. 773-780.
Malmström, Sten, Györki, Iréne & Sjögren, Peter A (2002). Bonniers Svenska Ordbok. 8., [rev.] uppl. Stockholm: Bonnier.
Månsby, Susanna (1997). Den nya tekniken och bibliotekarierollen. Svensk
Biblioteksforskning, nr 1/2, s. 127-138.
Neumann, Iver B (2003). Mening, materialitet och makt: En introduktion till
diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, Linda (2004). Bibliotekariens olika roller och identiteter: En diskursanalys av
fyra facktidskrifter. Umeå: Umeå Universitet. (Magisteruppsatser i biblioteks- och
informationsvetenskap / Umeå universitet. Sociologiska institutionen. Avdelningen för biblioteks- och informationsvetenskap, 2004:265).
Olofsson Liljedahl, Erika & Tagesson, Johanna (2006). Tradition, förändring och
splittring – En diskursanalytisk studie av bibliotekariers yrkesidentitet. Lund: Lunds
Universitet. Biblioteks- och informationsvetenskap. (BIVILs skriftserie 2006:18). Olsson, Lena (1991). Sammanfattning. Ingår i Järv, Harry, red. Bibliotekarieyrket:
Tradition och förändring. Stockholm: Carlsson. S. 170-175.
Prins, Hans & Gier, Wilco de (1995). The Image of the Library and Information
Profession: How We See Ourselves: An Investigation: A report of an empirical study undertaken on behalf of IFLA’s Round Table for the Management of Library
Associations. München: Saur. (IFLA publications, 71).
Reeves, William Joseph (1980). Librarians as professionals: The occupation's impact
on library work arrangements. Lexington: Lexington books.
Rönnbäck, Anna-Maria (2004). Bibliotekarierollens nuvarande utveckling: En analys
utifrån tidskrifterna Biblioteksbladet, Ikoner och DIK-Forum samt svensk och utländsk litteratur i ämnet. Umeå: Umeå Universitet. (Magisteruppsatser i biblioteks- och
informationsvetenskap / Umeå universitet. Sociologiska institutionen. Avdelningen för biblioteks- och informationsvetenskap, 2004:246).
Sahlin, Ingrid (1999). Diskursanalys som sociologisk metod. Ingår i Sjöberg, Katarina red. Mer än kalla fakta: Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. S. 83-106.
Schreiber, Trine (2006). Bibliotekarieprofessionen siden 1960’erne. Ingår i
Elbeshausen, Hans & Schreiber, Trine, red. Bibliotekarerne: En profession i et felt af
viden, kommunikation og tekonologi. Frederiksberg: Forlaget Samfundslitteratur. S.
15-46.
Seldén, Lars & Sjölin, Mats (2003). Kunskap, kompetens och utbildning: Ett
bibliotekariedilemma under 100 år. Svensk Biblioteksforskning, vol. 14, nr 4, s. 19-67. Sevón, Kerstin (2007). Bibliotekarierollen i en ny utbildningsorganisation: En studie
vid fyra yrkeshögskolor. Åbo: Åbo akademi. Diss. Åbo akademi.
Silvermyr, Carin (2003). Bilder av bibliotekarier i dagspressen. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i
biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2003:88).
Sundin, Olof (2003). Informationssökning i övergången från utbildnings- till
yrkespraktik. En kunskapsöversikt. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap.
http://www.learnit.org.gu.se/digitalAssets/759/759136_sundin_2003.pdf [2009-01-20] Sundin, Olof (2006). Informationskompetence, ikt og bibliotekarers professionelle ekspertise. Ingår i Elbeshausen, Hans & Schreiber, Trine, red. Bibliotekarerne: En
profession i et felt af viden, kommunikation og tekonologi. Frederiksberg: Forlaget
Samfundslitteratur. S. 77-96.
Svensk Biblioteksförening (2008). Biblioteksbladet.
http://www.biblioteksforeningen.org/bbl/index.html [2008-10-18]
Torstensson, Magnus (1991). Folkbibliotekarieyrket: Framväxt, utbildning, forskning
Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, årg. 78, nr 3/4, s. 93-121.
Trost, Jan & Levin, Ingrid (1996). Att förstå vardagen: Med ett symbolisk
interaktionistiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Wenger, Etienne (1998). Communities of Practice: Learning, meaning, and identity. Cambridge: Cambridge University Press.
Wetherell, Margaret (2001). Debates in Discourse Research. Ingår i Wetherell,
Margaret , Taylor, Stephanie & Yates, Simeon J, eds. Discourse theory and practice: A
reader. London: Sage. S. 380-399.
Widgren, Lillemor (1991). Att öppna eller gömma – bibliotekariens dilemma? Ingår i Järv, Harry, red. Bibliotekarieyrket: Tradition och förändring. Stockholm: Carlsson. S. 94-103.
Wilson, Patrick (1983). Second-hand knowledge: An inquiry into cognitive authority. Westport: Greenwood Press. (Contributions in librarianship and information science, 44)
Winther Jørgensen, Marianne & Philips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och
metod. Lund: Studentlitteratur.
Ørom, Anders (1993). Bibliotekariske identiteter, formidlingsarbjede og arbejdsorganisering. Biblioteksarbjede, nr 39, s. 37-43.
Empiriskt material
1. Norén, Catharina (1990). Bibliotekarieyrket: Låg lön och låg status. DIK-forum, nr 5, s. 4-5.
2. Almegård, Karin (1990). SFF-ordförande: Mera lokalt fackligt engagemang!
DIK-forum, nr 15, s. 8-9.
3. Almerud, Peter (1991). Bilden inte entydig. DIK-forum, nr 3, s. 18-19.
4. Sjöberg, Rolf (1991). Bibliotekarieutbildningen: Lyft utbildningen till normal akademisk nivå. DIK-forum, nr 10, s. 25.
5. Almerud, Peter (1991). Barnbiblioteket: Diversebutik eller bokrum? DIK-forum, nr 19, s. 8-11.
6. Almerud, Peter (1992). ”Fackligt arbete är roligt”. DIK-forum, nr 17, s. 14-15. 7. Almerud, Peter (1992). Biblioteken är ett. DIK-forum, nr 17, s. 17.
8. Bävman Fors, Lotta (1993). ”Vi måste bli argare”. DIK-forum, nr 9, s. 4-5.
9. Almerud, Peter (1993). ”Ein mädchen für alles” Bibliotekarien måste bli synlig.
DIK-forum, nr 18, s. 10-11.
10. Ekeroth, Cecilia (1994). Bilden av bibliotekarien påverkar hela biblioteksverksamheten. DIK-forum, nr 4, s. 23.
11. Seidel, Stefan (1994). ”Vi bär på en stor datakunskap”. DIK-forum, nr 12, s. 13. 12. Janlert, Gumilla (1994). Räta på ryggen bibliotekarier! DIK-forum, nr 20, s. 20. 13. Nilsson, Uno (1995). SFF, professionskriterier och etiska regler. DIK-forum, nr 1, s. 14.
14. Almerud, Peter (1995). Idéernas bibliotek. DIK-forum, nr 2, s. 14, 17.
15. Almegård, Karin (1995). SFF-styrelsen möter bibliotekariestudenter. DIK-forum, nr 4, s. 6.
16. Stöby-Ingvarsson, Liselotte (1995). ”Bibliotekarien behövs mer än någonsin!”
DIK-forum, nr 9, s. 21.
17. Almegård Nørby, Karin (1995). En lyckad dag med många dialoger. DIK-forum, nr 10, s. 4-6.
18. Almegård Nørby, Karin (1996). En bibliotekarie är en bibliotekarie. Eller?
DIK-forum, nr 5, s. 12-13.
19. Janlert, Gunilla & Larsson, Christer (1997). Nya tider – Nya behov: Bibliotekariefacket inför 2000-talet. DIK-forum, nr 2, s. 6.
20. Daniel, Barbro (1997). 25 år – en lång tid. DIK-forum, nr 5, s. 8-9.
21. Nilsson, Uno (1997). Hurra för det nya bibliotekarieförbundet. DIK-forum, nr 8, s. 9.
22. Nilsson, Uno (1999). En bibliotekarie är en bibliotekarie. DIK-forum, nr 11, s. 20. 23. Nørby, Karin A (2000). ”Kunnig, positiv och beskäftig”. DIK-forum, nr 13, s. 12-13.
24. Göransson, Magdalena & Jarnbjer, Annika (2001). ”Framtidens bibliotekarie” – så utvecklar du 2000-talets bibliotek. DIK-forum, nr 9, s. 12-14.
25. Renborg, Greta (2002). Alltid dags att strida för kunskap, kompetens och kvalitet.
DIK-forum, nr 11, s. 14.
26. Almerud, Peter (2002). Lust, nyfikenhet och gränslöshet. DIK-forum, nr 15, s. 14-15.
27. Almerud, Peter (2003). Generationsväxlingen öppnar möjligheter. DIK-forum, nr 15, s. 14-15.
28. Håkansson, Nana (2007). Boka en bibliotekarie. DIK-forum, nr 1, s. 8-11. 29. Atlestam, Ingrid (1990). Etik - Kosmetika eller grundval. bis, nr 2, s. 30-39.
30. Atlestam, Ingrid (1991). Konferensen ”Biblioteken och framtiden” Från feodala till virtuella bibliotek. bis, nr 4, s. 7-15.
31. Atlestam, Ingrid (1995). Löjtnanten, handlarn och Mamsell Tekla. bis, nr 3, s. 8-10. 32. Stenberg, Ulla-Carin (1996). Folkbibliotekets uppgifter? bis, nr 3, s. 18-19.
33. Renborg, Greta (1998). Folkbildare eller cybrarian? bis, nr 4, s. 30.
34. Renborg, Greta (1999). Folkbibliotekarie: bokläsare, folkbildare och cybrarian? bis, nr 1, s. 15-16.
35. Atlestam, Ingrid (1999). Det rättvisa biblioteket – för alla men inte allt! bis, nr 4, s. 9-11.
36. Wettmark, Lennart (2003). Bibliotekens folkbildningsarbete inget elitistiskt projekt!
bis, nr 3, s. 23-28.
37. Rehnborg, Greta (1991). Skrota inte referensarbetet! Biblioteksbladet, nr 3, s. 70, 72.
38. Nilsson, Uno (1992). Höj blicken, Anders! Biblioteksbladet, nr 6 s. 181.
39. Blomberg, Barbro (1993). I huv’et på en bibliotekarie. Biblioteksbladet, nr 2, s. 42-43.
40. Lindh, Thomas (1993). Böcker föds inte på hyllan. Biblioteksbladet, nr 3, s. 80-81. 41. Atlestam, Ingrid (1993). Mellan grabbarna i Bryssel och fyrtio miljoner fattiga.
Biblioteksbladet, nr 4, s. 122-124.
42. Tovoté, Christina (1993). Blyg, vänlig & lågavlönad. Biblioteksbladet, nr 8, s. 240. 43. Nilsson, Uno (1994). Den nya lärarrollen och skolbiblioteken. Biblioteksbladet, nr 10, s. 234-235.
44. Eide-Jensen, Inger (1995). Vem hinner leva i nuet? Biblioteksbladet, nr 3, s. 67-70. 45. Lundgren-Nelson, Elisabeth (1995). IT – framtid eller kosmetika för biblioteken?
Biblioteksbladet, nr 4, s. 108-109.
46. Steinsaphir, Marianne (1999). ”Staten ska ge fan i biblioteken”. Biblioteksbladet, nr 8, s. 18.
47. Alopaeus, Eva & Axelsson, Elisabeth (2001). Bibliotekariens paradox.
Biblioteksbladet, nr 10, s. 3-4.
48. Hermansson, Christer (2002). Pang Pang, Boom Boom! Biblioteksbladet, nr 10, s. 21.
49. Sällberg, Richard (2003). Vad händer med kulturbibliotekarien? Biblioteksbladet, nr 4, s. 13.
50. Steinsaphir, Marianne (2004). Framsynta bibliotekarier i en trög omvärld?
Biblioteksbladet, nr 1, s. 8-10.
51. Hansson, Johanna (2004). Vill vi utmana bilden av det introverta biblioteket?
Biblioteksbladet, nr 3, s. 29.
52. Hermansson, Christer (2005). I Finland är det gratis att låna böcker eller vad ska bibliotekarierna arbeta med i framtiden? Biblioteksbladet, nr 4, s. 27.
53. Hermansson, Christer (2006). Vad är legitimerade bibliotekarier bra på eller varför inte låta BTJ ta över alltsammans? Biblioteksbladet, nr 10, s. 29.
54. Lennver, Anders (2006). Ett mångfaldigande av mångfalden – panelsamtal om framtiden. Biblioteksbladet, nr 10, s. 14-15.
55. Hermansson, Christer (2007). Bibliotekariernas identitetsdiskurser eller egentligen är vi alla bokhoror? Biblioteksbladet, nr 2, s. 37.
56. Hermansson, Christer (2007). De ytliga bibliotekarieungtupparnas galanden eller de intellektuella bibliotekariernas död. Biblioteksbladet, nr 4, s. 36.