I vårt informationstäta samhälle är det för många i allmänhet svårt att söka, finna, kritiskt granska och använda sig av relevant information. En ökad efterfrågan i samhället samt krav i läroplanerna på informationskompetens hos individen, har lett till att behovet av pedagogiskt kompetenta bibliotekarier ökat. Bibliotekarierollen har på senare tid förändrats med förskjutning mot pedagogiska och didaktiska arbetsuppgifter beroende på det stora informationsflödet, förändrade arbetssätt i skolorna, samt att antalet studenter av olika anledningar kraftigt ökat på alla typer av bibliotek.
Uppsatsen handlar om informationssökning och lärande gällande bibliotekariers pedagogiska roll med tyngdpunkt på det didaktiska mötet mellan biblioteksanvändare och bibliotekarier. De ska i allt högre grad ska lära användare att lära av och handskas med information i olika källor. Tidigare forskning gällande bibliotekariers pedagogiska yrkesroll är begränsad jämfört med lärarrollen som är betydligt mera utforskad. Detta legitimerar vår forskning då vi vill belysa den pedagogiska delen av bibliotekariers yrkesroll dels inom biblioteks- och informationsvetenskapen, dels inom pedagogiken.
Syftet med uppsatsen var att beskriva en grupp bibliotekariers uppfattningar av hur de aktivt medverkar till att stimulera ett lärande och därigenom kunna belysa och dra slutsatser av bibliotekariers kvalitativa variationer av uppfattningar av den pedagogiska rollen. Utifrån syftet formulerades följande frågor: Hur uppfattar en grupp bibliotekarier begreppet lärande? Hur ser dessa bibliotekarier på sin pedagogiska roll i förhållande till användarens lärande? Vad saknar dessa bibliotekarier i sin pedagogiska kompetens för att utveckla lärandet hos användaren?
Utgångspunkter i teorin är resonemang kring begreppen informationssökning, informationsanvändning, informationskompetens, användarundervisning och pedagogisk kompetens samt dess kopplingar till kunskap och lärande. Vi refererar till forskning gällande informationskompetensens innebörd för pedagoger och bibliotekarier, tar del av forskningsresultat gällande informationssökningsprocessens och användarundervisningens påverkan på användaren, samt understryker vikten av de forskningsresultat som visar på samband mellan individens sätt att använda information med hennes lärande.
Informationskompetens är flera sorters färdigheter och kunskaper som kan sammanfattas i en förmåga eller ett beteende. En informationskompetent person vet hur man lär, hur man identifierar ett informationsbehov, hur man finner lämpliga verktyg och sökstrategier samt kritiskt kan granska, värdera och hantera information. Centralt i användarutbildning är inte bara att lära sig lokalisera källor, utan att kunna fokusera och avgränsa sitt ämne, samt att veta vilken information man behöver. Bibliotekariens roll i användarutbildningen bör därför omfatta en helhetssyn på källor, användare, process och problem och där bibliotekarien är en av deltagarna i en pedagogisk grupp tillsammans med ämneslärare och andra utbildningsansvariga. Har då bibliotekarien denna kompetens? Denna fråga leder oss in på områden som rör individers kunskaper och erfarenheter. Begreppet kompetens definieras i litteraturen på flera olika sätt, men ses sammantaget som en kombination av egenskaper, egna erfarenheter, kunskaper och färdigheter som sätts i relation till en särskild uppgift i en kontext. Vissa forskare menar även att en individs uppfattning av sitt arbete bör relateras till begreppet. Den uppfattning en individ har av sitt arbete påvisar alltså vilken kompetens individen har.
Med pedagogisk kompetens avses den medvetenhet pedagogen har om de komplexa system som uppstår kring lärande. En kompetent bibliotekarie har bl.a. en genomtänkt syn på kunskap samt använder sig av elevens egen motivation och tidigare erfarenheter med stöd av relevanta metoder och goda ämneskunskaper. Den kompetenta bibliotekarien utformar även undervisningen så att hon/han hjälper eleven att använda sina erfarenheter genom att utmana henne/honom till att skapa ny kunskap samt att ger eleven möjligheter till reflektion. Bibliotekariers specifika kompetens som navigatörer och informationsorganisatörer tillsammans med allmänna ämneskunskaper, gör att de får en bred kompetens som pedagoger i det att de ökar tillgängligheten till medierna samt vid handledning i informationssökning.
I teorikapitlet går vi också in på områden som handlar om hur lärande bäst sker och där vi dels redogör för den kunskapssyn som finns inom det sociokulturella perspektivet där kommunikation och samspel mellan människor ses som mycket viktigt. Dels beskrivs kunskapssynen inom fenomenografin där inte kunskap betraktas som något på förhand givet, utan något som tar form genom människors handlande och där lärandet alltid måste beskrivas i termer av sitt innehåll samt sättas i relation till något. Lärande ses här som detsamma som sökande av mening och förståelse via kunskap och vetande och att man förändras som person då man upplever ett fenomen på ett annorlunda sätt än tidigare.
Vi har arbetat utifrån en kvalitativ metod – den fenomenografiska ansatsen – som innebär att man som forskare gestaltar individers kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen. Ansatsen anses vara väl lämpad för forskningsfrågor som rör lärande och förståelse i pedagogiska miljöer. Undersökningen baseras på åtta intervjuer med bibliotekarier med särskilt intresse av den pedagogiska inriktningen av yrkesrollen.
Intervjumanualen innehöll halvstrukturerade och öppna frågor rörande informanternas uppfattningar av kunskap och lärande samt frågor om hur den pedagogiska rollen uppfattas. I resultatavsnittet ges beskrivningar av informanternas uppfattningar i form av för uppfattningen karaktäristiska citat.
I analysarbetet identifierades kvalitativt distinkt skilda kategorier som ger beskrivningar av informanternas olika uppfattningar av användarundervisning, samt begreppen lärande och informationskompetens. Genom kategorisering av dessa uppfattningar har vi fått en bild av hur bibliotekarier uppfattar sin pedagogiska roll.
Uppfattningarna gällande begreppet lärande spänner över att man som pedagog överför sina kunskaper till den lärande, till att man handleder den lärande i att tillföra nya saker som gör att hon/han ändrar sin syn på tillvaron, d.v.s. att den lärande på något sätt förändras och förstår innebörder på ett annorlunda sätt.
Informanternas uppfattningar gällande användarundervisning omfattar allt ifrån att lära elever lokalisera källor till att skapa goda kontakter och förmedla trygghet för att på så sätt uppmuntra användarna i informationssökningen. Bibliotekarierna har även en önskan om att utgå ifrån elevens behov och utifrån detta stödja och motivera elevens egna drivkrafter i lärandet.
Begreppet informationskompetens uppfattas som personbunden, d.v.s. kompetensen såg olika ut om den skulle gälla för en bibliotekarie eller för en användare. Vissa menade att en informationskompetent bibliotekarie främst skulle veta hur och var man söker
information, medan användaren var den som, förutom att finna vägar och källor till information, även skulle kunna analysera och sammanställa densamma – något som alltså bibliotekarien inte skulle behöva för att kunna sägas vara informationskompetent.
De flesta av bibliotekarierna menade att de i hög utsträckning utförde ett pedagogiskt arbete, men att de för den skull, av främst lärare och skolledning, inte betraktas som pedagoger. Det informanterna saknar i den pedagogiska kompetensen är teorier och strategier för ett pedagogiskt arbete, lärares erfarenheter och kunskaper, samt ett bra samarbete yrkeskårerna emellan. Bibliotekarierna uppmärksammar dessutom bristen på resurser främst i form av tid, samt en formell kompetens, d.v.s. akademiska poäng i ämnet pedagogik samt ett erkännande om pedagogisk kompetens från främst lärarkåren.
De skilda uppfattningarna visar på hurudana skillnader är mellan informanternas olika syn på lärande och kunskap. De lägger upp sin användarundervisning som inte stämmer överens med deras uppfattning av hur de tror att användare lär sig att söka och använda information. En trolig orsak kan vara att de inte har en genomtänkt syn på kunskap och lärande, vilket bl.a. leder till brister i användarundervisningen. Andra möjliga orsaker kan vara att föråldrade undervisningsmetoder seglivat lever sig kvar i skolorna, samt att bibliotekarierna inte, av arbetskamrater och arbetsledning, uppmuntras att förändra invanda sätt att undervisa. Bibliotekarierna är ibland själva tveksamma till innehållet i, och metoderna för användarundervisningen, och vi menar att det främst beror på att de saknar en överlagd syn på kunskap och lärande, samt relevanta teorier och strategier för användarundervisning. Resultatet visar även att vissa av informanterna har uppfattningen av att kvalifikationerna för begreppet informationskompetens ser olika ut om den finns hos en bibliotekarie respektive en elev. Kvalifikationerna för en informationskompetent bibliotekarie innebar att hon/han bättre än användaren skulle kunna känna till olika källor och effektivare skulle finna vägarna dit, medan det hos eleven skulle finnas en kompetens i att kunna analysera och presentera – det vill säga – använda informationen. Vi, och flera med oss, anser dock inte att man kan betrakta informationskompetens endast som en förmåga i informationssökning, då begreppet informationskompetens är betydligt mera innehållsrikt än så.
Referenser
Otryckta källor
Muntliga uppgifter i författarnas ägo:
Intervjuer med bibliotekarier.
Agnes 2001- 03 Anna 2001-03 Erika 2001-03 Gunilla 2001-03 Ingrid 2001-03 Ninni 2001-03 Ulla 2001-03 Vera 2001-03
Tryckta och elektroniska källor
ALA (1989). Information Literacy: Final Report. Chicago, Ill.: American Library Association Presidental Committee on Information Literacy.
Alexandersson, Mikael (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. Ingår i Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar, red. Kvalitativ metod och vetenskapsteori, s. 11-136. Lund: Studentlitteratur.
Bates, Marcia, J. (1986). Subject Acsess to Online Catalogs: A Design Model. Journal of the American Society for Information Sience, 37, s. 357-376.
Bergvall, Patrik & Edenholm, Sofia (2000). Skolbibliotekets vara eller icke vara i undervisningen: En litteraturstudie i syfte att identifiera olika lärar-, bibliotekarie-och skolledarrelaterade faktorer som påverkar skolbibliotekens integrering i undervisningen. (Magisteruppsats 2000:53). Borås Bibliotekshögskolan.
Brandtzaeg-Grundem, Björg (1996). Didaktik. Ingår i Pedagogisk uppslagsbok: Från A till Ö utan pekpinnar, s. 114-115. Stockholm: Lärarförbundets Förlag och
Informationsförlaget.
Bruce, Christine (1997). The Seven Faces of Information Literacy. Adelaide: Auslib Press. Diss. Queensland University of Technology.
Buckland, Michael (1991). Information and Information Systems. Westport: Praeger Publishers.
Claesson, Silwa (1995). Vilken betydelse har elevers uppfattningar för undervisningen?
Ingår i Lendahls, Birgit, & Runesson, Ulla, red. Vägar till elevers lärande, s. 107-123. Lund: Studentlitteratur.
Dahlgren, Lars Owe (1986). Inlärningens utfall. Ingår i Marton, Ference, Hounsell, Dai
& Entwhistle, Noel, red. Hur vi lär, s. 35-55. (Tema Nova). Stockholm: Rabén &
Sjögren.
Den öppna högskolan. (2001). Stockholm: Regeringskansliet. (Regeringens proposition, 2001/02:15).
http://utbildning.regeringen.se/propositionermm/propositioner/01_02/p20012002_15.
pdf [2002-04-18].
DIK-förbundet (2001). Bibliotekarie.
http://www.dik.se/www/dik/dikweb.nsf/PagesByUNID/89C01A13FF425DEAC1256 6FC007E3D45 [2001-02-25].
Doyle, Christina (1997). Information Literacy in an information society: a concept for the information age. Syracuse, N.Y.: ERIC.
Ducander, Jesper (1997). Quo vadis bibliotekarie?: Bibliotekarierollen utifrån en analys av de fyra utbildningarna i biblioteks- och informationsvetenskap i Sverige.
(Magisteruppsats 1997:90). Borås: Bibliotekshögskolan.
Egidius, Henry (1999). Problembaserat lärande: En introduktion för lärare och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Ekholm, Mats & Fransson, Anders (1992). Praktisk intervjuteknik . Stockholm:
Norstedts.
Eld, Christer (2001). Meningen med informationskompetens: En undersökning av begreppet informationskompetens i en svensk biblioteksdiskurs. (Magisteruppsats NNN ISSN 1650-4267.) Uppsala Universitet: Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier. http://www.abm.uu.se/uppsats/pdf/2001/109.pdf [2002-04-19].
Ellström, Per-Erik (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet – problem, begrepp och teoretiska perspektiv . Stockholm: Publica Allmänna förlag.
Gellerstam, Göran (2002). Rapporter och nyhetsbrev: Kvalitetsutveckling och kvalitetsmodeller av högskolans bibliotek. Rapport 2002:6 R. Stockholm:
Högskoleverket.
http://www.kb.se/bibsam/statistik/dokumentation/ gg_rapport.pdf [2002-04-18].
Glimstedt, Katrin (1997) Att samordna, navigera och instruera: En undersökning om bibliotekariers uppfattning om sitt yrke och om sin uppgift gentemot forskare, gjord vid Ekonomiska biblioteket i Göteborg. (Magisteruppsats 1997:35). Borås:
Bibliotekshögskolan.
Hagerlid, Jan (1996). Slutrapport: Studenternas bibliotek: En analys av högskolebibliotekens utveckling. Stockholm: BIBSAM.
Henriksson, Sten (1992). Information. Ingår i Nationalencyklopedin, band 9, s. 454.
Höganäs: Bra Böcker.
Hjørland, Birger (1992). Informationsvidenskabelige grundbegreber: Biblioteks- og informationsvidenskab. Köpenhamn: Danmarks Biblioteksskole.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1991). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Husén, Torsten (1994). Pedagogik. Ingår i Nationalencyklopedin, band 15, s. 25-27.
Höganäs: Bra Böcker.
Ingwersen, Peter & Wormell, Irene (1990). Informationsformidling i teori og praksis.
Köpenhamn: Munksgaard.
Johannesson, Krister & Pilerot, Ola (2000). Högskolelärares uppfattningar av
informationskunnighet: En fenomenografisk studie. Svensk biblioteksforskning. Nr 3-4, s. 21-47.
Karlsson, Linda (2001). Högskolebiblioteket i den pedagogiska processen. BIVIL:s skriftserie 2001: 13 (Magisteruppsats) Universitetet i Lund.
http://www.kult.lu.se/bivil/publikationer/fulltext01/2001-13.pdf [2002-04-19].
Kuhlthau, Carol Collier (1993). Seeking meaning: A process approach to library and information services. Norwood: Ablex
Kuhlthau, Carol Collier & McNelly, Mary Jane (2001). Information seeking for learning: a study of librarians’ perceptions of learning in school libraries. The New Review of Information Behaviour Research. Studies of information seeking in context. Vol.2, s. 167-177.
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys: Exemplet fenomenografi. Lund:
Studentlitteratur.
Limberg, Louise. (1997). Skolbiblioteksmodeller: Utvärdering av ett utvecklingsprojekt i Örebro län. (Skrifter från Valfrid, 7). Borås och Göteborg: Valfrid.
Limberg, Louise (1998). Att söka information för att lära: En studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Borås: Valfrid. (Skrifter från Valfrid, 16) Diss.
Göteborgs Universitet.
Limberg, Louise (2002) Skolbibliotekets pedagogiska roll: En kunskapsöversikt.
Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/pdf/skolbib.pdf [2002-05-27].
Limberg, Louise & Folkesson, Lena (2001). Mötesplats inför framtiden.
http://www.hb.se/bhs/B&I-konferens/pdfpaper/limberg.pdf [2002-01-24].
Limberg, Louise, Hultgren, Frances & Jarneving, Bo (2002). Informationssökning och lärande: En forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Lpf 94. 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna: gymnasieskolan,
gymnasiesärskolan, den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor förvuxna och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda.
http://www.skolverket.se/pdf/lpf94.pdf [2003-04-02].
Stockholm: Utbildningsdepartementet. (SKOLFS 1994:1)
Lpo 94. 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskolan och
fritidshemmet: Anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet.
http://www.skolverket.se/pdf/lpo.pdf [2003-04-02].
Stockholm: Utbildningsdepartementet. (SKOLFS 1994:1)
Lyttkens, Lorentz (1994). Kompetens och individualisering. Stockholm: Fritze.
Löfkvist, Jenny. (2000). Gymnasiebibliotekarien informationsspecialist och pedagog:
Om gymnasiebibliotekariens yrkesroll och dess angränsningar till lärarrollen.
(Magisteruppsats 2000: 11) Borås: Bibliotekshögskolan.
http://www.hb.se/bhs/slutversioner/2000/00-11.pdf [2001-05-04].
Magnusson, Anders (1998). Lärarkunskapens uttryck: En studie av lärares
självförståelse och vardagspraktik. (Linköping Studies in Education and Psychology, 58). Linköping: Linköpings Universitet. Diss. Linköpings Universitet.
Marton, Ference et al. (1999). Inlärning och omvärldsuppfattning: En bok om den studerande människan. 2. uppl. Lars Owe Dahlgren, Lennart Svensson och Roger Säljö. 2. uppl. Stockholm: Prisma.
Marton, Ference & Booth, Shirley (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin (1992). Informationssökning. Ingår i Nationalencyklopedin, band 9, s. 455. Höganäs: Bra Böcker.
Olsson, Henny & Gullberg, Mats (1986). Att lära en yrkesroll. Lund: Studentlitteratur.
Runesson, Ulla (1995). Prolog. Ingår i Lendahls, Birgit & Runesson, Ulla, red. Vägar till elevers lärande, s. 9-14. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, Jörgen (1987). Att utveckla och bevara kompetens, organisationsutveckling sett ur ett kompetensperspektiv. Göteborgs Handelshögskola. Göteborgs universitet.
Sandberg, Jörgen (1994). Human competence at work an interpretative approach.
Göteborg: BAS. Diss. Göteborgs Universitet.
Sandberg, Jörgen & Targama, Axel (1998). Ledning och förståelse: Ett kompetensperspektiv på organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, J. & Targama, Axel (1999). Att leda är att skapa förståelse.
http://www.lararforbundet.se/web/papers.nsf/Documents/004F052B [2001-02-23].
Starrin Bengt & Svensson, Per-Gunnar, red. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Statens kulturråd (1999). Skolbiblioteken i Sverige: Kartläggning, analys och probleminventering. Rapport från Statens kulturråd 1999:1. Stockholm: Statens kulturråd.
Sträng, Monica & Dimenäs, Jörgen (2000). Det lärande mötet: Ett bidrag till reflekterande utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Sundqvist, Rolf (1995). Didaktiskt tänkande: En studie om uppfattningar av
undervisning. (Rapporter från Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi, 10). Vasa:
Åbo Akad., Pedagogiska fakulteten. Diss. Åbo Akademi.
Svenska Unescorådets skriftserie (2000). Folkbiblioteksmanifest.
Skolbiblioteksmanifest. Nr 2, s. 9 -18.
Säfström, Carl Anders (2000). Inledning. Ingår i Säfström, Carl Anders & Svedner, Per Olov, red. Didaktik: Perspektiv och problem, s. 7-13. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv . Stockholm:
Bokförlaget Prisma.
Taylor, Robert S. (1968). Question-Negotiation and Information Seeking in Libraries.
College & research Libraries, 29, s. 178-194.
Tengström, Emin (1987). Myten om informationssamhället: Ett humanistiskt inlägg i framtidsdebatten. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Thórsteinsdóttir, Gudrun (1997). Folkbiblioteket och attityder gentemot studerande som användargrupp. Svensk biblioteksforskning. Nr. 1/2, s. 107-125.
Tiller, Tom (1998). Lärande i vardagen: Om lärares lärande. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
Tiller, Tom (1999). Det didaktiska mötet: Ett möte mellan elevens livserfarenhet och skolans kunskaper. Lund: Studentlitteratur.
Tveiten, Sidsel (2000). Yrkesmässig handledning: Mer än ord. Lund: Studentlitteratur.
Woodsworth, Anne (1999). Foreword. Ingår i Libutti, Patricia O’Brien, red. Librarians as Learners, Librarians as Teachers: The Diffusion of the Internet Expertise in the Academic Library, s. 7-10. Chicago: Association of College and Research Libraries.