På grund av att biblioteksbyggnadens utformning har stor betydelse för bibliotekets verksamhet har jag velat belysa i vilken utsträckning den kompetens som finns hos bibliotekspersonalen om vad verksamheten kräver av en byggnad tas till vara vid planerandet och ritandet av ett nytt bibliotek. Jag har också velat visa på olika kringliggande förutsättningar och aspekter som är viktiga för att samarbetet mellan arkitekter och bibliotekarier ska fungera bra.
Jag har dels studerat hur arkitekter har sett på brukaren ur ett historiskt perspektiv och dels gjort en undersökning där jag genom intervjuer försökt ta reda på hur samarbetet mellan bibliotekspersonalen och arkitekten förflöt när Almedalsbiblioteket i Visby skulle byggas.
Den historiska bakgrunden visar på en utveckling där brukaren kommit mer i centrum under 1900-talet. Man hade på den här tiden istället för att endast arbeta för enstaka kunder börjat se den stora allmänheten som uppdragsgivare och detta förändrade arkitektens roll. Från att främst ha varit en formgivningsexpert som fokuserade på monumentalarkitektur ökade det sociala ansvaret inom arkitektkåren och demokratifrågor blev allt mer viktiga.
Framåt slutet av 1900-talet förde man även in skönhet som en demokratisk rättighet i den politiska debatten och det har gjorts tydligt att det finns en vilja att värna om god arkitektur som inte segregerar. Det har också poängterats att man vill göra en satsning på att sprida mer kunskap om arkitektur hos allmänheten, så att de ska få bättre möjligheter att vara med och påverka sin byggda omgivning.
I den andra delen av min undersökning kommer jag fram till att samarbetet mellan arkitekter och bibliotekarier vid planerandet av Almedalsbiblioteket var relativt omfattande och att de inblandade biblioteksrepresentanterna och arkitekterna hade en öppen dialog där man lyssnade till varandra och tog till sig den andras synpunkter, även om viljorna ibland gick isär. Ett flertal kompromisser gjordes, men det fanns begränsningar för arbetet som gjorde att förutsättningarna för samarbetet var svåra. Dessa var främst ekonomiska och tidsmässiga. Dessutom försvårades samarbetet på grund av brist på en
samordnande chef när arbetet inleddes vilket gjorde det svårare för de två personalgrupperna att formulera gemensamma mål. Arkitekten Christer Malmström som efter att han ritat Almedalsbiblioteket ritat två till bibliotek, Södertörns högskolebibliotek och Växjös universitetsbibliotek kunde jämföra dessa tre planeringsprocesser. Han kom fram till att vid planerandet av Södertörns högskolebibliotek, där man satsat på att samtala om arkitektur innan man började planera det nya bibliotekets utformning, hade lättare för att samarbeta än vad man hade i Visby. Man hade lättare att förstå varandras yrkesroller och därmed lättare att respektera varandras önskemål. Han ansåg också att ett mindre omfattande samarbete, vilket man hade i Växjö där personalen inte var lika intresserad att involvera sig på ett aktivt sätt, hade negativa konsekvenser för arbetsförloppet. Just vikten av att förstå varandras yrkesroller är något som även betonas i tidigare genomförda studier och som alltså generellt kan ses som centralt och viktigt i en sådan här process.
Min studie har visat hur viktigt det är att skapa goda förutsättningar för samarbetet mellan arkitekter och bibliotekspersonal genom att enligt de principer man utvecklade på 70-talet, där man fokuserade på att utveckla kommunikationen, skapa gemensamma referensramar och ett gemensamt språk. På det sättet kan arkitekten komplettera de kunskaper hon eller han har om estetisk formgivning, och de mer allmänna funktionella krav som alltid finns i en byggnad med de mer specifika funktionella krav som finns i det enskilda biblioteket.
Käll- och litteraturlista
Tryckta källor
Albertsen, Niels, 1998: ”Arkitekturens fält” ur Kulturens fält – en antologi av Donald Broady. Göteborg: Daidalos.
Andersson, Bengt- Erik, 1994: Som man frågar får man svar - en introduktion i intervju- och enkätteknik. 2: a uppl. Stockholm: Rabén Prisma.
Architectural theory – from the renaissance to the present, 89 essays on 117 treatises, 2003. Köln: Taschen.
Blau, Judith R., 1984: Architects and firms – a sociological perspective on architectural practice. Cambridge, Mass.: MIT Press.
Bourdieu, Pierre, 1995: Praktiskt förnuft – bidrag till en handlingsteori.
Göteborg: Daidalos.
Bourdieu, Pierre, 1995: Praktiskt förnuft – bidrag till en handlingsteori.
Göteborg: Daidalos.
Brängesjö, Maria, 2000: Att kommunicera arkitektur – ett examensarbete om arkitektens roll i projekt med brukarmedverkan. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.
Conway, Hazel & Roenisch, Rowan: 1996. Understanding architecture – an introduction to architecture and architectural history. London: Routledge.
Cornell, Elias, 1962: Byggnadskonst eller bedräglig nytta. Stockholm:
Sveriges Radio (Seelig).
Fjelkenstam, Sven & Östling, Erik, red.1973: Femton svenska bibliotek.
Stockholm: Svenska arkitekters riksförbund.
Framtidsformer : Sveriges handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design , 2001. Stockholm: Kulturdepartementet.
Fredén, Lennart; Lindqvist, Kjell & Wahlström, Sten, red., 1977. Den moderna arkitekturen. Uppsala: Scientia Bromberg.
Groupious, Walter, 1968: Apollo in the Democracy – the Cultural Obligation of the Architect. New York: McGraw-Hill.
Hansson, Eva, 2000: Att bygga för böcker – de nya stadsbiblioteken I Simrishamn och Landskrona. Borås: Högskolan i Borås.
Ibelings, Hans, 2002: Supermodernism – Architecture in the age of globalization. Rotterdam: NAi publishers.
Jansson, Bo G, 1995: Postmodernism och metafiktion i Norden. Aarus: Aarhus universitet.
Jencks, Charles, 1986: What is Post-modernism? New York: St. Martins Press.
Johannesson, Krister, 2004: ”Biblioteksarkitektur idag – en komplex historia”.
I: Tidskrift för dokumentation 59 (4). S. 121-132.
Kulturens fält – en antologi av Donald Broady, 1998. Göteborg: Daidalos.
Lexikon för konst – bildkonst, arkitektur, konsthantverk, konstindustri , 1958.
Stockholm.
Lindvall, Jöran & Myrman, Ann-Kristin, 2001: Vardagens arkitektur – vem bestämmer din livsmiljö? Stockholm: Bäckström.
Lisinski, Jan, 2001: ”Sparsmakat och inkännande – Jan Lisinski kommenterar Almedalsbibliotektet i Visby”. I: Arkitektur 8. S.49.
Malmström, Christer & Grape, Anders, 2001: ”Almedalsbiblioteket, Visby – Christer Malmström arkitektkontor”. I: Arkitektur 8. S. 42-48.
McCabe, Gerard B. & Kennedy, James R. red. 2003. Planning the modern public library building. Westport, Connecticut: Libraries unlimited.
Nordstedts svenska ordbok – studentutgåva. 1999. Stockholm: Nordstedts.
Trost, Jan, 1993: Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Werne, Finn, 1998: Arkitekturens ismer. 2: a uppl. Stockholm: Arkitekternas forum för forskning och utveckling.
Wright, Frank Lloyd, 1945: When democracy builds. 2: a uppl. Chicago: The University of Chicago Press.
Åhrén, Uno, 1942: Arkitektur och demokrati. Stockholm: Kooperativa förbundets bokförlag.
Åttiotalets bibliotek – svenska folkbiblioteksbyggnader 1980-89, 1990.
Stockholm: Statens kulturråd.
Muntliga källor
Hagberg, Leif, 2005. Intervju, Visby 18.01.2005.
Informant A, 2005. Intervju, Visby 18.01.2005.
Liljeborg, Inger, 2005. Intervju, Visby 18.01.2005 .
Malmström, Christer, 2005. Intervju, Göteborg 15.02.2005.
Malmström, Christer , 2005. Referenssamtal via telefon 14.04.2005.
Säve-Söderbergh, Anna, 2005. Intervju, Visby 19.01.2005.
Säve-Söderbergh, Anna, 2005. Referenssamtal via telefon 06.04.2005.
Elektroniska källor
Bengtsson, Cecilia & Ullstad, Emelie, 2000. Estetik och funktion? En studie av tillkomstprocessen kring två svenska folkbiblioteksbyggnader. Sökväg:
http://theses.lub.lu.se/undergrad/ via sökordet arkitektur till sidan:
http://theses.lub.lu.se/undergrad/search.tkl?query=arkitektur&recordformat
=brief via länken: Estetik och funktion? En studie av tillkomstprocessen kring två svenska folkbiblioteksbyggnader. Till sidan:
http://theses.lub.lu.se/undergrad/search.tkl?field_query1=pubid&query1=1 088667025-31224-458&recordformat=display. Besökte sidan 03.03.2005.
DOFSBT, 1996. Sökväg: http://home.worldcom.ch/~negenter/index.html via länken THE ORIGINS OF ARCHITECTURAL RESEARCH till:
http://home.worldcom.ch/~negenter /021ArResOrigE.html © 1996 Documentation Office for Fundamental Studies in Building Theory (DOFSBT). Besökte sidan 08.03.2005.
Edling, Kristina & Johansson, Linda, 2000: Triangeldrama: samarbetet mellan bibliotekspersonal, högskolerepresentanter och arkitekter i planeringen av högskolebibliotek. Sökväg: http://theses.lub.lu.se/undergrad/ via sökordet
arkitektur till sidan:
http://theses.lub.lu.se/undergrad/search.tkl?query=arkitektur&recordformat
=brief via länken: Triangeldrama – samarbetet mellan bibliotekspersonal, högskolerepresentanter och arkitekter i planeringen av högskolebibliotek.
Till sidan:
http://theses.lub.lu.se/undergrad/search.tkl?field_query1=pubid&query1=1 087479731-28277-597&recordformat=display. Besökte sidan 03.03.2005.
Erikcson, Susan Joy, 2000: Library design issues in the writings of architects and librarians. URL: Http://ils.unc.edu/MSpapers/2581.pdf Besökte sidan 11.02.2005.
Heymowska-Hellquist, Bianca, 2005. Nationalencyklopedin.
Sökväg: http://www.ne.se via sökord postmodernism till sidan:
http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&h_advanc ed_search=false&t_word=postmodernism&btn_search=S%F6k+i+NE&h_
history=3. Via länken: 1. postmodernism till sidan:
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=286175&i_word=postmod
ernism. Via länken: Arkitektur till sidan:
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=286175&i_sect_id=28617 0&i_word=postmodernism&i_history=1. Besökte sidan 12.03.2005.