66
9. Sammanfattning
Bakgrunden till vårt val av uppsatsämne har varit vårt gemensamma intresse för vad som brukar kallas det mångkulturella samhället. Vi har varit nyfikna på hur kulturpolitiken och folkbiblioteken hanterar frågor som relaterar till begrepp som mång- och interkultur. Våra huvudsakliga frågeställningar har varit dessa:
• Vilken syn på kultur, utifrån ett postkolonialt perspektiv, finner vi i de dokument som skall vara styrande för folkbiblioteken?
• Hur talar man om kultur, demokrati och integration bland dem som själva är yrkesverksamma på folkbiblioteken? Är deras syn på kultur överensstämmande med vad som uttrycks i styrdokumenten?
För att få svar på vår första frågeställning har vi analyserat några av folkbibliotekets styrdokument för att se om dessa kännetecknas av ett mono/mångkulturellt eller ett interkulturellt perspektiv. För att reda ut den andra frågeställningen har vi, genom intervjuer, undersökt hur några företrädare för folkbibliotek i Göteborg talar om demokrati, sin syn på kultur och integration. I det nuvarande och det framtida Sverige möter vi och kommer ofta att möta människor med en annan bakgrund än den svenska. Det finns en förhoppning om att vi kan bemöta dessa människor på ett mer tillfredsställande sätt om vi i vårt yrkesliv såsom bibliotekarier försöker vara medvetna om interkulturella frågor.
I vår uppsats tar vi upp en del av den kritik som har förekommit angående Charles Taylors diskussion om erkännande av olika etniska grupper. Olika särarters behov skall sättas i fokus enligt Taylor. Vi menar att detta leder till en betoning av skillnader, till exempel kulturella sådana. Zygmunt Bauman, sociolog, menar att frikopplandet av individens rättigheter från kravet på social rättvisa också ger en grund för skapandet av olikhet. Människor söker sig till en gruppidentitet för att rättfärdiga eller förklara en ojämlik ekonomisk och social distribution.
Det gör att problem som i realiteten är förbundna med sociala ojämlikheter och spänningar
”kulturaliseras”, det vill säga förstås i termer av snäva etniska och kulturella avgränsningar.
Bauman med flera menar att faran med erkännandekonflikterna är att de undantränger kampen för omfördelning av till exempel ekonomiska resurser.
Vår teoretiska grund har varit den postkoloniala teoribildningen, med kända namn som bland annat Edward Saids. Postkolonialismen kan beskrivas som en analys av globala maktrelationer i ett historiskt perspektiv, med antagandet att kolonialismen har fortsatt att prägla världen och kulturellt identitetsskapande även efter det att den formellt har upphört.
Inom postkolonialismen utgår man ifrån ett brett kulturbegrepp och ett konstruktivistiskt perspektiv. Man utgår också ifrån att det aldrig har funnits några oblandade och homogena kulturer. Man kan istället se kulturer som hybrida, i en ständigt omskapande process av gamla och nya betydelser. Kulturell identitet måste förstås dels kontextuellt, i sitt historiska sammanhang, dels relationellt, genom vad den står i relation till. Man menar bland annat att identitet konstitueras och definieras i termer av skillnader, alltså i relation till vad man inte är eller inte vill vara. I diskussioner om det mångkulturella samhället brukar det vara
67
föreställningar om ”invandraren” och ”invandrarkultur” som utgör vad som kan kallas ”Den Andra” i relation till vilket ”det svenska” definieras.
I vår textanalys har vi använt oss av ett diskursanalytiskt förhållningssätt baserat på kritisk diskursanalys i Norman Faircloughs tappning. Som social praktik står diskurs i ett dialektiskt förhållande till andra sociala dimensioner menar Fairclough. Det betyder att man kan anta att det finns samhälleliga strukturer som inte är enbart diskursiva, till exempel ekonomiska sådana, och att diskursiva och icke-diskursiva element samspelar.
Fairclough menar också att diskurs fungerar ideologiskt. Diskursiva praktiker bidrar till att skapa och reproducera ojämlika maktförhållanden mellan sociala grupper, till exempel mellan etniska minoriteter och majoriteten. Dessa effekter betraktas som ideologiska effekter. För Fairclough är textanalysen ensam otillräcklig som diskursanalys, eftersom den inte belyser förbindelserna mellan texterna och de samhälleliga och kulturella processerna och strukturerna. Det behövs ett tvärvetenskapligt perspektiv där man kombinerar textanalys och social analys, menar Fairclough. Vi har därför, förutom att i vår uppsats analysera texter, försökt redovisa vissa sociala strukturer såsom bostadspolitik, arbetsmarknadspolitik, språk- och utbildningspolitik.
När vi gått igenom bibliotekens styrdokument har vi fokuserat på de svenska kulturpolitiska målen, så som de utformades i proposition 1996/97:3, Kulturpolitik. Vi har därefter tittat närmare på Bibliotekslagen, som ju ingår i densamma. I uppsatsen har även Göteborgs lokala kulturpolitiska mål, Kulturpolitisk strategi, analyserats.
I analysen av de nationella och de lokala kulturpolitiska målen har vi, med hjälp av begrepp centrala inom postkolonial teori, försökt visa att en mångkulturell, och ibland till och med en monokulturell diskurs, till skillnad från en interkulturell sådan, är det som dominerar i dokumenten. Vi visar att en statisk och icke-processuell syn på kultur är den framträdande i texterna, snarare än en syn på kulturer som hybrida. Vi tar även upp etnicitetsbegreppet som, när det används i texterna, övervägande gäller för människor med annan etnicitet än den svenska.
Som svar på vår första frågeställning har vi alltså kommit fram till att styrdokumenten präglas av en mono- och mångkulturell diskurs. Sammantaget kan man säga att de diskurser som finns i texterna snarare bidrar till att reproducera ett tänkande präglat av Vi och De Andra, än till att förändra de rådande maktförhållandena.
Vid analysen av de fyra intervjuer vi gjort har vi tydligt kunnat se att informanterna är mycket präglade av var deras arbetsplats är belägen. De som arbetade i stadsdelar där majoriteten av de boende är invandrare uttryckte sig på ett sätt som vi tolkade som interkulturellt. De två informanter som var verksamma i områden där majoriteten boende är svenskar uppvisade en mer monokulturell syn. Vi noterade även den bristande representationen av invandrare anställda på tre av dessa fyra bibliotek. I vår intervjuundersökning framkommer det att det tycks vara bibliotekariens eget förhållningssätt snarare än styrdokumenten som har betydelse för vilken kulturdiskurs som finns på biblioteket.
Vi tror, såsom det framgår av vår teoretiska bakgrund i uppsatsen, att de med makt väljer att fokusera på erkännande av kulturell olikhet, istället för att tala om social rättvisa. Det gör att eventuella problem framställs som något hos individen, istället för som problem hos den förda ojämlika politiken. Samhälleliga strukturella orättvisor döljs med tal om kulturkrockar.
68
Litteratur och källor
Otryckta källor
Intervjuer med fyra bibliotekschefer. Utskrifter av ljudupptagningarna 2004.
Ljudupptagningarna finns i författarnas ägo.
Intervju med informant 1 2004-04-15 Intervju med informant 2 2004-05-10 Intervju med informant 3 2004-05-06 Intervju med informant 4 2004-05-24
Källor
Bibliotekslag: SFS nr 1996: 1596. Utfärdad 1996-12-21. Stockholm: Kulturdepartementet.
Kulturpolitik (1996). Regeringens proposition 1996/97: 3. Stockholm: Regeringen.
Kulturpolitikens inriktning. SOU 1995: 84. Stockholm: Fritzes förlag.
Kulturpolitisk strategi, version 1,0. Göteborgs stad (1999). Göteborg: Högsbo Grafiska.
Litteratur
Andersson, Roger (1997). Bo i skilda världar: Segregerat boende bäddar för konflikter. Ingår i Mångfald och ursprung: Rapport från ett multietniskt Sverige Redaktörer: Ulf Ebbesson och Britta Linebäck. Norrköping: Statens invandrarverk.
Appiah, K, Anthony (1999). Identitet, autencitet, överlevnad: Mångkulturella samhällen och social reproduktion. Ingår i Det mångkulturella samhället och erkännandets politik. Red.
Amy Gutmann. Göteborg: Daidalos.
Arena
[http://www.arenaek.se/ag4/default.asp?ID=589&type=17&cat=arenagruppen] 2005-02-25 Senaste uppdatering 2001-04-17. Detta är Arenagruppen. Bengtsson, Håkan, A.
Arnstberg, Karl-Olov (1993). Kultur kultur och kultur. Kultur, kultur och kultur: perspektiv på kulturmöten i Sverige. Red. Arnstberg, Karl-Olov. Stockholm: Liber Utbildning och Sveriges Utbildningsradio.
Atlestam Ingrid, Bergmark, Madeleine, Halàs, Eva (1997). Fullbokat: Folkbiblioteken historia i Göteborg 1862-1997. Göteborg: Göteborgs stadsbibliotek.
Azar, Michael (2001). Den äkta svenskheten och begärets dunkla objekt. Ingår i Identitetens omvandlingar: Black metal, magdans och hemlöshet, sid. 57-91. Red. Sernhede, Ove &
Johansson, Thomas.Göteborg: Daidalos.
69
Bauman, Zygmunt (2001). The great war of recognition. Theory, Culture & Society Vol 18 (2-3),London: SAGE.
Berg, Magnus (2001). Orientalisk dans i Sverige. Ingår i Identitetens omvandlingar: Black metal, magdans och hemlöshet, sid.93-118. Red. Sernhede, Ove & Johansson, Thomas.
Göteborg: Daidalos.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2002). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bernersson et al. (2004). Följ lagen - bemanna skolbiblioteken. Göteborgs Posten, 2004-06-07. Del 1, sid 3.
Bjerninger, Maria och Åkerman, Lena (2003: 65). Är biblioteket en väg till integration? – Några invandrade kvinnors syn på folkbiblioteket . Magisteruppsats. Borås: Institutionen för informations- och biblioteksvetenskap: Borås Högskola.
Bohman, Stefan (1999) Kulturarvsinstitutionerna och det demokratiska arvet. Ingår i Demokratins estetik : Demokratiutredningens forskarvolym IV. (SOU 1999: 129) Stockholm:
Liber.
Catomeris, Christian (2002). Det svartvita tänkandet. Ingår i Det slutna folkhemmet: Om etniska klyftor och blågul självbild. Agoras årsbok 2002. Red. Ingemar Lindberg. Stockholm:
Agora.
Chouliaraki, Lilie & Fairclough, Norman (1999). Discourse in late modernity: Rethinking critical discourse analysis. Edinburgh: Edinburgh University Press.
Dahlstedt, Magnus & Lindberg, Ingemar (2002). Inledning: Det slutna folkhemmet. Ingår i Det slutna folkhemmet: Om etniska klyftor och blågul självbild. Agoras årsbok 2002. Red.
Ingemar Lindberg. Stockholm: Agora.
Eriksson C, Eriksson Baaz M, Thörn H (1999). Globaliseringens kulturer: Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa.
Eriksson Lisbeth & Osman Ali (2003). Utsatt folkbildning. Ingår i Delbetänkande av utredningen för Statens utvärdering av folkbildningen 2004. SOU 2003: 108. Stockholm:
Kulturdepartementet.
Forser, Tomas (1999). Demokratin på teatern: Om det mätbara och kulturpolitikens dilemma.
Ingår i Demokratins estetik : Demokratiutredningens forskarvolym IV. (SOU 1999: 129) Stockholm: Liber.
Fransson, Dag (2004). Integration ingen självklarhet. Göteborgs Posten 2004-04-20. Del 1, s 7.
Fraser, Nancy (2002). Nytt tänkande kring erkännande. Ingår i Det slutna folkhemmet: Om etniska klyftor och blågul självbild. Agoras årsbok 2002. Red. Ingemar Lindberg. Stockholm:
Agora.
70
Frohman, Bernd (1994). Discourse Analysis as a Research Method in Library and Information Science. Library & Information Science Research 16, s. 119-138.
Gustavsson, Hans Olof (2001). Reflektioner kring undervisning och lärande i ett interkulturellt pedagogiskt perspektiv. Ingår i Värdegrund och svensk etnicitet. Red. Göran Linde. Lund: Studentlitteratur
Habermas, Jürgen (1999). Kampen för ömsesidigt erkännande i den demokratiska rättsstaten.
Ingår i Det mångkulturella samhället och erkännandets politik. Red. Amy Gutmann.
Göteborg: Daidalos.
Hall, Stuart, (1990). Kulturell identitet och diaspora. Ingår i Eriksson C, Eriksson Baaz M, Thörn H (1999) Globaliseringens kulturer: Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället Nora: Nya Doxa.
Hall, Stuart (1999). När inträffade det postkoloniala?: Tänkande vid gränsen. Ingår i Eriksson C, Eriksson Baaz M, Thörn H (1999) Globaliseringens kulturer: Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa.
Hamarashid, Hawar (2003:122). Folkbibliotek – en väg till integration. Magisteruppsats.
Borås: Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap: Borås Högskola
Hammarén, Nils (2001). Machomän eller mjukisar? Om ”invandrarkillar” och sexualitet.
Ingår i Identitetens omvandlingar: Black metal, magdans och hemlöshet. Red. Sernhede, Ove
& Johansson, Thomas. Göteborg: Daidalos.
Hansson, Maritha (2000). Hur länge skall vi vandra för att känna oss som andra?!? IPD-rapport 2000:03, Institutionen för pedagogik och didaktik: Göteborgs universitet.
Hedemark, Åse och Hedman, Jenny (2002: 61). Vad sägs om användare? Folkbibliotekens användardiskurser i tre bibliotekstidskrifter. Magisteruppsats. Borås: Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap: Borås Högskola.
Integrationsverket:
[http://www.integrationsverket.se/templates/ivNormal_1984.aspx#begrepp] 2004-03-30, senaste uppdatering 2004-12-10. Vanliga frågor och svar. Ansvarig utgivare: Dahlberg, Tobias.
Isemo, Alf (2004). Fattigdom en orsak bakom segregerade storstäder. Göteborgsposten 040418. Del 1, s 6.
Johannisson, Jenny (1998). Kulturbegrepp och kulturpolitik: En undersökning av tre statliga kulturpolitiska dokument i 1990-talets Sverige. Magisteruppsats Göteborg: Avdelningen för Kulturvetenskap: Göteborgs universitet.
Johannisson, Jenny (2001). Kulturpolitiska mötesplatser på lokal och regional nivå. Paper från konferens Borås 010423-010425: Mötesplats inför framtiden. Borås: Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap: Borås Högskola.
71
Johansson, Thomas och Miegel Fredrik (1996). Kultursociologi. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Thomas, Sernhede, Ove & Trondman, Mats (1999). Samtidskultur: Karaoke, karnevaler och kulturella koder. Nora: Nya Doxa.
Jonson, Stefan (1995). Andra platser: en essä om kulturell identitet. Stockholm: Norstedts.
Lahdenperä, Pirjo (2001). Interkulturell pedagogik och lärarutbildning. I IPD-rapport 2001:11. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik: Göteborgs universitet.
Lennartsson, Claes (2003). Svensk filmpolitik på globala villkor. Ingår i Kulturen i kunskapssamhället: Om kultursektorns tillväxt och kulturpolitikens utmaningar. Red. Sörlin, Sverker. Nora: Nya Doxa.
Liedman, Sven-Eric (1999). I skuggan av framtiden: Modernitetens idéhistoria. Stockholm:
BonnierPocket.
Lööw, Helene (2002). Det förrådda folkhemmet – om folkhemsidén i rasideologisk och extremnationalistisk tappning. Ingår i Det slutna folkhemmet: Om etniska klyftor och blågul självbild. Agoras årsbok 2002. Red. Ingemar Lindberg. Stockholm: Agora.
Matarasso, Francois (1998). Beyond book issues: The social potential of library projects.
London: Comedia.
Neergaard, Anders (2002). Arbetsmarknadens mönster – om rasifierad segmentering. Ingår i Det slutna folkhemmet: Om etniska klyftor och blågul självbild. Agoras årsbok 2002. Red.
Ingemar Lindberg. Stockholm: Agora.
Rapport Integration 2003 (2003). Norrköping: Integrationsverket.
Repstad Pål (1999). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Rojas Mauricio (1993). I ensamhetens labyrint. Stockholm: Brombergs.
Said, Edward (1978). Orientalism. New York: Pantheon Books.
Sernhede, Ove (2001). Förortens krigare: Hip hop och utanförskap i Det Nya Sverige. Ingår i Identitetens omvandlingar: Black metal, magdans och hemlöshet. Red. Sernhede Ove &
Johansson, Thomas. Göteborg: Daidalos.
Sernhede Ove och Johansson Thomas (2001). Inledning: Kulturstudier och identitetens omvandlingar. Ingår i Identitetens omvandlingar: Black metal, magdans och hemlöshet. Red.
Sernhede Ove & Johansson, Thomas. Göteborg: Daidalos.
Skot-Hansen, Dorte (2001). Folkebiblioteket i civilsamfundet: Civilsamfundet i folkebiblioteket. I: Det siviliserte informasjonssamfunn: folkebibliotekenes rolle ved inngangen til en digital tid. R. Audunson and N.W. Fagbokforlaget, s. 45-62. Lund, eds. Oslo.
72
Skot-Hansen, Dorte (2002). Danish Cultural Policy – from monoculture towards cultural diversity. International Journal of Cultural Policy, 2002 Vol. 8 (2), s. 197-210.
Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias (1999). I nationalismens bakvatten: Om minoritet, etnicitet och rasism. Lund: Studentlitteratur.
Sverige mot rasism: [http://www.sverigemotrasism.nu/templates/svNormal_2652.asp]
041205. (Finns ingen uppgift om senare uppdatering.) Forskning/Akademiska institutioner/Sverige. Sidansvarig: Rahimi, Babak.
Sverige, framtiden och mångfalden – från invandrarpolitik till integrationspolitik (1998).
Regeringens proposition 1997/98: 16. Stockholm: Regeringen.
Taylor, Charles (1999). Det mångkulturella samhället och erkännandets politik. Ingår i Det mångkulturella samhället och erkännandets politik. Red. Amy Gutmann. Göteborg: Daidalos.
Thörn, Catharina (2001). De hemlösa: En kultursociologisk analys av myndighetsdiskurser.
Ingår i Identitetens omvandlingar: Black metal, magdans och hemlöshet, sid. 269-291. Red.
Sernhede, Ove & Johansson, Thomas. Göteborg: Daidalos
Vestheim, Geir (2003). Kulturpolitikk, demokrati og legitimitet. Ingår i Kulturen i kunskapssamhället: Om kultursektorns tillväxt och kulturpolitikens utmaningar. Red. Sörlin, Sverker. Nora: Nya Doxa.
Winther Marianne Jørgensen & Phillips Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod.
Lund: Studentlitteratur.
73
Bilaga
Intervjuguide
Berätta om arbetet på detta bibliotek.
Hur ser förutsättningarna ut för att kunna bedriva verksamheten?
Hur många anställda är ni?
Finns det några anställda med utländsk bakgrund?
Har folkbiblioteken ett demokratiskt uppdrag?
Finns det en skillnad mellan hur etniska svenskar och invandrare använder biblioteket?
Vad lägger du i begreppet kultur?
Vad anser du om ”kulturkrockar”, varför de uppstår?
Om vi säger ordet kulturell identitet, hur skulle du vilja definiera det?
Tror du människors kulturella identitet är nå got stabilt?
Varför tror du att segregationen ökar?
Kan biblioteket göra något för att minska segregationen?
Hur ser du på begreppet svenskhet?