Den ökade användningen av digitala tjänster har bidragit till att olika verksamheter etablerat sig i sociala medier för att befinna sig där användarna är. Instagram möjliggör kommunikation med användare genom bilder. Verksamheter kan således marknadsföra sig, informera användare om sitt utbud och skapa relationer med både befintliga och potentiella användare genom Instagram. De bilder som publiceras gestaltar en del av verksamheten och synliggör vilken eller vilka roller verksamheten intar i samhället.
Genom att undersöka Jönköpings biblioteks närvaro på Instagram med hjälp av de bilder som publicerats under 2016 – 2017 på kontot @bokerier analyseras sociala medier som kommunikationsverktyg utifrån vilka roller som biblioteksverksamheten intar i samhället. Studien riktar in sig på två frågeställningar:
• Hur använder Jönköpings kommuns bibliotek Instagram för att marknadsföra sin verksamhet?
• På vilket sätt kommer folkbibliotekens roller till uttryck genom de bilder som Jönköpings bibliotek publicerar på Instagram?
Dessa frågor har undersökts genom en innehållsanalys av de 302 bilder som Jönköpings kommuns bibliotek publicerade mellan 2016 - 2017. Jönköpings kommuns bibliotek använder nätverkstjänsten Instagram för att marknadsföra sin verksamhet dels för att legitimera sin existens gentemot användare och kulturpolitiska beslutsfattare, och dels för att bygga relationer med användare. Genom att befinna sig där användarna befinner sig finns möjligheten att informera användare och
beslutsfattare om verksamhetens samhälleliga funktion och dess roll i ett demokratiskt samhälle.
För att analysera vilka av bibliotekets roller som kommer till uttryck genom den visuella kommunikationen har fyrfältsmodellen enligt Jochumsen m.fl. (2012) använts. De roller som uttrycks genom de publicerade bilderna relaterar på olika sätt till de fyra rum som Jochumsen m.fl. (2012) benämner rum för inspiration, lärande, möten och skapande. Inspirationsrummet, som inkluderar 247 av de 302 bilderna, kan kopplas till kategorierna aktivitet, boktips, bibliotekets utbud, besökarens avtryck, det fysiska rummet och aktuellt i samhället som uppmuntrar användare att prova nya saker vilket kan leda till insikter och ett bredare perspektiv. Läranderummet inkluderar 214 av de studerade bilderna och uttrycks genom att påvisa den fria tillgången till information och kunskap som erbjuds av biblioteket. Detta görs via Instagram genom bilder som tipsar om böcker, aktiviteter, bibliotekets utbud och aktuella händelser i samhället. Genom dessa kategorier uppmuntrar biblioteket användaren att utveckla sina kunskaper, vilket både leder till upplevelser och stärker individen. Mötesrummet, med ambitionen att stärka och engagera medborgare, vilket kan resultera i en känsla av identitet och tillhörighet, kan knytas an till kategorin aktivitet som uttrycker möjligheten att möta andra människor. Även kategorierna det fysiska rummet samt flytt och renovering visar bibliotekets fysiska rum och
åskådliggör hur de kan användas. Mötesrummet innefattar 163 av de 302 studerade bilderna. Skapanderummet, som relaterar till 148 bilder, har en koppling till ett medborgerligt engagemang och innovation, vilket bidrar till meningsskapande för
49
individen samt medverkar till medborgares förmåga att vara självständiga
problemlösare, något som uttrycks genom kategorierna aktivitet, bibliotekets utbud och besökarens avtryck. Jönköpings kommuns bibliotek uttrycker inspirationsrummet starkast genom Instagram av de fyra rum fyrfältsmodellen belyser.
50
Litteraturförteckning
Aabø, S. (2005). The role and value of public libraries in the age of digital
technologies. Journal och Librarianship and Information Science. 37(4), 205-211.
Andersson, M., & Skot-Hansen, D. (1994). Det lokale bibliotek: afvikling eller udvikling. Köpenhamn: Danmarks Biblioteksskole.
Audunson, R. (2005). The public library as a meeting-place in a multicultural and digital context: the necessity of low-intensive meeting places. Journal of
Documentation, 61(3), 429-441.
Bawden, D. & Robinson, L. (2012). Introduction to Information Science. London:
Facet Publishing.
Bell, J. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, H. (Red.). (2001). Politisk kommunikation och demokrati. Lund:
Studentlitteratur.
Bergström, B. (2011). Bild & budskap. Estland: Bo Bergström och Carlssons Bokförlag.
Bibliotekslagen, 2013-801. Hämtad 2018-02-01 från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/bibliotekslag-2013801_sfs-2013-801
Biblioteksplan för Jönköpings kommun. Hämtad 2018-02-01 från
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/files/2016/06/06-Jönköping-2016-2019-Biblioteksplan.pdf
Booth, J. (1993). Marketing public library services: The gap between theory and reality in Britain. Library Management. 14(1), 9-23.
Borgersen, T. & Ellingsen, H. (1994). Bildanalys. Lund: Studentlitteratur.
Brookbank, E. (2015). So much social media, so little time: Using student feedback to guide academic library social media strategy. Journal of Electronic Resources
Librarianship, 27(4), 232-247.
Braun, C. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(77), 77-101.
Bryman, A. (2016). Social research methods. Oxford: University press.
Carlsson, H. (2013). Den nya stadens bibliotek: Om teknik, förnuft och känsla i gestaltningen av kunskaps- och upplevelsestadens folkbibliotek. Doktorsavhandling, Institutionen för kulturvetenskaper. Lund: Lunds universitet.
51
Carlsson, L. (2010). Marknadsföring och kommunikation i sociala medier. Givande dialoger, starkare varumärke, ökad försäljning. Mölndal: Kreafon.
Chance Gustafson, J., Sharrow, Z. & Short, G. (2017). Library Marketing on a Small Liberal Arts Campus: Assessing Communication Preferences. Journal of Library Administration. 57(4), 420-435.
Cheong Choy, F. (2007). Libraries and librarians – what next? Library Mangement.
28(3), 112-124.
Cheong Choy, F. & Nee Goh, S. (2016). A framework for planning academic library spaces. Library Management. 37(1/2), 13-28.
Chowdhury, G. & Foo, S. (Red.). (2012). Digital libraries and information access:
Research perspectives. London: Facet Publishing.
Cornell, P., Dunér, S., Millroth, T., Nordström, G. & Roth-Lindberg, Ö. (1988) Bildanalys, teorier, metoder, begrepp. Värnamo: Gidlunds.
Einasto, O. (2015). Transforming library communication: from Gutenberg to Zuckerberg. New Library World. 116(5/6), 247-263.
Eliasson, R. (Red.). (2010). Bibliotekens framtid? Lund: BTJ Förlag.
Farkas, M. (2007). Going where patrons are: outreach in MySpace and Facebook.
American Libraries. Hämtad 2018-04-22 från
https://bocescareer.wikispaces.com/file/view/Farkas_goingwhere.pdf.
Fornäs, J. (2012). Kultur. Malmö: Liber AB.
Fors, V. & Bäckström, Å. (2015). Visuella metoder. Lund: Studentlitteratur.
Frenander, A. (Red.). (2011). Arkitekter på armlängds avstånd: Att studera kulturpolitik. Borås: Valfrid.
Frenander, A. (2014). Kulturen som kulturpolitikens stora problem: Diskussion om svensk kulturpolitik fram till 2010. Mörklinta: Gidlunds.
Garczynski, J. (2016). #Donate: the role of social media in academic library fundraising. The Bottom Line. 29(2), 60-66.
Gripsrud, J. (2000). Mediekultur, mediesamhälle. Uddevalla: Daidalos.
Guin, J., K. (2012). User engagement and social media. I A. O’Dwyer, M. Dobreva &
P. Feiciati (Red.). User studies for Digital Library Devlopment. London: Facet Publishing.
Hansson, J. (2010a). Att vara där folket är. Om bibliotekens relation till
folkbildningens ideal och en problematisk samtid. I I. Atlestam & U. Forsén (Red.),
52
Där människor och tankar möts, bibliotek som folkbildning (s. 11-28). Lund: BTJ Förlag.
Hansson, J. (2010b). Libraries and identity: The role of institutional self-image and identity in the emergence of new types of library. Oxford: Chandos.
Helinsky, Z. (2011). En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek, del 2.
Lund: BTJ Förlag.
Hsieh, H-F. & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research. 15(9), 1277-1288.
Höglund, L. (2012). Svenskarna och folkbiblioteken på 2000-talet. I A. Frenander &
J. Lindberg. (Red.), Styra eller stödja? Svensk folkbibliotekspolitik under hundra år.
Borås: Valfrid.
IIS. (2015). Sociala medier. Hämtad 2018-02-18 från Internetstiftelsen i Sverige, http://www.soi2015.se/sociala-medier/
Jochumsen, H. (2016). Biblioteksmodeller til tiden. Dorte Skot-Hansen og biblioteksudviklingen. Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling, 5(2), 45-50.
Jochumsen, H. (2018). How to qualify the debate on the public library by the use of research-developed tools. BIBLIOTHEK- Forschung und Praxis, 42(2), 344-350.
Jochumsen, H., Hvenegaard Rasmussen, C. & Skot-Hansen, D. (2012). The four spaces – a new model for the public library. New Library World, 113(11/12), 586-597.
Kann-Christensen, N. & Andersen, J. (2009). Developing the library: Between
efficiency, accountability and forms of recognition. Journal of Documentation. 65(2), 208-222.
Kim, I. & Kuljis, J. (2010). Applying Content Analysis to Web-based Content.
Journal of Computing and Information Technology. 18(4), 369-375.
Lessig, L. (2008). Remix: Making Art and Commerce Thrive in the Hybrid Economy.
Bloomsbury Academic: Penguin Press.
Mangset, P., Kangas. A., Skot-Hansen, D. & Vestheim, G. (2008). Nordic Cultural policy. International Journal of Cultural Policy, 14(1), 1-5.
Massis, B. E. (2014). Library marketing: moving between traditional and digital strategiers. New Library World, 115(7/8), s. 405-408.
Michnik, K. (2014). What threatens public libraries? The viewpoints of library directors in Sweden. New Library World. 115(9/10), 426-437.
53
Mill, J. S. (1861). Representative Government. Hämtad 2018-04-21 från https://socialsciences.mcmaster.ca/econ/ugcm/3ll3/mill/repgovt.pdf.
Muema Kavulya, J. (2004). Marketing of library services: a case study of selected university libraries in Kenya. Library Management. 25(3), 118-126.
Nationalencyklopedin. Sociala medier. Hämtad 2018-02-25 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sociala-medier
Noh, Y. (2016). A study to evaluate the digitalization level of Korean libraries (part II). Library Hi Tech. 34(2), 359-403.
Regional biblioteksplan. Hämtad 2018-02-01 från
http://plus.rjl.se/extweb_files/extweb40548/regional_biblioteksplan_jkpg_lan_2015_2 017_A5.pdf
Sahlberg, B. (2004). Rötter, riter & roller. Stockholm: ETOUR/SNS Förlag
Schwarz, E. (2016). (Red). Bibliotekariens praktiska kunskap, om kunskap, etik och yrkesrollen. Stockholm: Edita Bobergs.
Seddon, S. (1990). Marketing library and information services. Library Management.
11(6), 35-39.
Smeaton, K. & Davis, K. (2014). Social technologies in public libraries: exploring best practice. Library Management, 35(3), 224-238.
Solin, E. (2010). Facebook och andra sociala medier. Handledning för chefer och arbetsgrupper. Örebro: Tryckverksta’n.
Stigendal, M. (2008). Biblioteket i samhället: en gränsöverskridande mötesplats?
Lund: BTJ Förlag.
Svenskarna och Internet. (2017). Hämtad 2018-02-28 från https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2017.pdf
Svensson, J. & Tomson, K. (Red.). (2016). Kampen om kulturen. Idéer och förändring på det kulturpolitiska fältet. Lund: Studentlitteratur.
Söderlind, Å. & Elf. G. (2014). ”Vi arbetar i medborgarnas tjänst”. En kartläggning av mediestrategiskt arbete på bibliotek utifrån normerande dokument. Stockholm:
Svensk Biblioteksförening.
Taprial, V. & Kanwar, P. (2012). Understanding social media. Hämtad 2018-04-01 från http://pavleck.net/bookinfo/understanding-social-media.pdf/
The Statistics Portal. Hämtad 2018-02-27 från
https://www.statista.com/statistics/253577/number-of-monthly-active-instagram-users/
54
Unwin, T. (2012). Social media and democracy: critical reflections. Hämtad 2018-04-21 från
http://www.cpahq.org/cpahq/cpadocs/Unwin%20CPA%20Social%20media%20and%
20democracy.pdf.
Wallis, L. (2014). #selfiesinthestacks: Sharing the Library with Instagram. Internet Reference Services Quaterly. 19(3-4), 181-206.
Webster, F. (2006). Theories of the information society. London: Routledge.
Webster, F. (2014). Theories of the information society. Croydon: Routledge.
Zhang, Y. & Wildemuth, B. M. (2009). Qualitative Analyses of Content. Applications of Social Research Methods to Questions in Information and Library Science. Hämtad 2018-03-17 från http://old-classes.design4complexity.com/7702-S11/reading/content-analysis.pdf
Zhang. Y. & Wildemuth, B. M. (2017). Qualitative Analyses of Content. I B. M.
Wildemuth (Red.), Applications of Social Research Methods to Questions in Information and Library Science. Santa Barbara: Libraries Unlimited.