Föreliggande uppsats handlar om imageskapande med hjälp av aspekterna profil, image och identitet vid högskolebibliotek. Syftet var tvådelat, varav det första var att uppmärksamma och analysera åsikter hos bibliotekschef och beslutsfattare vid en högskola, högskola A, som utgör huvudexempel. Det andra syftet var att fokusera synsätt hos huvudexemplets bibliotekschef och relatera det till hur två andra bibliotekschefer uppfattar sin biblioteksverksamhet. Med detta ville vi åstadkomma ett visst djup i hur högskolebibliotek kan uppfattas inom sin egen moderorganisation, samt förvärva en flerdimensionell insikt i biblioteksfrågor som ligger i tiden. De övergripande frågorna var:
• Hur ser huvudexemplets beslutsfattare på sin högskolas bibliotek relaterat till bibliotekschefens syn?
• Vilken syn på sin egen verksamhet har bibliotekscheferna vid tre likvärdiga högskolebibliotek?
Den teoretiska ramen förklarade uppsatsens perspektiv på profil, image och identitet, samt redogjorde för aktörsperspektivet. Aktörsperspektivet låg sedan till grund för insikt i beslutsfattarnas och bibliotekschefernas uppfattningar. Tillvägagångssättet för att kunna ta del av synsätt på biblioteket var att intervjua om uppdrag, namnbyte, informationskompetens, tillgänglighet, strukturer, lärande organisation och metaforer. Intervjumetoden var semistrukturerad och ägde rum i informanternas arbetsrum. Vi intervjuade sju olika aktörer, varav en är rektor vid högskola A, tre stycken är prefekter vid högskola A och tre stycken är bibliotekschefer vid högskolebiblioteken A, B och C.
Av etiska skäl tilläts informanterna att komma med synpunkter på referatet av intervjun med dem. Efter detta sammanfattades intervjuerna och presenterades i resultatkapitlet, där även de strategiska verksamhetsplanerna återgavs. Vi har sett att resultatet analyserades med utgångspunkt i den teoretiska ramen. Pedagogik anses av bibliotekschef A vara en profil, men beslutsfattarna instämmer inte helt. De menar att tillhandahållandet av informationskompetens ingår i bibliotekets roll, liksom bibliotekscheferna vid högskolebiblioteken B och C anser att det ingår i biblioteksuppdraget. Högskolebibliotekens profil går hand i hand med respektive högskolas profileringsområden, men emellertid har vi noterat att det går att framhäva mer eller mindre intressegivande områden. Samtliga bibliotekschefer eftersträvar att biblioteket ska vara en lärande organisation, vilket yttrar sig på olika sätt. Identiteten kan även synliggöras med metaforer, men ingen av bibliotekscheferna kan fullständigt förlika sig med metaforen hjärnan. De beskriver hellre sin biblioteksverksamhet med mindre storslagna ord som påvisar aktivitet.
Högskolebibliotek A:s namnbyte till Bibliotek & läranderesurser väcker blandade uppfattningar hos beslutsfattarna, men de flesta är positiva. Meningarna går också isär angående vilken roll biblioteket ska spela i samband med professionssträvan och hur utställningsverksamheten ska bedrivas, men detta kan komma att synkroniseras.
Bibliotekschefen och beslutsfattarna är eniga om att biblioteket bör anordna utställningar i sin estetiskt tilltalande byggnad. Biblioteket har en positiv image och högskoleorganisationen kan använda detta i sin marknadsföring.
Källförteckning
Tryckta och elektroniska källor
Andersson, B.-E. (1994). Som man frågar får man svar. (2:a uppl.) Kristianstad: Kristianstads Boktryckeri.
Arbnor, I. & Bjerke, B. (1998). Företagsekonomisk metodlära. (2:a uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Balmer, J.M.T. & Greyser, S.A. (2003). Revealing the corporation: Perspectives on identity, image, reputation, corporate branding and corporate-level marketing. London; New York: Routledge.
BAM – Biblioteks- och informationsvetares arbetsmarknadsmässa, http://www.sib.hb.se/bam/
[2005-12-12]
Bibliotekslag: SFS 1996:1596 (1996). Stockholm : Fritzes.
Brandes, O. & Brege, S. (1990). Marknadsledarskap. Strategi, organisation och styrning.
Kristianstad: Liber-Hermods.
Bruzelius, L.H. & Skärvad, P.-H. (2000). Integrerad organisationslära. (8:e uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bryson, J. (1999). Effective Library and information Centre Management. (2:nd ed.) Gower:
Aldershot.
Choo, C.W. (2002). Information Management for the Intelligent Organization: The Art of Scanning the Environment. Medford, NJ: Information Today Inc.
Dowling, G. (2002). Creating Corporate Reputations: Identity, image and performance.
Oxford: Oxford University Press.
Elliot de Sáez, E. (2002). Marketing Concepts for libraries and information services. (2:nd ed.) London: Facet Publishing.
Erlandsson, A. (2005). Det följdriktiga flockbeteendet. En studie om profilering på arbetsmarknaden. Diss.Växjö: Växjö University Press.
Göteborgs universitet. 2003. Identitet och image, www3.gu.se/wp/files/dokument/
343/Ident_image_rapport03.pdf [2006-02-22]
Hamel, G. & Prohalad, C.K. (1995). Att konkurrera inför framtiden. Göteborg: ISL Förlag Hessler, G. (2003) Identitet och förändring. En studie av ett universitetsbibliotek och dess
självproduktion. Borås: Valfrid.(Skrifter från Valfrid, 26) Diss. Göteborgs Universitet.
Hinn, L. & Rossling, G. (1994). Företagsidentitet: Från Corporate Identity till praktisk företagsprofilering. Kristianstad: Liber-Hermods; Kristianstads boktryckeri.
Högskola A:s hemsida [2006-02-22]
Högskola B:s hemsida [2006-02-22]
Högskola C:s hemsida [2006-02-22]
Jacobsen, D.I. & Thorsvik, J.(2002). Hur moderna organisationer fungerar. Lund:
Studentlitteratur.
Klasson, M. (1984). Högskolebibliotek i förändring: Från autonoma bildningsinstitutioner till lokala serviceinrättningar med särskild hänsyn tagen till bibliotek som betjänar förskollärarutbildningar. Malmö: Liber förlag; Gleerup.(Studia Psychologica et paedagogica, Series alterna, 71). Diss. Lunds Universitet.
Kotler, P. & Andreasen, A.R. (1996). Strategic Marketing for Nonprofit Organizations. (4:th ed.) New Jersey: Prentice-Hall Inc.
Lancaster, G. & Reynolds P. (1999). Introduction to marketing: A step-by-step guide to all the tools of marketing. London: Kogan Page.
Larsson, L. (2005). Tillämpad kommunikationsvetenskap. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lennéer Axelson, B. & Thylefors, I. (2005). Arbetsgruppens psykologi. 4. uppl. Stockholm:
Natur och Kultur.
Leth, Göran & Thurén, Torsten (2000). Källkritik på internet, Styrelsen för psykologiskt försvar, Stockholm. http://www.psycdef.se/reports/doc.asp?FileID=37 [2006-05-01]
May, T. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning . Lund: Studentlitteratur.
Mitchell, C. (2002). Selling the brand inside. Harvard Business Review, vol. 80, issue 1, p.99-105.
Morgan, G. (1998). Images of Organizations. San Fransisco; Barett-Koehler Publishers;
Thousand Oaks , Calif. :SAGE Publications, cop.
Mårtenson, R. (1998). Marknadskommunikation. 2.uppl.Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedins Internettjänst, Uppslagsord: Dialektik. http://www.ne.se/ [2006-05-05]
Porter, M.E. & Millar, V.E. (1996). How information gives you a competitive edge. In:
Auster, E. & Choo, C.W.,ed. Managing information for the competitive edge. Neal-Schuman Publ. Inc.: New York; London.
Porter, M.E. (2004) Competitive Advantage: Creating and Sustaining Superior Performance.
Reviderad uppl.New York: Free Press.
Salomonson, N. (2005) Samtal och samspel, Göteborg: Bokförlaget BAS
Schmitt, B.H. & Simonson, A. (1997) Marketing Aesthetics: The strategic Management of Brands, Identity and Image. New York: The free press; Simon 6 Schuster Inc.
Shakespeare, W. (1623). Othello
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Verksamhetsplan för biblioteket, högskola A:s hemsida [2006-03-13]
Verksamhetsplan för biblioteket, högskola B:s hemsida [2006-03-13]
Verksamhetsplan för biblioteket, högskola C:s hemsida [2006-03-13]
Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Muntliga källor
Nolin, J. Föreläsning: Tvärvetenskaplig forskning, 2006-01-24 Mp3-inspelningar i författarnas ägo:
Bibliotekschef, Högskola A, Inledande intervju, 2006-02-02
Bibliotekschef, Högskola A, Intervju om högskola och högskolebibliotek, 2006-03-02 Bibliotekschef, Högskola A, Intervju om profil, image och identitet, 2006-05-03 Bibliotekschef, Högskola B, Intervju om profil, image och identitet, 2006-03-23 Bibliotekschef, Högskola C, Intervju om profil, image och identitet, 2006-03-29 Prefekt A, Högskola A, Intervju om högskolebibliotek A, 2006-03-20
Prefekt B, Högskola A, Intervju om högskolebibliotek A, 2006-03-15 Prefekt C, Högskola A, Intervju om högskolebibliotek A, 2006-04-05 Rektor, Högskola A, Intervju om högskolebibliotek A, 2006-03-13
Figurer
Fig. 1 Profil, image och identitet, Bearbetning av: Larsson, L. (2005). Tillämpad kommunikationsvetenskap. (2:a uppl.) Studentlitteratur: Lund. Fig. 5.1 Förhållandet mellan profil, image och identitet s. 99; Mårtenson, R. (1994) Marknadskommunikation. Lund: Studentlitteratur. Fig. 1.7 Bilden av företaget i olika perspektiv, s. 220. Egen fig.
Fig. 2 Lärande enligt enkelt och dubbelt varv, Bearbetning av: Choo, C.W. (2002).
Information Management for the Intelligent Organization. The Art of Scanning the Environment. Medford, NJ: Information Today Inc. Fig. 1.1 Single- and Double Loop-Learning, s. 15
Fig. 3 Informanter med fokus på bibliotekschefen vid högskola A. Egen fig.
Fig. 4 Empiriska studiens design i form av organisationsschema samt biblioteksenheter.
Egen fig.
Fig. 5 Nyckelpersoner och profilområden vid högskolebibliotek A. Baserad på bibliotekschef A:s skissmodell. Egen fig.
Fig. 6 Nyckelpersoner och profilområden vid högskolebibliotek B. Baserad på bibliotekschef B:s skissmodell. Egen fig.
Fig. 7 Nyckelpersoner och profilområden vid högskolebibliotek C. Baserad på bibliotekschef C:s skissmodell. Egen fig.
Fig. 8 Öppettider på högskolebiblioteken A, B och C