Syftet med uppsatsen är att analysera kanondebatten i Sverige sommaren 2006 som den yttrade sig i tre stora morgontidningar. Den teoretiska ramen består av Pierre Bourdieus teorier och diskursanalys i form av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Även Jean-François Lyotards teori om ett postmodernt tillstånd har använts i slutanalysen. Den övergripande frågeställningen i uppsatsen är: Vilka olika diskurser kring litteraturens roll i samhället kan man finna i diskussionen kring kanon och vilken kultursyn avspeglas i dem?
I bakgrundskapitlet beskrivs debatten i Danmark som lett till en dansk Kulturkanon utgiven i början av 2006. I uppsatsen antas utvecklingen i Danmark ha inspirerat till den inledande debattartikeln, skriven av folkpartisten Cecilia Wikström i mitten av sommaren 2006.
I uppsatsen analyseras 46 artiklar utgivna under en kort period, juli – september, år 2006. De har publicerats på kultursidorna i tre stora dagstidningar, Sydsvenskan, Svenska dagbladet och Dagens Nyheter.
Hämtade från Pierre Bourdieus begreppsapparat har flera begrepp varit av värde i analysen; habitus, distinction, kulturellt kapital, symboliskt kapital, symbolisk makt och framför allt fältbegreppet. Debatten har i uppsatsen analyserats utifrån att den utspelas på ett fält. Där har begrepp som position och relation stor betydelse. Författarna i artiklarna definieras som tillhörande en kulturell elit. Det avgörs av deras titel, yrke eller ställning i samhället och ger den habitus som krävs i det litterära fältet. Flertalet är knutna till universitet eller har ett yrke som skribent. I ett fält är den gemensamma tron på det som man kämpar om viktig. Det märks också i det här fältet. Tron på litteraturens stora värde genomsyrar alla debattinläggen. Det är i artikulationerna kring litteraturens roll i samhället som de olika diskurserna blir tydliga. Inom fältet ackumuleras symboliskt kapital och genom en bättre position, i relation till de andra positionerna, får man del av mer symboliskt kapital och därmed makt. Den maktpositionen är i sin tur uttryck för symboliskt våld, som ofta är dolt och inte personligt utan strukturellt.
En viktig institution där symbolisk makt kommer till uttryck är, menar både Pierre Bourdieu och av honom inspirerade forskaren John Guillory, är utbildningsinstitutionen som vidarebefordrar ett kulturellt kapital, reproducerar maktförhållanden och på så sätt utövar symboliskt våld. En viktig del i det kapital som överförs i skolorna är en litterär kanon. Enligt Michael Apple eftersträvas ofta hegemoni genom skolsystemets legitima kunskapsförmedling. Även i Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori finns maktbegreppet i form av att diskursen fastlägger och reproducerar vad som får sägas och tänkas, det vill säga vad som är sant. På så sätt utövas makt.
I debatten har artikulationerna undersökts och följande nodalpunkter identifierats: kanon, kulturell hemvist och bildning. Ur dessa nodalpunkters ekvivalenskedjor, och utifrån den kunskap mina studier i tidigare forskning och litteratur gett mig,
har jag definierat fyra diskurser; den nationella diskursen, den globala diskursen, skolningsdiskursen och självbildningsdiskursen. De olika diskurserna framställs schematiskt i en figur som också innehåller fältbegreppet och mängden ackumulerat kulturellt och symboliskt kapital. I figuren sammanförs de grundläggande teoretiska aspekterna (Pierre Bourdieu och Ernesto Laclau/Chantal Mouffe) och i den avslutande analysen diskuteras de teoretiska förutsättningarnas relevans för studien.
Utifrån de olika diskurserna definieras kultursyner som de leder till och reproducerar. Nationell diskurs kopplas till en bevarande kultursyn, global diskurs till en kommunikativ kultursyn, skolningsdiskurs till en instrumentell kultursyn och slutligen självbildningsdiskurs till processinriktad kultursyn. Jean- François Lyotards syn på den postmoderna situationen, där han menar att de stora metaberättelserna tappar betydelse och att synen på kunskap blir starkt förändrad, sätts i uppsatsen i samband med de olika diskursernas uttryck.
Litteraturförteckning
Apple, Michael W. (1990). Ideology and curriculum. New York: Routledge.
Battail, Jean-François (1998). Svenskheten som kulturarv. Ingår i Alzén, Annika & Hedrén, Johan (red.). Kulturarvets natur. Eslöv: Brutus Östling (Symposion), s. 195-228. Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bloom, Harold (1994). The western canon: The books and school of the ages. New York: Harcourt.
Bohman, Stefan (1997). Historia, museer och nationalism. Stockholm: Carlssons. Bourdieu, Pierre ([1991]1997). Kultur och kritik. Göteborg: Daidalos. Det franska originalet utkom 1984.
Bourdieu, Pierre ([1984]2002). Distinction: A social critique of the judgement of taste. Cambridge/Mass: Harvard University Press. Det franska originalet utkom 1979.
Bourdieu, Pierre ([1986]1993). Kultursociologiska texter. I urval av Broady, Donald och Palme, Micael. Stockholm: Bruno Östling (Symposion).
Bourdieu, Pierre (1996). Homo Academicus. Stockholm: Bruno Östling (Symposion). Bourdieu, Pierre (2000). Konstens regler: Det litterära fältets uppkomst och struktur. Stockholm: Brutus Östling. Det franska originalet utkom 1992.
Broady, Donald (1988). Kulturens fält: Om Pierre Bourdieus sociologi. Ingår i: Masskommunikation och kultur: symposium 4-6 maj 1987. Stockholm. NORDICOM-nytt/Sverige, 1988, nr 1-2, s. 59-88. Göteborg: NORDICOM. Även tillgänglig på Internet: http://www.dsv.su.se/jpalme/society/pierre.html [2006-11-05]
Broady, Donald (1998). Inledning: en verktygslåda för studier av fält. Ingår i Donald Broady Kulturens fält: En antologi redigerad av Donald Broady. Göteborg: Daidalos. (Skeptronserien). S. 11-26.
Broady, Donald & Palme, Mikael (1998). Inträdet: Om litteraturkritik som ett intellektuellt fält. Ingår i Kulturens fält: En antologi redigerad av Donald Broady. Göteborg: Daidalos. (Skeptronserien). S. 173-215.
Christensen, Hans Dam (2005). Kanonkultur og kulturkritik: om diskurser og moddiskurser i kulturpolitiken. Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift, nr 2, s. 112-135.
Danielsen, Arild & Nordli Hansen, Marianne (1999). Makt i Pierre Bourdieus sosiologi. Ingår i Engelstad, Fredrik (red), Om makt, teori och kritikk: Makt og demokratiutredningen 1998-2003. Oslo: Gyldendal, s. 51-52, 54.
Danska kulturministeriet, Danska kulturministeriet, Pressemeddelelse, 9 dec. 2004, 18 april 2005 och 24 januari 2006, www. kum.dk, [2007-03-24]
Danska undervisningsministeriet, Danska undervisningsministeriet, Dansk litteraturs kanon: Rapport fra kanonudvalget. Tillgänglig på http://pub.uvm.dk/2004/kanon/[2007-03-24]
Edström, Maria & Nordberg, Karin (2005). Det villkorade medierummet: En diskussion om genrer, makt och mångfald. Makten och månfalden: Eliter och etnicitet i Sverige. Ds 2005:12, Justitiedepartementet, Regeringskansliet. Stockholm : Gotab
Fink, Hans (1988). Et hyperkomplekst begrep: Kultur, kulturbegreb og kulturrelativisme I. Ingår i Hans Hauge og Henrik Horstbøll (red). Kulturbegrebets kulturhistorie. Aarhus: Aarhus universitetsforlag. (Skriftserien Kulturstudier 1).
Fiske, John (1999). Anstötliga kroppar och karnevalens förlustelser. Ingår i Johansson, Thomas, Sernhede, Ove & Trondman, Mats (red.). Samtidskultur: Karaoke, karnevaler och kulturella koder. Nora: Nya Doxa.
Folkpartiet. Förslag till nytt kulturpolitiskt program. Tillgängligt på http://www.folkpartiet.se [2007-07-27]
Fransson, Ola (2005). Danmark tur och retur 1996-2005. Ord & Bild, nr. 4/5, s. 91-98. Frenander, Anders (2005). Kulturen som kulturpolitikens stora problem: Diskussionen om svensk kulturpolitik under 1900-talet. Hedemora: Gidlunds förlag
Furuland, Lars (1991). Ljus över landet: och andra litteratursociologiska uppsatser. Hedemora: Gidlund. (Skrifter utgivna av Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala; 28).
Gates, Henri Louis Jr (1992). Loose Canons: Notes on the culture wars. New York: Oxford University Press.
Gogolin, Ingrid (1994). The “monolingual habitus” as tertium comparationis in the international comparision of teaching in the language of the majority. Ingår i Delnoy, Resy, Kroon, Sjaak & Malmgren, Lars- Göran. Landskrona Papers: A Report from the IMEN Workshop in Landskrona Sweden, 14-16 May 1993. Lund: Centrum för didaktik. Skriftserie, nr 4, s. 45-59 .
Graffman, Katarina (2002). Kommersiell mediekultur: En etnografisk studie av TV-producenter och TV-produktion. Uppsala: Uppsala universitet: Institutionen för kulturantropologi och etnologi. Diss.
Guillory, John (1993). Cultural capital: The problem of literary canon formation. Chicago: The University of Chicago Press.
Gustavson, Bernt (1991). Bildningens väg: Tre bildningsideal i svensk arbetarrörelse 1880-1930. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Diss. Göteborgs universitet, Idéhistoriska institutionen.
Gustavsson, Bernt (1996). Bildning i vår tid: Om bildningens möjligheter och villkor i det moderna samhället. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Gustavsson, Bernt (2007). Inledning: Bildningstankens aktualitet och historiska framväxt. Ingår i Gustavsson, Bernt (red.) Bildningens förvandlingar. Göteborg: Daidalos, s. 7-22.
Gustavsson, Bernt (saknar publiceringsår). Bildning i vår tid. Stockholm: Högskoleverket. Tillgänglig på www.hsv.se/bildning, [2007-06-15]
Hall, Stuart (2001). Foucault: Power, knowledge and discourse. Ingår i Wetherell, M., Taylor, S. & Yates, S. (red). Discourse theory and practice: A reader. London: Sage Publications, s. 72-81.
Hauge, Hans (1988). Begrepet Culture: Fra Coleridges kireke till Hillis Millers dekonstruktion. Ingår i Hans Hauge o Henrik Horstbøll (red). Kulturbegrebets kulturhistorie. Aarhus: Aarhus universitetsforlag. (Skriftserien Kulturstudier 1).
Hauge, Hans (1998). Skal tamiler læse Wergeland. Ingår i Reidun Aambø. Litteraturmøte?: Fremmedsprogspædagogik med eller uden litteratur. Oslo: Landslaget for norskundervisning/Cappelen akademisk forlag, s. 128-137.
Haugen, Pernille (2000). Litterær mediedebatt 1998 :En kamp om normer, makt och posijoner. Oslo: Norsk kulturråd. Rapport nr 20.
Hirsch Jr, E. D. (1988). Cultural literacy: What every American needs to know. New York: Vintage Books.
Kemp, Peter (2005). Världsmedborgaren: Politisk och pedagogisk filosofi för det 21 århundradet. Göteborg: Daidalos.
Kress, Gunther (2001). From Saussure to critical sociolinguistics The turn towards a social view of language. Ingår i Wetherell, M., Taylor, s. & Yates, S. (red). Discourse theory and practice: A reader. London: Sage Publications, s. 29-38.
Kulturkanon (2006). Köpenhamn: Politikens förlag.
Laclau, Ernesto (1996). The death and resurrection of the theory of ideology. Journal of Political Ideologies, vol 1, nr 3, s. 201-220.
Laclau, Ernesto & Mouffe, Chantal ([1985] 2001). Hegemony & socialist strategy: Towards a radical democratic politics. London: Verso.
Lyotard, Jean-François ([1984]2005). The Postmodern Condition: A Report on Knowledge. Manchester: Manchester University Press. Det franska originalet utkom 1979.
Melberg, Arne (1975). Inledning. Ingår i Melberg, Arne (red). Den litterära institutionen: Studier i den borgerliga litteraturens sociala historia. Rabén & Sjögren: Stockholm.
Mikkelsen, Brian (2006). De er intet nationalistisk ved kulturarven. Berlingske Tidende, 2006-01-25, debat, s. 19.
Mortensen, Anders (1999). Kanon i singularis och pluralis. Agora nr 3-4, Res publica: Tidskrift för politisk kultur och kulturpolitik , nr 46/47.
Nationalencyklopedin (1989-1996). Höganäs: Bra Böcker
Nilsson, Sven (2003). Kulturens nya vägar: Kultur, kulturpolitik och kulturutveckling i Sverige. Malmö: Polyvalent.
Paolini, Albert (1999). Globalisering. Ingår i Eriksson, Catharina, Eriksson Baaz, Maria & Thörn, Håkan (red), Globaliseringens kulturer: Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya Doxa.
Persson, Magnus (2007). Litteratur i skolan. Ingår i Axelsson, Bodil & Fornäs, Johan. Kulturstudier i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Provenzo Jr, Eugene F. (2005). Critical literacy: What every American ought to know. Boulder: Paradigm.
Rourke, Brian (2003). Cultural capital accumulation on a world scale: The role of imperialist theodicies within metropolitan literary fields. Space and Culture, 2003: 6: 35, s. 35-51.
Sahlin, Ingrid (1999). Diskursanalys som sociologisk metod. Ingår i Sjöberg, Katarina (red.). Mer än kalla fakta; kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur, s. 83-106.
Sernhede, Ove (2007). I förorten föds globalt folkhem. Svenska Dagbladet, 2007-06-07, kultur, s. 11.
Slaatta, Tore (2002). Med Bourdieu som utgangspunkt: Medienes makt. Sociologi i dag, årgang 32, nr. 1-2, 2002, s. 93-126.
Svedjedal, Johan (1997). Det litteratursociologiska perspektivet: om en
forskningstradition och dess grundantaganden. Ingår i Furuland, Lars & Svedjedal, Johan (red). Litteratursociologi: Texter om litteratur och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Sørensen, Peer E. (1975). Elementär litteratursociologi. Ingår i Arne Melberg (red). Den litterära institutionen: Studier i den borgerliga litteraturens sociala historia. Rabén & Sjögren: Stockholm.
Sveriges riksdag: Motion 2006/07: Ub260 , www.riksdagen.se [2007-01-04]
Thavenius, Jan (1995). Den motsägelsefulla bildningen. Stockholm: Brutus Östling (Symposion).
Thavenius, Jan (1999). The traditions of MTE and the coming of MTV. Ingår i Delnoy, Resy, Kroon, Sjaak & Malmgren, Lars- Göran. Landskrona Papers: A Report from the IMEN Workshop in Landskrona Sweden, 14-16 May 1993. Lund: Centrum för didaktik. (Skriftserie, nr 4, s. 151-161).
Thorsen, Lotte (2005). Kanonens lange vej. Politiken. 2005-04-19, Kultur, s. 1.
Thouber, Micael (2006). Kulturministerns kanon er endt som en fuser. Berlingske Tidende, 2006-01-25, debat, s. 16.
Torfing, Jacob (1999). New Theories of Discourse: Laclau, Mouffe and Žižek. Oxford: Blackwell.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (1999). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Wimmer, Michael (2003). Ruins of bildung in a knowledge society: Commenting on the debate about the future of bildung. Educational Philosophy and Theory, vol. 35, no. 2, 2003.
Åhlberg, Lars-Olof (1995). Om kulturbegreppet. Ingår i Liss, Per-Erik & Petersson, Bo. Hälsosamma tankar: 11 filosofiska uppsatser tillägnade Lennart Nordenfelt. Nora: Nya Doxa
Artikelförteckning
Sydsvenskan:1. Wikström, Cecilia. Skapa en svensk litteraturkanon, Sydsvenskan, 22 juli 2006. 2. Svenstedt, Carl Henrik. Fp vill stärka svenskheten. Sydsvenskan, 28 juli 2006 3. Wikström, Cecilia. Litteraturkanon inte nationalistisk. Sydsvenskan, 5 augusti 2006. 4. Hjärpe, Jan. Den dubbla betydelsen av ordet ”folk”, Sydsvenskan, 7 augusti 2006. 5. Rudbeck, Carl. Förslaget om en svensk kanon har bara brister, Sydsvenskan, 7 augusti 2006.
6. Astudillo, Luciano. Vanföreställningar om svenskhet. Sydsvenskan, 9 augusti 2006. 7. Falkheimer, Jesper. Lätt att få mediernas uppmärksamhet, Sydsvenskan, 9 augusti 2006.
8. Nilsson, Sven. Varför inte en kanon?, Sydsvenskan, 10 augusti 2006. 9. Bergstrand, Mikael. En riktig Malmökanoen, Sydsvenskan, 12 augusti 2006. 10. Jirborn, Magnus. Symbolfrågor, Sydsvenskan, 13 augusti 2006.
11. Sandström, Daniel. Kriget finns runt hörnet, Sydsvenskan, 15 augusti, 2006. 12. Brunner, Andreas. En kulturkanon utan glöd, Sydsvenskan, 18 augusti, 2006. 13. Agrell, Alexander. Svenskar vill ha litterär kanon, Sydsvenskan, 22 augusti, 2006. 14. Rojas, Mauricio. Gemensamt arv gynnar mångfald, Sydsvenskan, 29 augusti, 2006.
Dagens Nyheter:
15. Jonsson, Stefan. Folkpartiet på svenskjakt, Dagens Nyheter, 26 juli 2006. 16. Chavez Perez, Inti. Makthavarna måste granskas, Dagens Nyheter, 31 juli 2006.
17. Jonsson, Stefan. Litteratur som gränsvakt, Dagens Nyheter, 31 juli 2006.
18. Rock, Yvonne. Kanondebatten saknar genusvinkel, Dagens Nyheter, 31 juli 2006. 19. Västerbro, Magnus. Kanonisering? nej tack. Dagens Nyheter, 3 augusti 2006. 20. Wikström, Cecilia. Bra böcker en rättighet, Dagens Nyheter, 3 augusti 2006. 21. Göransson, Bengt. En kanon för vem, Dagens Nyheter, 8 augusti 2006.
22. Witt Brattström, Ebba. Synen på skönlitteratur är naiv. Dagens Nyheter, 9 augusti 2006.
23. Berggren, Henrik. Kan nån kan kanon?, Dagens Nyheter, 9 augusti 2006. 24. Elam, Ingrid, Disparat kanonbukett. Dagens Nyheter, 10 augusti, 2006.
25. Stenport Westerståhl, Anna, Skippa listmanin, Dagens Nyheter, 13 augusti 2006. 26. Chavez Perez, Inti. Litteraturen ska vara fri från tyglar, Dagens Nyheter, 14 augusti 2006.
27. Tunedal, Jenny. Vidga litteraturen, Dagens Nyheter, 17 augusti 2006.
28. Raattamaas, Lars Mikael. Disciplineringsmaskinen, Dagens Nyheter, 19 augusti 2006.
29. Schottenius, Maria. Danmarks topplista blev en kotte, Dagens Nyheter, 20 augusti 2006.
30. Nikolajeva, Maria. Vad är du hungrig på lilla vän?, Dagens Nyheter, 21 augusti 2006.
31. Combüchen, Sigrid. Globalt?, Dagens Nyheter, 22 augusti 2006. 32. Espmark, Kjell. Samtalpartners, Dagens Nyheter, 23 augusti 2006.
33. Fagerholm, Monika. Mot kulturens listor, Dagens Nyheter, 25 augusti 2006. 34. Jonsson, Stefan. Världen bortom folkpartiet, Dagens Nyheter, 26 augusti 2006.
Svenska Dagbladet
35. Fleischer, Rasmus. Otidsenlig kulturpolitik, Svenska Dagbladet, 27 juli 2006. 36. Lundberg, Johan. Gärna en kanon men av andra skäl, Svenska Dagbladet, 28 juli 2006.
37. Wikström, Cecilia. Därför behövs litteraturkanon, Svenska Dagbladet, 29 juli 2006. 38. Werkelid, Carl Otto. Jag väljer att tro på Wikström, Svenska Dagbladet, 30 juli 2006. 39. Melberg, Arne. Kopiera inte en suspekt dansk kulturkamp, Svenska Dagbladet, 2 augusti 2006.
40. Hansson, Jan. Vad händer med barnlitteraturen? Svenska Dagbladet, 5 augusti 2006. 41. Kullenberg, Christopher. Vi har inget att oroa oss för, Svenska Dagbladet, 6 augusti 2006.
42. Andersson, David. Kanon underblåser inte nationalism, Svenska Dagbladet, 7 augusti 2006.
43. Moberg, Åsa. Vad kräver vi av svenskar i utlandet, Svenska Dagbladet, 12 augusti 2006.
44. Mazzarella, Merete. Dansk kulturkupp koloniserade Ibsen, Svenska Dagbladet, 18 augusti 2006.
45. Schwarz, Rickard. Konsten och kulturen svävar inte fritt i luften, Svenska Dagbladet, 23 augusti 2006.