Att skandinaviska kontakter med Rom och ett försök till kategorisering och indelning av dessa är ett tämligen komplext ämne bör vara tydligt. Precis som det finns nivåer av kontakter att dela in dessa i finns det också nivåer av rimliga möjligheter kring hur detta bör göras på bästa och mesta givande vis.
Syftet med uppsatsen har varit att tänka sig ett system där denna möjlighet ges, hur detta ska göras för att uppnå bästa möjliga resultat av en sådan mer specificerad studie återstår fortfarande att se. Romerska kontakter är och har länge varit ett intressant fenomen men det tenderar ofta till att enbart handla om de verkligt prestigefyllda så kallade ”högstatusföremålen” och kontakterna som tagit dessa till från Rom till Skandinavien. Utgångspunkten här ligger i att utöka detta föremålsområde till att även innehålla de mindre häpnadsväckande romerska fynden, för att på så sett enklare kunna skapa sig en helhetsbild av hur samtliga kontakter kan ha varit uppbyggda.
Min förhoppning är därför att ämnet för uppsatsen kan väcka intresse för ett sådant system och att dess indikationer kan väcka idéer som för ett sådant resonemang vidare.
69
Referenser
Litteratur
Andersson, K. 1996. Nordic jewellery production in the first centuries A.D. I: Franchi dell’Orto, L (red). Roman Reflections in Scandinavia. L'erma di Bretschneider. Rom. (s. 185- 187).
Andersson, K. 2005. Månadens föremål, april 2005. Historiska museet. Stockholm. Andersson, K. 2010. Glas från romare till vikingar. Balderson Förlag. Uppsala.
Andersson, K. 2013. I skuggan av Rom. Romersk kulturpåverkan i Norden. Atlantis. Stockholm.
Andersson, K & Herschend, F. 1997, Germanerna och Rom. Occasional Papers in Archaeology 13. Uppsala Universitet.
Andrén, A, Jennbert, K & Raudvere, C (red). 2006. Old Norse religion in long-term
perspectives – origins, changes and interactions. Vägar till Midgård 8. Nordic
Academic Press. Lund.
Andrén, A (red). 2011. Förmodern globalitet – Essäer om rörelse, möten och fjärran ting
under 10 000 år. Nordic Academic Press. Lund.
Axboe, M. 1994. Gudme and the Gold Bracteates. I: Nielsen, P.O, Randsborg, K & Thrane, H (red). The Archaeology of Gudme and Lundeborg. Arkaeologiske Studier. Volume X. Universitetsförlaget i Köpenhamn. (s. 68-77).
Axboe, M & Stoklund, M. 2003. En runebrakteat fra Uppåkra. I: Hårdh, B (red). Fler
fynd i centrum: Materialstudier i och kring Uppåkra. Uppåkrastudier 9.
Almqvist & Wiksell International. Stockholm. (s. 81-87).
Björk, T. 2005. Skäran på Bålet. Om den äldre järnålderns gravar i Skåne. University of Lund, Institute of Archaeology – Report Series No. 92. Lund.
Bruzelius, N-G. 1874. Öremöllafyndet. Månadsblad / Kungl. Vitterhets, historie- och
antikvitetsakademien 1874. (s. 9-11).
Ekholm, G. 1934. Om Romarnas handel på Nordeuropa. Fornvännen 29. (s. 349-365). Erikson, M. 2001. En väg till Uppåkra. I: Larsson, L (red). Uppåkra. Centrum i analys
och rapport. Uppåkrastudier 4. Acta Archaeologica Lundensia ; Series altera in
70
Erlandsson, K-O. 2015. Nya inblickar i några öländska fornborgar. I: Arnell, K-H & Papmehl-Dufay, L (red). Grävda minnen - Från Skedemosse till Sandby borg. Kalmar Läns Museum. (s.60-71).
Fabech, C. 1997. Slöinge I perspektiv. I: Callmer, J & Rosengren, E (red). ”… gick
Grendel att söka det höga huset...” Arkeologiska källor till aristokratiska miljöer i Skandinavien under yngre järnålder. Stiftelsen Hallands länsmuseer.
Halmstad. (s. 145-160).
Fabech, C. 1999. Centrality in sites and landscapes. I: Fabech, C & Ringtved, J (red).
Settlement and landscape. Jutland Archaeological Society. Höjbjerg. (s. 455-
474).
Fischer, S. 2005. Roman Imperialism and Runic Literacy. The Westernization of Northern
Europe (150-800 AD). Aun 33. Department of Archaeology and Ancient
History, Uppsala University.
Fischer, S, López Sánchez, F & Victor, H. 2011. The 5th Century Hoard of Theodosian Solidi from Stora Brunneby, Öland, Sweden. A Result from the LEO Project. Fornvännen 2011. (s. 189-204) .
Gadamer, H-G. 1960. Sanning och Metod (i urval). (Svensk utgåva tryckt 1997). Daidalos. Göteborg.
Geijer, A. 1939. Ett svenskt textilfynd från romersk järnålder. Fornvännen 1939. (s. 190- 191).
Hedeager, L. 2001. Asgard Reconstructed? Gudme a “Central Place” in the North. I: De Jong, M, Theuws, F & Van Rhijn, C. Topographies of Power in the Early
Middle Ages. Transformation of the Roman World. Vol. 6. Brill, Leiden,
Boston, Köln. (s. 467-507).
Hedeager, L. 2011. Iron Age Myth and Materiality: An Archaeology of Scandinavia AD
400-100. Routledge. London.
Hedeager, L. 2015. For the Blind Eye Only? Scandinavian Gold Foils and the Power of Small Things. Norwegian Archaeological Review, 48:2. Routledge. London. (s. 129-151).
Henricson, L-G. 1990. Glasfragment och Helgö. Identifikation/ rekonstruktion. Laborativ
Arkeologi 4. (s. 57-64).
Henriksen, M-B, 1995. Fyns Oldtid markrekognosceringer i Gudme 1990-1992. En vurdering af metodens anvendelighed. I: Henriksen, M-B & Michaelsen,
71
K-K (red). Gudme-Lundeborg - metodisk set. Skrifter fra Institut for Historie, Kultur og Samfundsbeskrivelse, Odense Universitet, nr. 40. (s. 10-17). Helgesson, B. 2002a. Järnålderns Skåne: Samhälle, centra och regioner. Uppåkrastudier
5. Almqvist & Wiksell International. Stockholm.
Helgesson, B. 2002b. Uppåkra in the 5th to 7th Centuries. The Transformation of a Central Place and its Hinderland. I: Hårdh, B & Larsson, L (red). Central
places in the Migration and Merovingian Periods – Papers from the 52nd Sachsensymposium. Uppåkrastudier 6. Acta Archaeologica Lundensia Series in
8°, No. 39. Lund. (s. 31-40).
Helgesson, B. 2003. Central Places and Regions in Scania during the Iron Age. I: Hårdh, B & Larsson, L (red). Centrality – Regionality. The Social Structure of
Southern Sweden during the Iron Age. Uppåkrastudier 7. Almqvist & Wiksell
International. Stockholm. (s. 323-335).
Herschend, F. 1980a. Två studier i öländska guldfynd. I. Det myntade guldet. TOR 1978-
1979 Vol. XVIII. Uppsala. (s. 33-194).
Herschend, F. 1980b. Två studier i öländska guldfynd. II. Det omyntade guldet. TOR
1978-1979 Vol. XVIII. Uppsala. (s. 195-294).
Herschend, F. 2009. The Early Iron Age in South Scandinavia. Occasional Papers in Archaeology 46. Uppsala Universitet.
Hildebrand, H. 1874. Öremöllafyndet. Månadsblad / Kungl. Vitterhets, historie- och
antikvitetsakademien 1874. (s. 178-179).
Horsnæs, H-W. 2003. The coins in the bogs. I: Jørgensen, L, Storgaard, B & Gebauer Thomsen, L (red). The spoils of victory: the North in the shadow of the Roman
Empire. Nationalmuseet. Köpenhamn. (s. 330-340).
Horsnæs, H-W, Märcher, M & Vennersdorf, M. 2013. A stepping stone in the Baltic Sea. Two Millenia of coins finds and coin use – a case study of Vester Herred, Bornholm. The Journal of Archaeological Numismatics, Volume 3 – 2013. (s. 1-65).
Hårdh, B. 2002. The Contacts of the Central Place. I: Larsson, L & Hårdh, B (red).
Centrality – Regionality. The Social Structure of Southern Sweden during the Iron Age. Uppåkrastudier 7. Almqvist & Wiksell International. Stockholm (s.
27-66).
Hårdh, B (red). 2003. Fler fynd i centrum: Materialstudier i och kring Uppåkra.
72
James, E. 2009. Europe’s Barbarians AD 200-600. Pearson Education Limited. New York.
Johnson, M. 2010. Archaeological theory – An introduction. Wiley-Blackwell. West Sussex.
Jørgensen, L. 1994. The Find Material from the settlement of Gudme II – Composition and Interpretation. I: Nielsen, P.O, Randsborg, K & Thrane, H (red). The
Archaeology of Gudme and Lundeborg. Arkaeologiske Studier. Volume X.
Universitetsförlaget i Köpenhamn. (s. 53-63).
Jørgensen, L, Storgaard, B & Gebauer Thomsen, L (red). 2003. The spoils of victory: the
North in the shadow of the Roman Empire. Nationalmuseet. Köpenhamn.
Jørgensen, L. 2011. Gudme-Lundeborg on Funen as a model for northern Europe? Schriften des Archäologischen Landesmuseums 6. (s. 77-89).
Klingenberg, S. 2011. Hoby – a chieftain’s residence from the centuries around the birth of Christ. The Iron Age on Zealand. Status and Perspectives. In: Boye, L (red). Nordiske Fortidsminder, Series C. Royal Society of Northern Antiquaries, Vol. 8. Köpenhamn. (s. 31-40).
Lang, M. 2004. Chemical Analysis of Iron Age Glass. Uppåkra I: Larsson, L (red). Continuity for centuries : a ceremonial building and its context at Uppåkra,
southern Sweden. Uppåkrastudier 10. Almqvist & Wiksell International.
Stockholm. (s. 150-151).
Larsson, L. 2002. The Uppåkra Project. Preconditions, Performance and Prospects. I: Larsson, L & Hårdh, B (red). Centrality – Regionality. The Social Structure of
Southern Sweden during the Iron Age. Uppåkrastudier 7. Almqvist & Wiksell
International. Stockholm (s. 3-26).
Larsson, L. 2006. Hall, harg eller hof. Ett kulthus i Uppåkra. I: Anglert, M, Artursson, M & Svanberg, F (red). Kulthus & Dödshus. Riksantikvarieämbetet. Lund. (s. 143-152).
Larsson, L & Lenntorp, K-M. 2004. The Enigmatic House. I: Larsson, L (red). Continuity
for centuries : a ceremonial building and its context at Uppåkra, southern Sweden. Uppåkrastudier 10. Almqvist & Wiksell International. Stockholm. (s.
3-48).
Latour, B. 2005. Reassembling the Social. An introduction to Actor-Network Theory. Oxford University Press.
73
Lindell, M. 2001. Utgrävningar i Uppåkra - en översiktlig beskrivning av de inledande utgrävningarna utförda under åren 1996-1998. I: Larsson, L (red). Uppåkra.
Centrum i analys och rapport. Uppåkrastudier 4. Acta Archaeologica
Lundensia ; Series altera in 8 ° No 36. Lund. (s. 3-22).
Lönnfält, A. 2012. Skymningstid. 200-talets romerska kris och antikens slut. Nomad Förlag. Olofström.
Madsen, C. 1995. Samarbejde med skattejægere og amatørarkæologer. I: Henriksen, M-B & Michaelsen, K-K (red). Gudme-Lundeborg - metodisk set. Skrifter fra Institut for Historie, Kultur og Samfundsbeskrivelse, Odense Universitet, nr. 40. (s. 26- 28).
Magnusson, G. 1970. En mosaikpärla med ansiktsmasker från Kolbäck. Fornvännen
1970. (s. 227-231).
Monikander, A. 2010. Våld och vatten. Våtmarkskult vid Skedemosse under järnåldern.
Stockholm Studies in Archaeology 52. Stockholms Universitet.
Monikander, A. 2015. Våtmarkskult under järnåldern. I: Arnell, K-H & Papmehl-Dufay, L (red). Grävda minnen - Från Skedemosse till Sandby borg. Kalmar Läns Museum. (s. 84-95).
Nicklasson, P. 1997. Svärdet ljuger inte. Vapenfynd från äldre järnålder på Sveriges
fastland. Acta Archaeologica Lundensia ; Series prima 4°, No 22. Almqvist &
Wiksell International. Stockholm.
Nilsson, I-M. 2015. The relationship between Uppåkra and Lund – a status update. I: Larsson, L, Ekengren, F, Helgesson, B & Söderberg, B (red). Small Things –
Wide Horizons. Studies in Honour of Birgitta Hårdh. Archaeopress
Archaeology. Oxford. (s. 261-266).
Näsman, U. 1996. Changes in Scandinavian society. I: Franchi dell’Orto, L (red). Roman
Reflections in Scandinavia. L'erma di Bretschneider. Rom. (s. 145-150).
Näsman, U. 1997. Strategies and tactics in Migration period defence. I: Nørgård Jørgensen, A & Clausen, B (red). Military Aspects of Scandinavian Society in a
European Perspective, AD 1-1300. Nationalmuseet. Köpenhamn. (s. 146-155).
Näsman, U. 2008a. Från Attila till Karl den store - Skandinavien i Europa. I: Olausson, M (red). Hem till Jarlabanke - Jord, makt och evigt liv i östra Mälardalen under
järnålder och medeltid. Historiska Media. Lund. (s. 19-47).
Näsman, U. 2008b. Fibulan i dumphögen. I: Goldhahn, J (red). Gropar och monument -
74
Olausson, M. 1997. Fortified manors in the Migration Period in the eastern part of central Sweden – a discussion of politics, warfare and architecture. I: Nørgård Jørgensen, A & Clausen, B (red). Military Aspects of Scandinavian Society in a
European Perspective, AD 1-1300. Nationalmuseet. Köpenhamn. (s.157-168).
Olausson, M. 2010. När Mälardalens elit flyttade upp på höjderna - Om
folkvandringstidens höjdbosättningar. I: Bratt, P & Grönwall, R (red). Makt,
kult och plats - Högstatusmiljöer under den äldre järnåldern. Kultplatser
Nr 5. Stockholms läns museum. (s. 5-15).
Olsen, B. 2003. Från ting till text. Teoretiska perspektiv i arkeologisk forskning. Studentlitteratur. Lund.
Pauli Jensen, X. 2007. Preliminary Remarks on Roman Military Equipment from the War Booty Sacrifice of Vimose, Denmark. I: Grane, T (red). Beyond the roman
frontier. Roman influences on the northern barbaricum. Edizioni Quasar. Rom.
(s. 131-136).
Pauli Jensen, X. 2011. Friend or Foe. Alliances and Power Structures in Southern Scandinavia during the Roman Iron Age. Lund Archaeological Review 2011. (s. 35-47).
Pauli Jensen, X. 2013. Imitation and Transformation – Roman Militaria in South Scandinavian Grave Finds. I: XVII Roman Military Equipment Conference,
Zagreb 2010. (s. 177-184).
Pesch, A. 2011. Gudme/Gudhem in the light of archaeology. Schriften des
Archäologischen Landesmuseums 6. (s. 47-61).
Popovic, I. 2008. Solidi with filigreed tubular suspension loops from Udovice in Serbia. Fornvännen 2008. (s. 73-80).
Price, T-D. 2015. Ancient Scandinavia. An Archaeological History from the First
Humans to the Vikings. Oxford University Press.
Randsborg, K. 1994. Gudme-Lundeborg: Interpretative Scenarios and Thoughts. I : Nielsen, P.O, Randsborg, K & Thrane, H (red). The Archaeology of Gudme
and Lundeborg. Arkaeologiske Studier. Volume X. Universitetsförlaget i
Köpenhamn. (s. 209-213).
Randsborg, K. 2015. Roman Reflections. Iron Age to Viking Age in Northern Europe.
Bloomsbury Academic. London.
Rasmussen, A. 2014. Two new denarius hoards from the island of Lolland. Danish
75
Rosborn, S. 1999. Den skånska historien. Före skrivkonsten. Fotevikens museum och Fosie stadsdelsförvaltning. Malmö.
Rundkvist, M. 2011. Mead-halls of the Eastern Geats – Elite settlement and Political
Geography AD 375-1000 in Östergötland, Sweden. Kungliga Vitterhets,
Historie och Antikvitets Akademien. Stockholm.
Sindbæk, S. 2007. Networks and nodal points: the emergence of towns in early Viking Age Scandinavia. Antiquity. Vol. 81. Nr. Pt 311. Durham. (s. 119-132).
Stilborg, O. 1997. Shards of Iron Age Communications - A ceramological study of
internal structure and external contacts in the Gudme-Lundeborg Area, Funen during the late Roman Iron Age. Keramiska forskningslaboratoriet, Lunds
Universitet.
Stjernquist, B. 1955. Simris - On Cultural Connections of Scania in the Roman Iron
Age. Lund Universitet.
Stjernquist, B. 2004a. A Glass Beaker with Cut Decoration, Found at Uppåkra. I: Larsson, L (red). Continuity for centuries : a ceremonial building and its
context at Uppåkra, southern Sweden. Uppåkrastudier 10. Almqvist & Wiksell
International. Stockholm. (s. 153-166).
Stjernquist, B. 2004b. A Magnificent Glass Bowl from Uppåkra I: Larsson, L (red). Continuity for centuries : a ceremonial building and its context at Uppåkra,
southern Sweden. Uppåkrastudier 10. Almqvist & Wiksell International.
Stockholm. (s. 103-149).
Storgaard, B. 1994. The Årslev Grave and Connections between Funen and the Continent at the End of the Late Roman Iron Age. I: Nielsen, P.O, Randsborg, K & Thrane, H (red). The Archaeology of Gudme and Lundeborg. Arkaeologiske Studier. Volume X. Universitetsförlaget i Köpenhamn. (s. 160-168).
Storgaard, B. 2003. Cosmopolitan Aristocrats. I: Jørgensen, L, Storgaard, B & Gebauer Thomsen, L (red). The spoils of victory: the North in the shadow of the Roman
Empire. Nationalmuseet. Köpenhamn. (s. 106-125).
Ströbeck, L. 2006. The Roman Iron Age in perspectives and perceptions. I: Andrén, A, Jennbert, K & Raudvere, C (red). Old Norse religion in long-term perspectives
– origins, changes and interactions. Nordic Academic Press. Lund. (s. 114-
76
Thylander, H. 1973. Det Romerska Riket. Romarrikets födelse, storhetstid och
undergång. En kulturhistorisk skildring av kejsarna, krigen och samhället.
(Andra utgåvan tryckt 2008) CKM Förlag. Stockholm.
Vang Petersen, P. 1994. Excavations on Gudme-sites with Treasure Finds 1984-91. I: Nielsen, P.O, Randsborg, K & Thrane, H (red). The Archaeology of Gudme and
Lundeborg. Arkaeologiske Studier. Volume X. Universitetsförlaget i
Köpenhamn. (s. 30-40).
Victor, H. 2015. Sandby borg - Ett fruset ögonblick under folkvandringstid. I: Arnell, K- H & Papmehl-Dufay, L (red). Grävda minnen - Från Skedemosse till Sandby
borg. Kalmar Läns Museum (s. 96-115).
Vifot, BM. 1936. Järnåldersboplatsen vid Uppåkra. Meddelanden från Lunds Universitets
Historiska Museum. (s. 97-139).
Wells, C-M. 1984, The Roman Empire. Stanford University Press.
Wells, P. 1994. Interactions between Denmark and Central Europe in the late Prehistoric Iron Age: The Prelude to Gudme and Lundeborg. I: Nielsen, P.O, Randsborg, K & Thrane, H (red). The Archaeology of Gudme and Lundeborg. Arkaeologiske Studier. Volume X. Universitetsförlaget i Köpenhamn. (s. 151-159).
Wells, P. 2008. People Living Beyond the Imperial Roman Frontiers. I: Bispham, E (red). Roman Europe. 1000 BC – AD 400. Short Oxford History of Europé. Oxford University Press. (s.299-328).
Werner, J. 1994. Der silberne Delphin von Gudme. I: Nielsen, P.O, Randsborg, K & Thrane, H (red). The Archaeology of Gudme and Lundeborg. Arkaeologiske Studier. Volume X. Universitetsförlaget i Köpenhamn. (s.106-107).
Westermark, U & Ambrosiani, B. 1983. En romersk aureus från Tetricus funnen i Östergötland, Västanstång. Fornvännen 78. (s. 81-87).
Wikborg, J (red). 2011. Skälby - en järnåldersby i Västmanland. SAU skrifter 21.
Williams, J. 2012. Approaches to Artefact Assemblages. Inventories, Imagery, and Stratified Deposits. I: Lavan, L & Mulryan, M (red). Field Methods and Post-
Excavation Techniques in Late Antique Archaeology. Volume 9, Issue 1, 2012.
Brill. Leiden. (s. 413-440).
Østergaard Sørensen, P. 1995. Udgravningsmetoder anvendt ved bopladsundersøgelserne i Gudmeområdet 1984-1994. I: Henriksen, M-B & Michaelsen, K-K (red).
Gudme-Lundeborg - metodisk set. Skrifter fra Institut for Historie, Kultur og
77
Internet
Riksantikvarieämbetet. 2016. Fornsök. http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis. Åtkomstdatum senast: 2016-05-18
Figurer
Figur 1 Egen kartbild, baserad på sökningar i FMIS. Figur 2 Skannad från Jörgensen et al 2003.
Figur 3 Fabech & Ringtved 1995. Hämtad från Fabech 1997:150, 1999:456.
Figur 4 Hämtad från shmm.se. Foto: Gunnel Jansson SHM 1994-06-03. Figur 5 Hämtad från shmm.se. Foto: Ulf Bruxe SHM 1993-07-30.
Figur 6 Teckning av Berta Stjernquist. Hämtad från Stjernquist 2004b:142. Figur 7 Skannad från Vang Petersen 1994:33.
Figur 8 Skannad från Vang Petersen 1994:36.
Figur 9 Hämtad från shmm.se. Foto: Sören Hallgren SHM 1995-03-08. Figur 10 Hämtad från shmm.se. Foto: John Ljungkvist SHMM 2005-08-19. Figur 11 Skannad från Storgaard 2003:111. Foto: Nationalmuseet Köpenhamn/Lennart Larsen.
Figur 12 Skannad från Jörgensen et al 2003:386. Foto: Nationalmuseet Köpenhamn/Lennart Larsen.
Figur 13 Hämtad från Ekholm 1934:356.