Västernorrland har en ogynnsam balans mellan utflyttande ungdomar och återflytt, som gör att befolkningen i åldrarna 25 - 40 år utgör en mindre pro-portion av länets hela befolkning än motsvarande propro-portion utgör av rikets hela befolkning. Eftersom detta är de mest reproduktiva årskullarna, drabbas återväxten ungefärligt i motsvarande proportion. Inflyttade nya västernorr-länningar har en spridning i åldrar som inte precis kompenserar bristen på 25 - 40-åringar i återflytt, men har förstås en positiv effekt på antalet invå-nare.
Både när det gäller återflyttande och inflyttande är det avgörande att etable-ring sker. Enkätsvaren i Lupp visar vad gymnasieungdomar tänker om dessa frågor, och anledningarna till återflytt toppas där av relationerna till familj, släkt, kompisar och partners. Möjligheten till jobb nämns också av många som ett av skälen att flytta åter till hemtrakterna. Men dessa starka skäl till återflytt som bottnar i att familj, släkt och vänner finns kvar i hemtrakterna, kan vara negativa faktorer för etablering när det handlar om nyinflyttade. Vi tänker då att dessa personer kan ha sina nätverk och släktrelationer på andra platser som kan bli konkurrenter till etablering.
När det gäller folkhälsa rapporteras från Lupp-svaren att allt färre av ung-domarna bedömer sin egen hälsa som mycket bra. Andelen som gör den bedömningen har sjunkit under de senare åren både bland killar och tjejer. Andelen bland tjejer som bedömer hälsan mycket bra har varit lägre än bland killar under flera år.
”Rörlighet – tillgänglighet – flexibilitet
Utveckla attraktiva bostadsmarknader och funktionella lokala och regionala ar-betsmarknader ”
Vi gör bara ett kort konstaterande när det gäller punkten om bostads- och arbetsmarknader. När det gäller gymnasieungdomarna tänker mycket få på bostadssituationen ifråga om att flytta tillbaka till länet. Många nämner sna-rare släkt, vänner och en miljö för barnen att växa upp i. Arbetsmarknaden nämns dock som en orsak till återflytt på det sätt att jobb är en anledning, särskilt bland killarna.
”Näringsliv och företag
Bryta könssegregeringen inom näringsliv och arbetsmarknad samt höja arbets-kraftsdeltagandet och öppna för nya lösningar ”
Vi kan se arbetsmarknaden som tredelad, med en mängd yrken med övervä-gande manligt deltaövervä-gande, en med överväövervä-gande kvinnligt och en tredje där inget av könen är kraftigt över- eller underrepresenterat. Med den utgångs-punkten kan vi formulera en vision om att ett yrke eller yrkesområde kan förändras vad gäller könssammansättningen så att de inte längre tillhör de två första kategorierna, utan den tredje där inget av könen överväger. Bland dessa yrken kan också könsnormen upphöra att gälla så att det inte behöver finnas sådana skäl till att välja bort yrkena som möjliga karriärvägar. Lupp-enkäten har inte frågor som berör yrke och kön, trots att val av utbild-ningar och utbildningsprogram naturligtvis hör till de övervägda val som rekonstruerar könssammansättningen i yrkeslivet om och om igen. Men när det gäller kön och företagande finns en del svar som kan vara relevanta i regionalt utvecklingsperspektiv. När vi analyserar svaren från ungdomarna i gymnasieåldern på frågan om de kan tänka sig att starta eget företag, ser vi först att mycket få svarar att de inte kan tänka sig det. Mindre än 10 % av både killar och tjejer svarar det, medan ca 55 % till 60 % svarar att de kan tänka sig starta företag. Övriga svarar att de inte vet.
Det är känt att föräldrars företagande har betydelse för hur ungdomar ställer sig till frågan om att starta företag. När vi jämför mellan de som har någon förälder som är företagare och de som inte har det, ser vi att det i våra data finns en tydlig effekt av föräldrars företagsamhet. Det är vanligare att ung-domar med någon företagande förälder är positiva till att själva starta före-tag. Skillnaden framgår av illustration 10.7, som visar att det är ca 10 %-enheter fler som är positiva till att starta företag bland dem som har någon förälder som är företagare än bland dem som saknar detta. Om vi samtidigt ser till kön, märker vi att det är mindre än 10 %-enheters skillnad mellan könen, både bland dem som har någon förälder som är företagare och dem som inte har detta.
Illustration 10.7
Här ser vi t.ex. att bland länets gymnasister som har någon förälder som är företagare, är det 68 % av killarna och 60 % av tjejerna som kan tänka sig starta företag.
När vi jämför svaren från gymnasieungdomar med utomnordisk familjean-knytning med övriga finner vi en ganska obetydlig skillnad, då det är 59 % av de förra som svarar att de kan tänka sig starta eget företag medan det är 56 % av de senare.
”Globalisering, urbanisering, individualisering
Unga kvinnors och utrikesföddas drivkraft blir mönsterbildande i samhällsbyg-gandet ”
Att göra drivkraften hos vissa kategorier västernorrlänningar till mönsterbil-dande, dvs. norm, sker inte utan kostnaden av de andras drivkraft. Här nämns unga kvinnor och utrikesfödda som kategorier som ska göras till norm. Det är förstås så att varken unga kvinnor, unga män eller utrikesfödda är homogena grupper med avseende på drivkraft eller förutsättningar för drivkraft, och förstås är drivkraft varken avgränsat av kön, ålder eller av var
Tjej Tjej Tjej Tjej Tjej Tjej Kille Kille Kille Kille Kille Kille 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%
Kan tänka sig starta eget
Kan inte tänka sig starta eget
Vet inte Kan tänka sig starta eget
Kan inte tänka sig starta eget
Vet inte Förälder har eget företag Förälder har inte företag
Andel som kan tänka sig starta företag uppdelat efter kön och föräldrars företagande. Gymnasiet, länet
personen är född. Det vi redovisat i föregående avsnitt är bl.a. att bland gymnasieungdomar som har utomnordisk familjeanknytning är benägenhe-ten att starta företag bara obetydligt högre än bland övriga ungdomar, vilket dessutom kan ifrågasätta värdet av att göra denna kategori till norm när det gäller drivkraft.
Historikern Yvonne Hirdman talar om genus som en ”mönsterstruktur av kön”51 när hon definierar det s.k. genussystemet. I Maktutredningen52 ut-vecklar Hirdman hur sådana mönsterstrukturer genererar maktordningar som skapar eller underhåller ojämställdhet.
Vi ser i LUPP-enkätens svar att en påfallande stor grupp bland killarna i skolan upplever att villkoren inte är lika mellan pojkar och flickor och att detta är till pojkars nackdel. Vi menar att detta kan ha skapats genom en mönster-/normbildning i skolan, med flickor som norm. (Se redovisningen av dessa resultat i kapitlet Skola och i illustration 10.8 nedan.)
Illustration 10.8
Vi ser att 27 % av killarna på Hedbergska skolan år 2 i Sundsvall tycker att flickor ges bättre förutsättningar än pojkar, medan inte en enda tjej tycker pojkar ges bättre förutsättningar än flickor.
51 Hirdman Yvonne (1988) Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig Tidskrift, 9(3).
52 Demokrati och makt i Sverige (SOU 1990:44)
0% 2% 3% 27% 0% 10% 20% 30%
Tycker tjejer Tycker killar
Andel killar och tjejer som tycker det är olika villkor i skolan, %, Hedbergska skolan
När det gäller kommentaren till RUS som vi härleder ur enkätsvaren i detta fall, vill vi påpeka att den ordalydelse som finns i denna punkt i RUS-dokumentet riskerar leda till att ojämlikhetsdrivande processer skapas och drivkrafter för länets utveckling underutnyttjas eller döljs.