Sammanfattningsvis har jag funnit, när det gäller min första fråga, hur det mer allmänt visar sig i skolornas religionsundervisning att samhället karaktäriseras av sekularisering, mångreligiositet och mångkulturalism, att det huvudsakligen rör sig om att vara extra tydlig i kravet på allsidighet och saklighet. Mångfalden bland eleverna gör att vi som lärare måste vara beredda på att undervisning och lärande tar mera tid, att vi måste upprepa och ge förklaringar på ett helt annat sätt än i en klass där alla har samma bakgrund och samma språk. Lärarna ansåg också att även eleverna med utländsk bakgrund, som inte kan språket tillräckligt bra för att uttrycka sina åsikter tydligt måste få tid till att förklara, för att undvika missförstånd. När det gäller min andra fråga som handlade om urvalet av ämnesstoff blir elevernas intresse det centrala. Eleverna syns tappa intresset för ämnet, då de får veta att undervisningen ska handla om området tro och tradition. De vill hellre diskutera livsfrågor, etik och moral. Ett sätt att komma till rätta med detta problem fann jag i att lärarna då bör tänka på att integrera de tre arbetsområden, tro och tradition, livsfrågor och etik. Dessutom som Nu-03 visat genom ämnesintegrering inom hela SO-blocket. På min tredje fråga som handlade om metoder för att ta tillvara mångfalden bland eleverna blev elevmedverkan i undervisningen något framträdande. En annan metod som blev tydlig var samarbetet med föräldrarna. Den fjärde och sista frågan var inriktad på de främsta målen i religionsundervisningen i ett pluralistiskt samhälle. Här pekade lärarna på nödvändigheten av att eleverna bildar en egen uppfattning om tron och dess betydelse för människor i alla religioner, livsåskådningar och kulturer. Ett annat mål som lyftes fram var att lära eleverna se alla människors lika värde, och som ett tredje mål nämndes målet att eleverna lär sig att acceptera och förstå varandra. Även om det inte blev tydligt i mitt samtal med läraren så tolkar jag det så att de alla också fann arbetet med att främja elevernas identitet som ett viktigt mål i religionsundervisningen i ett pluralistiskt samhälle.
Lärarnas ställningstaganden till de didaktiska frågorna och urvalet, och de främsta målen i ett pluralistiskt samhälle, tycks till viss del kunna tydliggöra hur skolan kan gå tillväga för att ge svar på den centrala fråga vi inledningsvis såg Hartman ställa, och som varit en underliggande fråga som följt min uppsats igenom. Men jag måste säga att jag saknade en tydligare betoning
på arbetet med att främja inte bara identiteten, utan också den dubbla identiteten som ett huvudsakligt mål i ett samhälle präglat av en mångfald livsåskådningar, religioner och kulturer. Jag menar att en lokal skolplan skulle kunna göra detta mål ännu tydligare och mer medvetet för lärarna. Dessutom anser jag att elevers brist på intresse för tro och tradition möjligtvis kan härstamma från förutfattade meningar som vi lärare kan ha om just elevers ointresse för detta område inom religionskunskap, eller vår egen brist på intresse för tro och tradition. Även denna problematik skulle vi kunna komma tillrätta med i de reflektioner och diskussioner som krävs för att formulera lokala skolplaner. Genom att ta tillvara på möjligheten att utforma de lokala skolplanerna anser jag att vi skulle få svar på Hartmans fråga, som också blev min fråga inför valet av uppsatsämne:
Hur ska man,
inom ramen för ett obligatoriskt enhetsskolesystem och i ett samhälle som präglas av tilltagande pluralism, undervisa i och om frågor av livsåskådningsmässig natur?
9 Referenser
Ahmid, N. (red) (2003). Ungdom, kulturmöten och identitet. Stockholm: Liber, ISBN: 47-05166-3
Andersen, P B.; Dahlgren, C.; Otterbeck, J.; Johannessen, S. (red) (2006). Religion, skole og
kulturel integration i Danmark og Sverige. Köbenhavn: Museum Tusculanums Forlag, ISBN
978-87-635-0431-7
Almén, E. (1999). Religionsvetenskapens och religionskunskapsundervisningens didaktiska
logik. Föredrag hållet vid NfRED’s konferens i Stockholm den 29 oktober 1999.
Almén, E. (red) (2000). Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion, livsfrågor
och etik. Linköpings universitet: Skapande Vetande, ISBN 91-7219-804-4
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur, ISBN 91-44-00417-6
Bergström, A.; Karlefors, I.; Lindell, N-E.; Nyberg, S. (2007). Lära till lärare i norr:
lärarutbildningen i Luleå 100 år. Luleå tekniska universitet, Systemnummer 1323935
Davidsson, B.; Patel, R. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur, ISBN 9144022883 : 9789144022888 (6.
tr)
Ekberg, M. (2007). Från katekes till värdegrund, i Lära till lärare i norr: lärarutbildningen i Luleå 100 år. Bergström, A.; Karlefors, I.; Lindell, N-E.; Nyberg, S. Luleå tekniska universitet, Systemnummer 1323935
Eriksson, K. (1999). På spaning efter livets mening. Om livsfrågor och livsåskådning hos
äldre grundskoleelever i en undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande. Högskolan i
Furenhed, R. (2000). Undervisning och förståelse – exemplet religionskunskap, i Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Almén, E. (red). Linköpings universitet: Skapande Vetande, ISBN91-7219-804-4
Furseth, I.; Repstad, P. (2005). Religionssociologi: en introduktion. Malmö: Liber, ISBN 91-47-07562-7
Gustavsson, H O. (2001). Reflektioner kring undervisning och lärande i ett interkulturellt
pedagogiskt perspektiv, i Värdegrund och svensk etnicitet. Linde, G. (red). Lund:
Studentlitteratur, ISBN 91-44-01930-0
Hartman, S G. (2000 1a). Etik i skolan, i Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Almén, E. (red). Linköpings universitet: Skapande Vetande, ISBN 91-7219-804-4
Hartman, S G. (2000 1b). Livstolkning hos barn och unga, i Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Almén, E. (red). Linköpings universitet: Skapande Vetande, ISBN 91-7219-804-4
Hartman, S G. (2000 1c). Hur religionsämnet formades, i Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Almén, E. (red). Linköpings universitet: Skapande Vetande, ISBN 91-7219-804-4
Hultinger, E-S.; Wallentin, C. (1996). Den mångkulturella skolan. Lund: Studentlitteratur, ISBN 91-44-00208-4
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, ISBN 44-00185-1
Lahdenperä, P. (2001). Värdegrunden som exkluderande eller inkluderande diskurs, i Värdegrund och svensk etnicitet. Linde, G. (red). Lund: Studentlitteratur, ISBN 91-44-01930-0
Linde, G. (2001). Värdegrund och svensk etnicitet. Lund: Studentlitteratur, ISBN 91-44-01930-0
Lärarförbundet. (2001). Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet, ISBN 91-85096-830
Olivestam, C E. (2006). Religionsdidaktik – om teori, perspektiv och praktik i
religionsundervisningen. Liber: Stockholm, ISBN 91-47-05322-4
Selander, S-Å. (1993). Undervisa i religionskunskap. Lund: Studentlitteratur, ISBN 91-44-35201-8
Skogar, B. (1990). Kristendomsundervisningen i 1900-talets svenska skola. Några teologiska
ansatser. Pedagogisk forskning i Sverige 1999 Årg. 4 nr 4 (s 305 -326), ISSN 1401-6788
Skolverket. (1992). Skola för bildning: Betänkande av läroplanskommittén (SOU 1992:94). Stockholm: Nordstedts Tryckeri AB
Skolverket (1993). Nationell utvärdering av grundskolan 1992. Samhällsorienterade ämnen Huvudrapport. Stockholm: Liber, ISSN 1103-2421;17
Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03):
samhällsorienterade ämnen. Stockholm: Skolverket och Fritzes (distributör), ISBN
91-85009-76-8
Skolverket (2008). Grundskolans kursplaner och betygskriterier 2000. Stockholm: Skolverket och Fritzes, ISBN 978-91-38-32474-5
Skolöverstyrelsen (1962). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Kungliga Skolöverstyrelsen, ISSN 99-0439296-X ; 60
Skolöverstyrelsen (1969). Läroplan för grundskolan. Orienteringsämnen, Högstadiet. Stockholm: Svenska Utbildningsförlaget Liber AB, ISBN 99-0283928-2
Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Stockholm: Svenska Utbildningsförlaget Liber AB, ISBN 91-40-70459-9
Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur, ISBN 91-44-01816-9
Wellros, S. (1992). Ny i klassen - Om invandrarbarn i svenska skolan. Malmö: Gleerups, ISBN 91-40-61527-8 Internetadresser Statistiska centralbyrån (2002): http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp 2009-02-27 Statistiska centralbyrån (2005): http://www.scb.se/Pages/PressRelease____117039.aspx 2009-03-11
Bilaga
Intervjuguide
Allmänna bakgrundsfrågor
Hur länge har du arbetat som lärare i religionskunskap
Upplever du att den kulturella mångfalden bland eleverna har ökat under de år du arbetat som lärare
Om ja, på vilket sätt tycker du det har påverkat lärandesituationen
Hur visar det sig i skolans religionskunskapsundervisning att samhället karaktäriseras av sekularisering, mångreligiositet och mångkulturalism
Urvalet av ämnesstoff
Vad betonar du i urvalet av ämnesstoff för undervisningen i livsfrågor och livstolkning
etik
tro och tradition
Får alla delarna lika stort utrymme eller är någon del viktigare med tanke på mångfalden
Varför betonar du just detta ämnesstoff
Tillämpning av metoder
Hur presenteras det betonade ämnesstoffet för eleverna och hur bearbetas detta i undervisningen
Hur går du till väga för att ta tillvara mångfalden bland eleverna
Hur arbetar du för att hjälpa elever med utländsk bakgrund att integrera i det svenska samhället
Varför tillämpar du just denna metod/dessa metoder Hur arbetar du för att främja deras dubbla identitet Varför tillämpar du just denna metod/dessa metoder
Mål i ett pluralistiskt samhälle
Varför anser du att just dessa mål är de som står främst
Hinder och möjligheter
Vilka hinder kan du se i undervisningen till följd av mångfalden i skolan Vilka möjligheter kan du se i undervisningen till följd av mångfalden i skolan