Sammanfattning diskussion 32

En slutsats vi kan dra efter att ha genomfört denna studie är att det råder flera diskurser på förskolan som präglar pedagogernas samtal. Dessa är att pedagoger talar om pojkar som mer utåtagerande än flickor, att flickor med ett könsöverskridande beteende i lagom mängd av pedagogerna i studien anses som positivt men pojkar med könsöverskridande beteende inte är önskvärt. Här kan vi även se att det finns makrodiskurser som har inflytande över

33 eftersom en pedagog uttalar och förstärker sin åsikt med sin retorik genom att säga ”hela samhället tycker”. Slutligen synliggörs det en diskurs där ett utåtagerande beteende hos barn på yngrebarnsavdelningen inte är lika könsbundet som hos de äldre barnen. När pedagoger talar om de äldre barnen på förskolan ses pojkar som mer utåtagerande, stökiga och jobbiga. Flickor å andra sidan kategoriseras som känslosamma, lugna och mesiga. Desto äldre barnen blir, desto mer kategoriseras de av pedagogerna efter kön. På yngrebarnsavdelningen i denna studie kategoriseras barnen mer efter deras beteende än efter kön.

8. Didaktiska implikationer

Denna studie kan bidra till ökad förståelse och uppmärksamma pedagoger verksamma i förskolans verksamhet på hur det samtalas om barn i konflikt. Då det finns lite forskning om de yngsta barnen i konflikt vill vi bidra med en ny infallsvinkel kring ämnet som kan öppna upp till diskussioner och i sin tur generera en ökad medvetenhet. Vidare vill vi även bidra med ett underlag för reflektion kring genusarbetet i förskolan. Som nämnt i inledningen liknar vi rådande diskurser som fortsätter att reproduceras med kugghjul som fortsätter att snurra. För att diskurserna ska kunna utmanas och kugghjulen stanna eller sakta ner behövs en käpp – eller forskning som upplyser om vilka diskurser som råder på en förskola. Med vår studie vill vi uppmärksamma pedagoger på vilka diskurser som råder på en förskola för att öppna upp för diskussion om vilka diskurser som anses lämpliga att reproducera i dagens samhälle och vilka som är värda att utmanas för en ny, mer tillåtande förskolemiljö.

9. Vidare forskning

Föreliggande studie behandlar två fokusgruppssamtal med pedagoger på två

yngrebarnsavdelningar där diskurser och kategoriseringar som präglar förskolan synliggjorts. Det skulle vara intressant att genomföra observationer för att se hur barn påverkas av rådande diskurser gällande konflikter och genus. Det skulle också vara intressant att genomföra flera fokusgruppsamtal på olika förskolor för att få en bredare empiri att urskilja diskurser i.

10. Arbetsfördelning

Vi har arbetat fram alla delar i arbetet tillsammans. Under kursen valfri fördjupning skrev vi forskningsöversikter med olika inriktningar; genus i förskolan och konflikter i förskolan.

34 Båda forskningsöversikterna hade inslag av båda ämnena. I och med detta gick vi in i

examensarbetet och kapitlet tidigare forskning med olika kunskap och material. Vi valde därför att läsa varandras arbeten för att få en förståelse för hur forskningen såg ut inom fältet inför vårt nya gemensamma fokus. Vi har även delat upp ny läsning och sedan delgett varandra intressanta och användbara aspekter ur den läsningen. Kapitlet Tidigare forskning har vi arbetat fram tillsammans med förståelse för att den ena har mer kunskap om det ena ämnet än det andra, och vice versa. Under Metodkapitlet har Amanda skrivit Etiska ställningstaganden och Besart har skrivit Fokusgruppssamtal samt Urval. Under

genomförandet av det första fokusgruppssamtalet närvarade både Besart och Amanda, men det var Besart som ledde samtalet framåt eftersom vi ansåg det bättre att enbart en gav

direktiv för att undvika missförstånd. Under genomförandet av det andra fokusgruppssamtalet närvarade Besart.

35

Referenslista

Ahn, H. J. & Stifter, C. (2006) Child Care Teachers' Response to Children's Emotional Expression. Early Education and Development, 17(2), 253–270, doi:

10.1207/s15566935eed1702_3 b

Ahrne, G & Ericsson - Zetterquist, U. (2015) Att få kunskap om samhället genom… att fråga folk. I: Ahrne, G. & Svensson, P.(Red) Handbok i kvalitativa metoder. (2.,[utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015) Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt… I: Ahrne, G & Svensson, P.(Red) Handbok i kvalitativa metoder. (2.,[utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber

Ashby, N. & Nielsen – Hewett, C. (2012). Approaches to conflict and conflict resolution in toddler relationships. Journal of childhood research, 10 (2) 145 – 161

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Booren, L. M., Downer, J. T. & Vitiello V. E. (2012) Observations of Children's Interactions with Teachers, Peers, and Tasks across Preschool Classroom Activity Settings, Early Education and Development, 23(4), 517-538 doi: 10.1080/10409289.2010.548767 Brock, L. L. & Curby, T.W. (2014) Emotional Support Consistency and Teacher-

ChildRelationships Forecast Social Competence and Problem Behaviors in

Prekindergarten and Kindergarten. Early Education and Development, 25 (5), 661-680.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Burr, V. (2003) Social constructionism. (2. ed.) London: Routledge.

Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007). Introduktion. I M. Börjesson & E. Palmblad (Red.),

Diskursanalys i praktiken (s. 7-28). Malmö: Liber AB.

Choi, J. Y. & Dobbs-Oates, J. (2016) Teacher-Child Relati onships: Contribution of Teacher and Child Characteristics. Journal of Research in Childhood Education, 30 (1), 15-28

Colwell, B. & Lindsey, E. (2013) Pretend and Physical Play: Links to Preschoolers’ Affective Social Competence Merrill-PalMer Quarterly: Journal of Developmental Psychology, 59(3) 330 – 360

Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I: Ahrne, G & Svensson, P.(Red) Handbok i kvalitativa metoder. (2.,[utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber

36 David, K. & Murphy, B. (2007). Interparental conflict and preschoolers’ peer relations: the

moderating roles of temperament and gender. Social development, 16 (1) Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn: makt normer och delaktighet i förskolan. Diss.

Stockholm: Stockholms universitetet, 2013. Stockholm

Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare [Elektronisk resurs]:att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss.. Jönköping

Emilson, A., Folkesson, A-M. & Lindberg, I. M. (2016) Gender Beliefs and Embedded Gendered Values in Preschool. International Journal of Early Childhood, 48 (2), 225- 240.

Ericsson, C. (2006). Terapi, upplysning, kamp och likhet till varje pris:

undervisningsideologier och diskurser hos lärare och lärarstuderande i musik. Malmö: Malmö Academy of Music.

Guo Han, P., Peng Wu, Y., Tian, Y., Xia Xu, M. & Qiang Gao, Feng. (2016). The

Relationship between Shyness and Externalizing problem in Chinese Preschoolers: The Moderating Effect of Teacher-child Relationship. Journal of Education and Training Studies, 4 (3) 167-173

Gilbert, G.N. & Mulkay, M. (1984). Opening Pandora's box: a sociological analysis of scientists' discourse. Cambridge: Cambridge U.P.

Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa?: förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010

Hepburn, A. & Wiggins, S. (2005). Developments in discursive psychology. Discourse &

Society 16(5), 595-601. doi: 10.1177/0957926505054937

Koepke, M. F. & Harkins, D. A. (2008) Conflict in the Classroom: Gender Differences in the Teacher–Child Relationship. Early Education and Development 19 (2), 843-864

Lundström, A. (2008). Lärare och konflikthantering: en undersökande studie ur ett könsperspektiv. Licentiatavhandling Umeå: Umeå universitet

Lynch, M. (2015) Guys and dolls: a qualitative study of teachers’ views of gendered play in kindergarten, Early Child Development and Care, 185(5), 679-693, doi:

10.1080/03004430.2014.950260

Markström, A-M. & Simonsson, M. (2011) Constructions of Girls in Preschool Parent–

Teacher Conferences International Journal of Early Childhood 43: 23.

37 Martin, C.L. & Ruble, D. (2004). Children’s search for gender cues: Cognitive perspectives

on gender development. American psychological society, 13 (2): 67-70

Mossa, E., Bureau, J-F., Béliveau, M-J., Zdebik, M. & Lépine, S. (2009). Links between children’s attachment behavious at early school-age, their attachment-related

representations, and behavious problems in middle childhood. International Journal of Behavioral Development, 33 (2) 155–166

Månsson, A. (2011) Becoming a Preschool Child: Subjectification in Toddlers During Their Introduction to Preschool, from a Gender Perspective. International Journal of Early Childhood 43(7). 7-22. doi:10.1007/s13158-010-0022-6

Odenbring, Y. (2010). Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar: könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet

Potter, J. & Wetherell M. (1987) Discourse and social psychology, beyond attitudes and behaviour. London: SAGE.

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015) Att analysera kvalitativt material… I: Ahrne, G & Svensson, P.(Red) Handbok i kvalitativa metoder. (2.,[utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber

Skalicka, V., Stenseng, F. & Wichstrøm, L. (2015). Reciprocal relations between student– teacher conflict, children’s social skills and externalizing behavior: A three-wave longitudinal study from preschool to third grade. International Journal of Behavioral Development, 39 (5): 413–425

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

38

Bilaga 1

Hej,

Vi heter Amanda och Besart och vi går vår sista termin på förskollärarprogrammet på

Högskolan i Halmstad. Just nu skriver vi vårt examensarbete där vi ska genomföra studie som handlar om konflikter. Vi vill därför genomföra ett fokusgruppssamtal med pedagoger

angående detta ämne. Dessa fokusgruppssamtal kommer att dokumenteras med hjälp av videoinspelning.

Under någon dag kommer vi att besöka er förskola i samråd med er. Medverkan i studien är frivillig och om man har valt att vara med och ångrar sig får man avbryta sitt deltagande. Vi kommer att videofilma med en surfplatta eller liknande som kommer att ligga framför oss under vårt samtal för att kunna gå tillbaka och se på intervjun efteråt.

I vår forskning följer vi strikt vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket i huvudsak uttrycks som individskyddskrav inom fyra områden. Dessa områden är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet uppfylls genom den information vi ger i detta brev, samtyckeskravet innebär att ni som deltar i denna studie ger erat skriftliga samtycke. Dessutom kan ni när som helst avbryta om ni skulle känna obehag under studien. Konfidentialitetskravet innebär att vi som forskare kommer att

behandla de uppgifter om er som deltar på ett sådant sätt att utomstående inte kan identifiera er. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som insamlats endast kommer att användas för forskningsändamål.

TACK FÖR DIN MEDVERKAN! VILL DU VETA MER, KONTAKTA

Amanda Yxhage, Besart Hyseni,

Kristina Holmberg, examinator

✂– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Jag heter:

___________________________________________________________ Jag samtycker till att delta i studien

39

Bilaga 2

Intervjuguide

1.   Presentera påståendena ”Fina flickor slåss inte” och ”Pojkar ska alltid hålla på att slåss” för pedagogerna och be de att diskutera med varandra.

2.   Fråga: Kan ni tänka på de här fraserna och tänka lite på hur de passar in på eran avdelning med de små barnen?

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se www.hh.se