Sammanfattningsvis har vi i denna studie undersökt förskollärares uppfattningar om den pedagogiska miljöns betydelse för barns lek. Det vi har kommit fram till är att förskollärarna arbetar aktivt med den pedagogiska miljön på förskolan utifrån barnens intresse. Vi har genom studien fått ökad förståelse för komplexiteten i att skapa och upprätthålla de pedagogiska miljöerna på förskolan. Under vår utbildning och genomförda VFU- perioder har vi upplevt att leken används som tidsfördriv mellan planerade aktiviteter. Vi har genom våra erfarenheter från tidigare VFU -perioder upplevt att det finns skillnader i hur de pedagogiska miljöerna är skapade. Av vårt resultat kan vi istället utläsa att det finns en stor samstämmighet bland de deltagande förskollärarna i studien i fråga om skapandet av miljön. Det framkommer även att miljön har en betydelse och att de mindre miljöerna som skapas, utnyttjas i olika utsträckning beroende på vad barnens lek behöver. Det som framkommer i vårt resultat är att samtliga men inte alla pedagoger beskriver att de kan bidra till leken genom att tillföra material.
46
Förslag på vidare forskning
För att stärka studiens syfte vore det intressant att göra observationer i tillägg till de intervjuer som utförts inom ramen för studien. Det framgår i våra intervjuer att ett par pedagoger skulle vilja få med barnens önskemål och delaktighet vid skapandet av pedagogiska miljöer. Vi skulle vilja studera vidare hur pedagoger gör barnen delaktiga vid skapandet av miljön. Vi skulle vilja studera vidare hur pedagoger kan öka barnens delaktighet vid skapandet av miljön. Vi vill undersöka om och hur barnen får möjlighet att uttrycka önskemål och intressen.
Avslutningsvis vill vi belysa att det i vår studie framträdde att det fanns delade definitioner och tolkningar av begreppet lek bland de intervjuade förskollärarna. Samt att förskollärarens deltagande i barns lek i förskolan, framträdde som ett viktigt erbjudande för barnen i förskolans miljö. På grund av detta skulle vi även vilja undersöka vad det får betydelse i förskollärares möjlighet till att delta och stötta i barns lek.
47
Litteraturlista
Alvesson, M. och Sköldberg, K. 2008. Tolkning och reflektion - vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod (2: a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bell, Judith. (2007). Introduktion till Forskningsmetodik. (Upplaga 4:2). Studentlitteratur AB. Bjervås, Lotta (2003). Det kompetenta barnet. I Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) (2003). Förskolan- barns första skola! Lund: Studentlitteratur (s. 55–80).
Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande
och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Björklid, Pia & Fischbein, Siv (2011). Det pedagogiska samspelet. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Bryman, A. och Bell, E. Översättning: Björn Nilsson (2013). Företagsekonomiska
forskningsmetoder (2:a uppl.). Stockholm: Liber.
Davidsson, Birgitta (2008). Skolans olika rum och platser sett ur barns perspektiv. I Sandberg, Anette (red.) (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur. (s. 37–57). Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Eidevald, Christian & Wallander, Agneta (2016). Synen på barnet påverkar miljön. I Linder, Linda (red.) (2016). Pedagogisk miljö i tanke och handling. Stockholm: Författarna och lärarförlaget Eriksson Bergström, Birgitta (2013). Rum, barn och pedagoger: om möjligheter och begränsningar i
förskolans fysiska miljö. Diss. Umeå: Umeå universitet, 2013
Esaiasson, Peter, Oscarsson, Henrik & Gilljam, Mikael, Wägnerud, Lena (2007). Metodpraktikan:
Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts juridik.
Gibson, J.J (1979). The ecological approach to visual perception. Houghton Mifflin, Boston, Mass. Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (2012). Inledning. I Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.). (2009).
Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur (s. 15–42). Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009) Kreativa lek- och lärandemiljöer i pedagogisk verksamhet. I Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.). (2009). Leka för att lära: utveckling, kognition
och kultur (s. 145–158).
Knutsdotter Olofsson, (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber AB
48
Lpfö98(2010). Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.
Mårtensson, Fredrika (2012) Lek i verklighetens utmarker. I Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.) (2012). Leka för att lära, utveckling, kognition och kultur. Studentlitteratur AB Lund. S. (s. 163– 188).
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber
Osnes, Heid, Skaug, Hilde Nancy & Kaarby, Karen Marie Eid (2012). Kropp, rörelse och hälsa i
förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2016). Lärandets grogrund: perspektiv på
förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur
Samuelsson, I & Asplund Carlsson, M. (2008). The Playing Learning Child: Towards a pedagogy of early childhood. Scandinavian Journal of Educational Research. Vol. 52, No. 6, December, pp. 623– 641
Sheridan, S & Pramling Samuelsson, I. (2009). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet. 1: a upplaga. Stockholm Liber
Skolinspektionen (2011). Förskolans pedagogiska uppdrag
Skolverket (2013). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Elanders Sverige AB Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer. Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wallskog, Christina (2011). Återerövra yrkesrollen: förskollärarens särskilda ansvar. Gothia fortbildning AB.
Qvarsell. Birgitta (2012) Den problematiska och nödvändiga leken. I Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.) (2012). Leka för att lära, utveckling, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur (S. 221– 236).
Änggård, Eva (2008). Skogen som lekplats. Naturens material och miljöer som resurser i lek.
49
Bilaga 1
Medgivandeblankett
Till deltagare vid studie kring miljöns betydelse för barns lek
Studien, som kommer att handla om den pedagogiska miljön i förskolan och dess betydelse för barns lek, kommer att utföras inom ramen för ett självständigt arbete. Studien utförs av Veronica Andersson och Maria Öling som går sista terminen på förskollärarprogrammet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Jag ger härmed mitt medgivande till att jag deltar i ovan nämnda studie.
Jag har tagit del av informationen om studien. Jag är införstådd med att jag kommer intervjuas samt att mina svar under intervjun kommer att bidra till undersökningen. Jag är införstådd i vad studien innebär och vill delta.
Jag vet att ingen obehörig får ta del av insamlade data, och att data förvaras på ett sådant sätt att deltagarna inte kan identifieras.
Jag har informerats om att ingen ekonomisk ersättning utgår samt att min medverkan är frivillig och när som helst kan avbryta.
50
Bilaga 2
Informationsbrev
Vi är förskollärarstudenter som går sista terminen på förskollärarprogrammet och har påbörjat ett självständigt arbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Efter kontakt och klartecken från er har vi valt er förskola som en av sex förskolor att delta i vår undersökning. Vi är tacksamma för att ni väljer att delta i vår undersökning. Ert deltagande är anonymt och frivilligt. Syftet med vår undersökning är att undersöka förskollärares uppfattningar kring hur den pedagogiska inomhusmiljön kan organiseras för att främja barns lek. I undersökningen försöker vi nå förskollärares tankar och uppfattningar kring den pedagogiska inomhusmiljön och eventuella didaktiska perspektiv vid utformningen av den. Vår undersökning kommer bestå av sex stycken intervjuer vid i olika kommuner i Mellansverige. Vi räknar med att avsätta 60 minuter för intervjun men förväntar oss att den tar ungefär 20–30 minuter.
Deltagandet i studien innebär att vi kommer att samla in data genom att genomföra intervju. Under intervjun kommer diktafon användas. Datainsamlingen kommer att ske under vårterminen 2017. Insamlade data kommer att transkriberas och sammanställas. Data kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den, samt avskilt från personuppgifter. I redovisningar av studien kommer alla personuppgifter vara borttagna.
Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagandet kan avbrytas när som helst, även efter att datainsamlingen är genomförd. Ingen ekonomisk ersättning utgår. Om ni har ytterligare frågor angående studien går det bra att kontakta oss eller vår handledare innan ett beslut tas (se nedan för kontaktuppgifter).
Studiens handledare: Carina Berkhuizen carina.berkhuizen@edu.uu.se
Veronica Andersson: Veronica.Andersson.4006@student.uu.se Maria Öling: Maria.Oling.7028@student.uu.se
51