Inga entydiga svar fås vid jämförelse mellan min och tidigare nämnda undersökningar avseende lix och nominalkvoter. Ovix för läroböckerna i min undersökning är dock lägre än för läroböcker i jämförda studier. Den enkla nominalkvoten är något högre än den fulla nominalkvoten för alla läroböckerna på grund av antalet adverb och pronomen i förhållande till antalet prepositioner och particip. Det förväntade resultatet var att naturkunskapsböckerna skulle ha en lägre läsbarhet än samhällskunskapsböckerna. Detta verkar dock inte vara fallet.
Samhällskunskapsböckernas medelvärden är högre än naturkunskapsböckernas medelvärden i
31
lix, ovix, enkel och full nominalkvot. Medelvärdena för de olika läroböckerna ligger dock mycket nära varandra.
32
6 Avslutning
Undersökningen stödjer inte det intryck som jag har av att samhällskunskapsböcker är mer läsbara än naturkunskapsböcker. Alla resultat pekar på motsatsen. De samhällskunskaps-böcker som ingår i denna undersökning har tillsammans något högre lix, ovix, enkel nominal-kvot och full nominalnominal-kvot än de undersökta naturkunskapsböckerna. Detta pekar på att natur-kunskapsböckerna har en något högre läsbarhet än samhällsnatur-kunskapsböckerna.
Svårigheten med naturkunskapsböckerna skulle dock kunna finnas på andra nivåer i texterna. För att ta reda på detta behövs vidare undersökningar av läroböckernas stycke-indelning, bildtexter, bilder och andra nivåer av brödtexten. Metoder som används inom systemisk funktionell grammatik kan vara intressanta att använda vid fortsatta under-sökningar. Även undersökningar av elevers läsförståelse av de olika böckerna skulle kunna ge en bredare bild av böckernas faktiska läsbarhet. Kanske ligger svårigheten på ett semantiskt plan, med obefintliga begreppsförklaringar och otydliga beskrivningar i naturkunskaps-böckerna, eller kanske i samhällskunskapsböckerna. En vidare undersökning krävs för att klargöra detta. Ytterligare en möjlighet skulle kunna vara att svårigheten i naturkunskap ligger inom andra ämnesområden än just hållbar utveckling och därför inte upptäcks inom denna undersökning. För att klargöra detta skulle läsbarhetsundersökningar av hela läromedel behövas, kompletterade med läsarundersökningar av elevers förståelse av texterna i förhållande till kunskapskraven (Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 2011).
33
Material
Almgren, Hans, Höjelid, Stefan & Nilsson, Erik, 2017: Reflex. Plus, samhällskunskap för gymnasieskolan. 2 uppl. Malmö: Gleerups.
Björndahl, Gunnar, Castenfors, Johan, Dahlén, Sara, Landgren, Birgitta, Obing, Robert, &
Wahlberg, Sara, 2017: Frank gul: naturkunskap. 1b. 3 uppl. Stockholm: Liber.
Henriksson, Anders, 2016: Synpunkt 1b: naturkunskap. 1b. 2 uppl. Malmö: Gleerup.
Lundegård, Iann, 2011: Naturkunskap. 1b. Stockholm: Bonnier Utbildning.
Palmquist, Christer & Widberg, Hans Kristian, 2012: Millennium: samhällskunskap. 1.
Stockholm: Sanoma utbildning.
West, Daniel, 2017: Libers samhällskunskap. 1B. Stockholm: Liber.
Litteratur
af Geijerstam, Åsa, 2006: Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Diss. Uppsala:
Uppsala universitet.
Almgren, Hans, Höjelid, Stefan, & Nilsson, Erik, 2017: Reflex. Plus, Samhällskunskap för gymnasieskolan. 2 uppl. Malmö: Gleerups.
Björnsson, Carl-Hugo, 1968: Läsbarhet. Stockholm: Liber.
Edling, Agnes, 2006: Abstraction and authority in textbooks: the textual paths towards specialized language. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.
Ekvall, Ulla, 1995: Läroboken - begriplig och intressant? I: Strömquist, Siv, Läroboksspråk:
om språk och layout i svenska läroböcker. 2 uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren. S.
47-76.
Gleerups, u.å.: Läromedel för gymnasium och vuxenutbildning. Hämtat från Gleerups:
https://www.gleerups.se/laromedel/gymnasium-och-vuxenutbildning [2018-05-10]
Halliday, Michael Alexander Kirkwood, 2004: An introduction to functional grammar. 3 uppl. London: Arnold.
Halliday, Michael Alexander Kirkwood & Martin, J. R., 1993: Writing science: literacy and discursive power. London: Falmer.
Hellspong, Lennart, & Ledin, Per, 1997: Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys.
Lund: Studentlitteratur.
34
Hultman, Tor G., & Westman, Margareta, 1977: Gymnasistsvenska. Lund: LiberLäromedel.
Josefsson, Gunlög, 2010: Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. 2 uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Josephson, Olle, Oliv, Tomas, & Melin, Lars, 1990: Elevtext: analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Kent, 1978: Modeller och metoder i textlingvistiken. Lund: Studentlitteratur.
Lemke, Jay L., 1990: Talking science: language, learning, and values. Norwood, N.J.: Ablex.
Liber, 2018: Liber Läromedel. Hämtat från Liber: https://www.liber.se/ [2018-03-27]
Lindblom, Erica, 2017: Svenska Röda Korset Hållbarhetsrapport 2017. Röda Korset.
Lix räknare. u.å.: Hämtat från Lix räknare: http://www.lix.se/index.php [2018-04-04]
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, 2011.
Stockholm: Skolverket.
Lättlästutredningen, 2013: Lättläst: betänkande. (SOU 2013:58). Stockholm: Fritze.
Melander, Björn, 1995: Läsebokssvenska, bruksprosa och begreppslighet: En översikt över svensk språkforskning kring läroböcker. I: Strömquist, Siv (red.), Läroboksspråk: om språk och layout i svenska läroböcker. 2 uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren. S. 12-46.
Melin, Lars, 1995: Grafisk pyttipanna: Om text och grafisk form i läroböcker. I: Strömquist, Siv (red.), Läroboksspråk: om språk och layout i svenska läroböcker. Uppsala:
Hallgren & Fallgren. S. 77-123.
Melin, Lars, & Lange, Sven, 2000: Att analysera text: stilanalys med exempel. 3 uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Nationalkommittén för Agenda 21 och Habitat, 2003: En hållbar framtid i sikte:
slutbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Nygård Larsson, Pia, 2011: Biologiämnets texter: Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass. Malmö: Holmbergs.
Nyström, Catharina, 2000: Gymnasisters skrivande: En studie av genre, textstruktur och sammanhang. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.
Nyström, Catharina, 2001: Hur hänger det ihop?: en bok om textbindning. Uppsala: Hallgren
& Fallgren.
Platzack, Christer, 1974: Språket och läsbarheten: en studie i samspelet mellan läsare och text. Diss. Lund: Lunds universitet.
Pretorius, Elizabeth J., 1996: A profile of causal development amongst ten-year-olds:
Implications for reading and writing. I: Reading and Writing: An interdisciplinary Journal 8. S. 385-406.
35
Ransgart, Martin, 2006: Läsvärda läroböcker kräver helhetsgrepp. I: Textvård: att läsa, skriva och bedöma texter. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. S. 60-72.
Reichenberg, Monica, 2006: Röst och kausalitet i läroböcker. I: Textvård: att läsa, skriva och bedöma texter. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. S. 45-59.
Sandqvist, Carin, 1995: Från 50-tal till 80-tal: Om form och innehåll i historieläroböcker. I:
Strömquist, Siv (red.), Läroboksspråk: om språk och layout i svenska läroböcker.
Uppsala: Hallgren & Fallgren. S. 124-188.
Sanoma utbildning, u.å.: Sanoma utbildning : Hem. Hämtat från Sanoma utbildning:
https://www.sanomautbildning.se/ [2018-03-27]
Schleppegrell, Mary J., 2004: The language of schooling: a functional linguistics perspective.
Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.
Skolverket, 2017a: Betyg och provresultat, del 3: Riksnivå: Sveriges officiella statistik om förskola, annan pedagogisk verksamhet, fritidshem, skola och vuxenutbildning.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket, 2017-07-01b: Ämne - Naturkunskap (Gymnasieskolan). Hämtat från Skolverket: