Vi kommer här att sammanfatta vår studie och dess resultat. Vi har som syfte att undersöka hur gymnasieelever söker information för skoluppgifter med hjälp av skolbiblioteket och gör detta genom att svara på följande frågeställningar:
• Hur uttrycker gymnasieelever att de använder skolbibliotekets resurser när de söker information i samband med skoluppgifter?
• Vilka informationssystem använder eleverna? • Hur använder eleverna dessa informationssystem?
• Hur tänker eleverna kring relevansbedömning och källkritik?
• Vilket stöd får eleverna i sin informationssökning och vilket stöd skulle de önska? • Hur tycker eleverna att användningen av skolbiblioteket fungerar?
Som teori använder vi oss av Louise Limbergs tre kategorier om gymnasielevers upp- fattningar om informationssökning och Andrew Large och Jamshid Beheshtis tre kategorier om elevers val av informationssystem.
Vi har använt oss av kvalitativ metod och intervjuat gymnasieelever om deras tankar om och sätt att söka information. I analysen har vi använt oss av tidigare nämnda kategorier och i diskussionen utgår vi även ifrån tidigare forskning och litteratur inom området.
Vårt resultat visar att det är tydligt att eleverna ser skolbiblioteket som ett bra ställe att söka information på, men det är även uppskattat för sin funktion som uppehållsrum. På det stora hela är eleverna nöjda med sitt skolbibliotek och de är positivt inställda till bibliotekarierna. Det är dock få som vet vad skolbibliotekarierna egentligen har för uppgift och för de flesta är bibliotekarierna enbart de som plockar fram böcker. Flera elever vet inte att bibliotekarien kan hjälpa till med informationssökning på nätet eller tycker inte att detta är en del av bibliotekariens jobb. För det mesta söker eleverna information på egen hand på webben, men frågar bibliotekarien om hjälp när de ska hitta bland de tryckta källorna.
Webben är det informationssystem som används klart mest och böcker, databaser och andra källor kommer i andra hand för elevernas informationssökning. Även om många av eleverna tror att allt fler elever i framtiden väljer att använda webben framför böcker har de själva inte övergett tryckta källor, utan ser dem som komplement till webben. På sitt eget skolbibliotek använder de utöver Internet främst uppslagsverk och skönlitteratur för svenskundervisningen. När de behöver facklitteratur vänder de sig he llre till folkbiblioteket.
Eleverna tycker det är viktigt att informationssökningen går snabbt och enkelt och att den information de använder är aktuell. Detta är en stor anledning till att eleverna främst använder webben för sin informationssökning. Vi kan se att webben har tagit över databasernas roll som det informationssystem som ger kortfattad och aktuell information.
Enligt Limbergs kategorier kan vi se att kategori A- uppfattningar, att söka information som fakta, är vanligast hos våra elever även om det förekommer tydliga inslag av övriga kategorier. Vi kan också se att eleverna i större utsträckning än hos Large och Beheshti är teknofiler. Eleverna har alltså blivit mer inriktade på att söka information på webben och att söka fakta och säkra svar på sina frågeställningar. Vår slutsats är att det finns ett samband här
som innebär att ökad användning av webben ger ett mer faktainriktat informationssökande. Detta kan bero på att informationsteknologin ger eleverna ökad möjlighet att söka på egen hand och därmed minskar deras användning av lärare och bibliotekarier som hjälpresurser. En annan slutsats vi drar är att undervisning i och lärares inställning till informationssökning till stor del påverkar hur elever söker information. Vi menar därför att det är viktigt att eleverna får stöd genom hela informationssökningsprocessen.
Källförteckning
Otryckta källor:
Muntliga uppgifter i författarnas ägo
Intervjuer med 7 gymnasieelever, gjorda i februari 2006.
Tryckta källor:
Agosto, Denise E. (2002a). A model of young people’s decision- making in using the Web.
Library & Information Science Research, vol. 24, no. 4, s. 311-341.
Agosto, Denise E. (2002b). Bounded rationality and satisficing in young people’s web-based decision making. Journal of the American Society for Information Science (JASIS), vol. 53, no. 1, s. 16-27.
Alexandersson, Mikael & Limberg, Lo uise (2004). Textflytt och sökslump:
informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Akin, Lynn (1998). Information Overload and Children: A Survey of Texas Elementary School Students. School Library Media Quarterly. (SLMQ), vol.1, Online.
http://www.ala.org/ala/aasl/aaslpubsandjournals/slmrb/slmrcontents/volume11998slmqo/akin. htm [2006-05-08]
Bergman, Maria (1999). På jakt efter högstadieelevers Internetanvändning: En studie av
högstadieelevers Internetanvändning och Internet som kulturellt fenomen i skolan. Uppsala:
Pedagogiska institutionen, Univ.
Bibliotekslag: SFS 1996:1596 (1996). Stockholm: Fritzes.
Chelton, Mary K. (2004). Future direction and bibliography. Ingår i Chelton, Mary K. & Cool, Colleen, eds. Youth information-seeking behavior: theories, models, and issues. Lanham, Md: Scarecrow Press. s. 387-397.
Enochsson, AnnBritt (2004). Om informationskompetens: Söka, hitta och kritiskt granska... Ingår i Ullström, Margareta, ed. Sök för att lära: Om lärande, informationssökning och
bibliotek. Lund: Bibliotekstjänst. s. 69-83.
Fidel, Raya, Davies, Rachel, Douglass, Mary, Holder, Jenny, Hopkins, Carla, Kushner, Elizabeth, Miyagishima, Bryan & Toney, Christina (1999). A visit to the information mall: web searching behavior og high school students. Journal of American Society for Information
Science (JASIS), vol. 50, no. 1, s. 24-37.
Griffiths, Jilian R. & Brophy, Peter (2005). Student Searching Behavior and the Web: Use of Academic Resources and Google. Library Trends, vol. 53, no. 4, s. 539-554.
Gross, Melissa (1999). Imposed queries in the school library media center: A descriptive study. Library & Information Science Research, vol. 21, no. 4, s. 501-521.
Harriman, Maud (2000). Vattenhål för kunskapstörstande elever?: om gymnasiebibliotek i
förändring. Lund: Magisteruppsats vid Lunds universitet. Biblioteks- och
informationsvetenskap.
Hirsh, Sandra G. (1997). How Do Children Find Information in Different Types of Tasks? Children´s Use of the Science Catalog. Library Trends, vol. 45, no. 4, s. 725-745.
Hirsh, Sandra G. (1999). Chidren’s Relevance Criteria and Information Seeking on Electronic Resources. Journal of the American Society for Information Science, vol. 50, no. 14, s. 1265- 1283.
Hultgren, Frances & Limberg, Louise (2003). A study of research on children’s information behaviour in a school context. The new review of information behaviour research: studies of
information seeking in context, vol. 4, s. 1-16.
Information, Online Dictionary for Library and Information Science, ODLIS, http://lu.com/odlis/odlis_i.cfm [060420]
Information system, Online Dictionary for Library and Information Science, ODLIS, http://lu.com/odlis/odlis_i.cfm [060420]
Johansson, Cecilia (1998). ”Hurra, för biblioteket” En undersökning av gymnasieelevers
åsikter och användning av sitt gymnasiebibliotek. Borås: Magisteruppsats vid Högskolan i
Borås vid institutionen Bibliotekshögskolan.
Kuhlthau, Carol Collier (2004). A Process Approach to Library and Information Services. 2. uppl. Westport, Conn.: Libraries Unlimited.
Kuhlthau, Carol C. & Todd, Ross J (2004). Student Learning Through Ohio School Libraries: Background, Methodology and Report Findings. The Ohio Educational Library Media
Association (OELMA).
http://www.oelma.org/StudentLearning/documents/OELMAReportofFindings.pdf Kulturrådet (2003). Skolbiblioteken 2002, Kulturen i siffror 2003:3.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Large, Andrew & Beheshti, Jamshid (2000). The Web as a classroom resource: reactions from the users. Journal of American Society for Information Science (JASIS), vol. 51, no. 12, s. 1069-1080.
Larsson, Gunnel (2001). Kritiskt tänkande i informationssökningsprocessen –en fallstudie av
ett ITiS projekt. Borås: Magisteruppsats vid Högskolan i Borås vid institutionen
Bibliotekshögskolan.
Limberg, Louise (1998). Att söka information för att lära: en studie av samspel mellan
Limberg, Louise, Hultgren, Frances & Jarneving, Bo (2002). Informationssökning och
lärande – en forskningsöversikt. Stockholm: Liber, Skolverket.
Limberg, Louise (2002). Skolbibliotekets pedagogiska roll –en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk: Liber distribution.
Limberg, Louise. Skolbibliotek, Ingår i Nationalencyklopedin, www.ne.se [2006-03-21] Loertscher, David V. (2000). Taxonomies of the school library media program. 2. uppl. San Jose, CA: Hi Willow Research and Publishing.
Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, Skolverket, http://www.skolverket.se/sb/d/468 [2006-02-27]
Meyers, Elaine (1999). The coolness factor: Ten libraries listen to youth. American Libraries, vol. 30, no 10, s. 42-45.
Neuman, Delia (2004). Learning and the digital library. Ingår i Chelton, Mary K. & Cool, Colleen, eds. Youth information-seeking behavior: theories, models, and issues. Lanham, Md: Scarecrow Press. s. 65-94.
Rafste, Elisabeth Tallaksen (2001). Et sted å lære eller et sted å være?: en case-studie av
elevers bruk og opplevelse av skolebiblioteket. Oslo: Unipub.
Rapp, Roselill (2002). Är skolbiblioteket viktigt?: en undersökning bland elever, lärare,
skolbibliotekarie och skolledning om deras attityder, behov och förbättringsförslag på en 7-9 skola i Bergslagen. Borås: Magisteruppsats vid Högskolan i Borås vid institutionen
Bibliotekshögskolan.
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällskunskap. 3. uppl. Lund : Studentlitteratur.
Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju –från vetenskapsteori till fältstudier.Malmö: Liber ekonomi.
School Library. Online Dictionary for Library and Information Science, ODLIS, http://lu.com/odlis/odlis_s.cfm [060420]
Skolbiblioteken i Sverige: Kartläggning, analys och probleminventering (1999). Stockholm: Statens kulturråd (Rapport från Statens kulturråd 1999:1).
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori.
Svenska gymnasieelevers användning av Internet i skolarbetet (2006). Kooperativa institutet.
http://www.koopi.se/media/texts/undersokningar/undersokning_internetanvandning_i_gymna sieskolan_2006-03-20.pdf [2006-05-04]
The Internet and Education (2001). Pew Internet and American Life Project.
The Digital Disconnect: The Widening gap between Internet-savvy students and their schools (2002). Pew Internet and American Life Project.
http://www.pewinternet.org/pdfs/PIP_Schools_Internet_Report.pdf [2006-04-26] The Internet at School (2005). Pew Internet & American Life Project Data Memo. http://www.pewinternet.org/pdfs/PIP_Internet_and_schools_05.pdf [2006-04-26] Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Unescos folkbiblioteksmanifest och skolbiblioteksmanifest (2000). Svenska Unescorådets
skriftserie; nr 2 2000, Stockholm: Svenska Unescorådet.
Valenza, Joyce K. (2004). The digital disconnect: the widening gap between Internet-savvy students and their schools. Knowledge quest, vol. 32, no. 4, s. 50-55.
Watson, Jinx Stapleton (2004). “If you don’t have it, you can’t find it”: A close look at students’ perceptions of using technology. Ingår i Chelton, Mary K. & Cool, Colleen, eds.
Youth information-seeking behavior: theories, models, and issues. Lanham, Md: Scarecrow
Press. s. 145-180.
Weiler, Angela (2005). Information-seeking behaviour in generation Y students. Journal of
Bilaga
Intervjuguide
Skolsituation - Program - Årskurs Användning av skolbiblioteket Hur ofta besöker du skolbiblioteket?I vilken utsträckning använder du dig av skolbiblioteket? Hur använder du dig av skolbiblioteket?
Använde du dig av skolbibliotek även innan gymnasiet? Upplever du att elever i allmänhet använder skolbiblioteket?
Ämnen och lärare s inverkan
Varierar din informationssökning beroende på hur skoluppgiften ser ut? Använder du biblioteket till alla typer av uppgifter eller bara några särskilda?
Olika sökverktyg, resurser, sökordning
I de ämnen du läser –finns det behov att söka information utanför läroboken?
Ger läraren uppgifter som kräver biblioteksanvändning? I vilka ämnen gäller det i så fall särskilt?
Brukar du få instruktioner om hur du skall genomföra din informationssökning av lärare/bibliotekarie?
Bryr sig lärarna om hur ni elever söker information? Brukar lärarna kommentera din informationssökning?
Använder ni er av litteraturlistor och källhänvisningar i era arbeten?
Informationssökning
Berätta om hur du går tillväga när du söker information för en skoluppgift. Hur tänker du innan du börjar med din informationssökning? Funderar du kring frågeställning, eventuella sökträffar, resultat etc.
Berätta om hur du har lärt dig att söka information på skolbiblioteket. Har du lärt dig själv eller blivit introducerad av någon annan?
Resurser och deras användning
Vilka resurser finns på ditt skolbibliotek? Vilka av skolbibliotekets resurser använder du?
Datorer, böcker (fack/skön), tidskrifter, tidningar, skolans artikelservice, uppslagsböcker, bibliotekarie osv.
Söker du på måfå/browsar eller har du en sökstrategi?
Om du hittar bra material, söker du i så fall vidare? Vad söker du då efter?
Vad tycker du är bäst – att hitta flera källor som säger samma sak eller källor som säger olika saker?
Hur behandlar du resultatlistor? Läser de första träffarna eller klickar vidare? Studerar du resultatlistan innan du klickar på någon länk?
Söker du efter böcker i katalogen eller tittar du på hyllorna direkt? Hur är böckerna i skolbiblioteket uppställda?
Bläddrar du i böcker eller använder du index och innehållsförteckning? Om du använder datorer, vad använder du dem till?
Internet, databaser
Vilka sökmotorer använder du?
Hur tycker du att det är att söka information? Vad är lätt/svårt?
Söker du information på egen hand eller tar du hjälp av någon, i så fall vem? Bibliotekarie, lärare, kompis
Är skolbibliotekarien användbar i din informationssökning? När? Finns det något som bibliotekarien inte kan hjälpa till med?
Källkritik och urval
Tycker du att du hittar det material du behöver på skolbiblioteket? Hur går du tillväga när du väljer ut användbart material?
Sitter du på biblioteket och läser eller tar du med dig materialet hem?
Vad tycker du utmärker bra material? Vad är det för information du har som mål att få fram? Är det något du väljer bort? Några särskilda källor el. material?
Hur tänker du när något är värdelöst eller användbart? Hur märker man det? Brukar du bli nöjd med det material du fått fram?
När vet man att man har hittat tillräckligt med information?
Ett bra skolbibliotek
Hur tycker du att ditt skolbibliotek fungerar? Vad är bra/dåligt? Vilka resurser bör ett bibliotek erbjuda? Saknar du något? Vilka resurser är viktigast för din informationssökning?
Hade det gjort något om det inte fanns något bibliotek på skolan? Hur ser ditt drömskolbibliotek ut?